Rättvis vinhandel

Motion 2013/14:So347 av Jan Lindholm och Amineh Kakabaveh (MP, V)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inte finns någon motsättning mellan att värna det alkoholpolitiska målet och att arbeta för sociala och etiska mål för de som producerar produkterna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Systembolaget bör ta ett större ansvar för arbetsrätt och andra sociala rättigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom de gränser som EU sätter för Systembolagets verksamhet ska mänskliga rättigheter för de som producerar vinerna värnas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda i vilken utsträckning krav kan riktas mot de importörer som har rätt att leverera till Systembolaget att säkerställa mänskliga rättigheter för vinarbetarna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Systembolaget ska verka för att utbudet av produkter med Fairtrade-märkning eller annan etisk och miljömässig märkning ökar i butikssortimentet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Systembolaget genom ägardirektiv bör få i uppdrag att utveckla begreppet ”andra affärsmässiga hänsyn” i sina inköpsvillkor så som i motionen anges.

Inledning

Systembolaget är tillsammans med de övriga nordiska alkoholmonopolen en av världens största återförsäljare av vin eftersom vi har monopol i Sverige. Lantarbetare på vingårdar världen över tillhör emellertid de mest utsatta och underbetalda yrkesgrupperna. Vi har under 2013 genomfört en studieresa till Sydafrika för att studera villkoren för lantarbetare där. Bakgrunden till studieresan var en rapport ”Ripe with Abuse. Human Rights Conditions in South Africa’s Fruit and Wine Industries” (Human Rights Watch, augusti 2011) som visar att lantarbetares rättigheter kränks systematiskt i Sydafrika – det enskilda land varifrån Systembolaget köper mest vin. 30 procent av det vin som säljs på Systembolaget produceras i Sydafrika och Sverige är det tredje största exportlandet för viner från Sydafrika. Det gör att Sverige och Systembolaget har stora möjligheter att påverka villkoren för vinindustrin i landet.

Tidigare behandling

En motion med samma titel lämnades in under allmänna motionstiden 2011 och samtliga förslag i motionen avslogs. Efter det att motionen skrevs antog Systembolaget sin plan för arbete med en uppföljningskod för socialt ansvarstagande, BSCI. Arbetet med koden sker i samverkan med de nordiska ländernas motsvarigheter till Systembolaget. Under 2013 sker de första besöken med kontroller på vingårdarna och först efter återbesök året därpå kan vi förvänta oss någon form av utvärdering om detta arbete har något praktiskt genomslag.

För mer bakgrundsinformation hänvisar vi i första hand till motion 2011/12:So332 samt till rapportering från projektet ”Rättvis vinhandel”. Denna motion innehåller nya förslag till beslut för riksdagen utifrån den förändring som Systembolagets arbete inneburit.

Motivering

Under vår studieresa kunde vi genom möten med företrädare för ett flertal olika organisationer som arbetar med vingårdsarbetarnas villkor få bekräftelse på det mesta av det vi läst om i olika rapporter. Fast anställda vinarbetare som bor på vingårdarna men som utgör en mycket liten del av den totala arbetsstyrkan lever under villkor som man vågar visa upp även om fattigdomen är skrämmande för oss. En familj med två minimilöner har tillräckligt för att klara 42 procent av näringsbehovet för en familj med tre barn. På den direkta frågan om hur man då kan överleva blir svaret oftast, vi överlever inte vi dör unga.

För att inga missförstånd skall uppstå så måste vi inleda vår argumentation med att fastslå att våra ambitioner att genom Systembolagets verksamhet påverka villkoren för vinarbetare som producerar för bolaget inte får äventyra monopolet. För att det inte skall råda någon tvekan om att det alkoholpolitiska verktyget inte får äventyras för det sociala ansvarstagandet via produkterna föreslår vi att riksdagen tar ett tydligt beslut om detta. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna som sin uppfattning att det inte finns någon motsättning mellan att arbeta för etiska och sociala mål i hela produktionskedjan och att värna det alkoholpolitiska målet.

Att det offentliga genom sina totalt över 2000 olika bolag och alla myndigheters upphandlingar har möjlighet att påverka marknaden och marknadskrafterna är oomtvistat. Regeringen kan genom ägardirektiv och riksdagen genom lagstiftning ställa krav på de statliga bolagen. Arbetet med BSCI är en bra början i Systembolagets försök att ta ett större socialt och arbetsrättsligt ansvar även om vi är besvikna över att man valt ett system som inte involverar de fackliga organisationerna. Genom att komplettera BSCI med Wieta som är en frivilligorganisation i Sydafrika och som utvecklat en uppförandekod där ett utvecklat samarbete med fackliga organisationer ingår skulle Systembolaget förmodligen få en mer fullständig bild av verkligheten på vingårdarna. Vi hoppas att även Systembolaget med tiden skall inse att ett byte av uppförandekod skulle underlätta arbetet.

Vår uppfattning är inte att riksdagen eller regeringen skall detaljstyra Systembolaget vad gäller metod för att nå målen. Däremot anser vi det viktigt att riksdagen är tydlig när det gäller krav- och målformuleringar. Att ta ett ökat ansvar för sociala rättigheter anser vi innefattar krav på rätt till föreningsfrihet för dem som producerar i hela kedjan från råvara till slutprodukt. Det måste vara målet. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna som sin mening att Systembolaget bör öka sina ansträngningar att ta ett större ansvar för arbetsrätt och andra sociala rättigheter hos leverantörer och producenter.

Sveriges ansvar för FN:s konvention om mänskliga rättigheter kan inte stanna inom landets gränser. Hur våra företag beter sig i andra länder har betydelse och vi har ansvar för det. När det gäller statliga bolag är ansvaret extra tydligt. Vår förhoppning är att det svenska EU-medlemskapet inte minskar våra möjligheter att ta ett sådant ansvar. När det gäller Systembolagets verksamhet lägger EU:s restriktioner för vårt monopol möjligen någon käpp i hjulet men regeringen bör trots det hålla fanan högt. Ägardirektiv för Systembolaget måste vara glasklara när det gäller att bolaget skall ställa fortlöpande krav på att mänskliga rättigheter inte får ifrågasättas i leverantörskedjan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin uppfattning.

Arbetet med att uppnå villkor som är acceptabla för exempelvis vingårdsarbetare i Sydafrika måste dock bedrivas även utanför det som kan uppnås via det statligt ägda Systembolaget. Importörernas roll är betydande för resultatet. Regeringen bör därför utreda hur striktare regler och krav kan ställas på importörerna så att de i större utsträckning kan medverka till att exempelvis krav på levnadslöner och föreningsfrihet garanteras hela vägen ner i produktionskedjan. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna som sin uppfattning att regeringen bör låta utreda hur importörerna kan bli en kraftfullare medaktör i arbetet på att säkerställa mänskliga rätigheter för arbetare i hela produktionskedjan.

Produkter med Fairtrade-märkning har hög säkerhet när det gäller sociala krav även om det inte innebär att dessa produkter alltid lever upp till de högt ställda krav vi skulle vilja se. Idag är dock Fairtrade förmodligen den märkning som ger den största garantin för hög nivå när det gäller sociala krav som exempelvis löner och rätten till föreningsfrihet. En väg att påskynda utvecklingen mot bättre villkor för vingårdsarbetare menar vi därför är att med olika medel styra konsumtionen mot en större andel Fairtrade. Vi vet att det är svårt inte minst på grund av att utbudet av varor med denna märkning är begränsad. En tydlig signal från Sveriges riksdag och regering menar vi dock, rätt kanaliserad, bör kunna uppmuntra fler producenter att försöka bli Fairtrade-klassade. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna som sin uppfattning att Systembolagets uppdrag även skall vara att verka för att utbudet av Fair-trade-märkning eller annan likvärdig etisk och miljömässig märkning ökar i butikssortimentet.

Slutligen menar vi att Systembolaget kan utveckla sina inköpsvillkor för att påskynda utvecklingen av vingårdsarbetarnas villkor. I takt med att resultaten från genomförda ”audits” kommer in bör dessa kunna ligga till grund för värdering ur ett affärsmässigt perspektiv. En modell för hur producenters ansträngningar för förbättrade villkor för arbetarna, MR-hänsyn och andra CSR-initiativ skulle kunna vägas rent affärsmässigt i förhållande till Systembolagets policy borde kunna utvecklas. En sådan modell skulle kunna bli ett tydligt verktyg inte minst för importörerna. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna som sin uppfattning att Systembolaget i ägardirektiv bör få ett sådant uppdrag.

Stockholm den 26 september 2013
Jan Lindholm (MP)	Amineh Kakabaveh (V)