Radon i bostäder

Motion 1986/87:Bo236 Margareta Andrén och Elver Jonsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: Bo236

Margareta Andrén och Elver Jonsson (fp)
Radon i bostäder

Radon i bostäder är ett av vårt lands största strålningsproblem. Risken för
hälsoproblem är stor för människor som under lång tid vistas i radonhus.
Radondöttrarna fastnar ofta på dammet i luften. När man andas in luft som
innehåller radondöttrar fastnar en del av dem i lungorna. Den strålningen
radondöttrarna då avger kan bidra till att bl. a. lungcancer uppkommer. Det
är därför ytterst angeläget att åtgärder vidtas i de hus där höga radonhalter
konstaterats.

Samhället bör genom olika insatser underlätta för de drabbade husägarna
att t. ex. installera ventilationssystem eller göra ombyggnader. Kostnaderna
för sådana investeringar varierar naturligtvis och kan för den enskilde bli
svåra att klara av.

För radonåtgärder i egnahem kan endast en form av statligt lån eller bidrag
utgå, nämligen tilläggslån. Detta är från början ränte- och amorteringsfritt.
Ränte- och amorteringsfriheten omprövas vart femte år. För att tilläggslån
skall kunna utgå skall fastigheten i ombyggt skick ”inte kunna bära
kostnaden” för radonåtgärden. Detta innebär i princip att fastigheten redan
skall vara belånad ”upp till skorstenen”. Bedömningen grundas på aktuella
försäljningspriser på motsvarande fastigheter i området.

Det bör här påpekas att omprövningen av räntefriheten görs efter fem år.
Vid denna tidpunkt har sannolikt en normal fastighetspris- och inflationsutredning
gjort att fastigheten ”kan bära kostnaden” för tilläggslånet och
räntefriheten upphör således.

Även i hyres- och bostadsrättshus kan radonåtgärder finansieras med
tilläggslån men också med ombyggnadslån (i samband med ombyggnad) eller
med bidrag enligt räntestödsförordningen (staten betalar ungefär 50 % av
räntekostnaderna).

Tidigare kunde även småhus få bostadslån för radonåtgärder, de s.k.
radonlånen. Räntebidrag utgick emellertid inte för de första 25 000 kronorna,
vilket i praktiken innebar att lånen inte var särskilt efterfrågade.

När man nu vet att kraftig bestrålning kan leda till cancer, bör staten mer
aktivt engagera sig för att begränsa skadorna i största möjliga utsträckning.
Världens strålskyddsmyndighet räknar för säkerhets skull med att all
strålning, hur svag den än må vara, bidrar till uppkomsten av cancer.

Det är därför oroande ur hälsosynpunkt att så få känner till vilka
möjligheter som finns att få t. ex. sin bostad undersökt när det gäller
radonrisken eller vilka möjligheter det finns att sänka radondotterhalten. En
allmän översyn av de åtgärder som samhället kan erbjuda bör därför göras.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en allmän översyn sker
gällande information om radon i bostäder och åtgärder för att minska
radondotterhalten.

Stockholm den 27 januari 1987

Margareta Andrén (fp) Elver Jonsson (fp)

Mot. 1986/87
Bo236

15