Psykologisk kompetens i skolornas elevhälsoarbete

Motion 2007/08:Ub236 av Annelie Enochson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i skollagen så att den även innefattar krav på att kurator och skolpsykolog ska ingå i skolhälsovården.

Motivering

Dagligen nås vi av larmrapporter om barn och ungdomar som mår dåligt. Organisationer som Bris och Rädda Barnen rapporterar återkommande om ökad psykisk ohälsa bland barns och ungdomar och om självdestruktivitet bland tonårsflickor.

All expertis är enig om att det är viktigt att barn och ungdomars svårigheter uppmärksammas i tid, och att de tillsammans med anhöriga erbjuds insatser tillräckligt tidigt för att vända en negativ utveckling. Detta sker bäst genom basverksamheter som till exempel elevhälsoteam som når alla barn och ungdomar. Det är därför av vikt att det inom elevhälsoteamen finns högskoleutbildade yrkesgrupper inte bara med medicinsk kompetens, utan även med psykologisk dito.

Trots detta saknar många skolor fullvärdiga elevhälsoteam och i åtskilliga elevhälsoteam ingår inte någon psykologkompetens över huvud taget. Detta hänger sannolikt samman med att det saknas riktlinjer för vilken kvalitet skolornas elevhälsovård skall hålla.

Enligt skollagens 14 kap. 2 § har skolhälsovården till ändamål att ”följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem”.

Paradoxalt nog reglerar skollagen bara de kompetenser som har med den kroppsliga hälsan att göra: ”För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.” (Se 14 kap. 2 §.) Vad gäller den själsliga hälsan står alltså skolhälsovården utan reglerad kompetens.

Att endast erbjuda elever tillgång till en skolsköterska några timmar i månaden är inte tillräckligt. Det är därför av vikt att eleverna tillförsäkras att psykologisk kompetens i form av kurator och skolpsykolog tillförs skolhälsovården.

Stockholm den 26 september 2007

Annelie Enochson (kd)