Proportionellt valsätt

Motion 2001/02:K356 av Charlotta L Bjälkebring (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra i lagen för att säkerställa proportionalitet vid fyllnadsval.

Verkligheten är inte alltid som man tror

Under de förutsättningar som anges i 2 § lag 1992:339 om proportionellt valsätt skall följande val vara proportionella:

1. Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar.

2. Val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§.

3. Val av ledamöter och suppleanter i styrelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som skall granska en sådan styrelses förvaltning.

4. Val av ledamöter och ersättare i beslutande församling samt revisorer och revisorsersättare i kommunalförbund.

Om inte något annat följer av förbundsordningen, skall det som sägs i första stycket tillämpas när den beslutande församlingen i ett kommunalförbund väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder, de beslutande organens beredningar samt revisorer och revisorsersättare (SFS 1997:550).

Anledningen till motionen

Vid ett fyllnadsval yrkade partiet som tilldelats mandatet i allmänt val på att deras kandidat skulle väljas in i en nämnd. Ett annat parti som av egen kraft inte tilldelats eget mandat i nämnder yrkade på sin kandidat. Partiet som enligt allmänt val tilldelats platsen yrkade då på proportionellt valsätt. Detta yrkande avvisades av ordföranden med anledning av att kvoten ej uppfyllts för att begära sådant val. Enligt 2 § i lag 1992:339 framgår det att ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljare som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser ökat med ett. Antalet närvarande ledamöter var 49, partiet det gällde har 5 mandat, det parti som nominerade sin egen kandidat har 2 mandat, valet gällde ett mandat av elva i en nämnd.

Eftersom kommunfullmäktige vid sitt första sammanträde inte beslutat om att proportionellt valsätt skulle tillämpas och heller inget yrkande om proportionellt valsätt i fyllnadsvalet fick framställas genomfördes valet med slutna valsedlar.

Utfallet innebar att det parti som ej tilldelats plats i allmänt val fick flest röster och det parti som tilldelats nämnda mandat förlorade det.

Att detta skulle kunna inträffa kan inte ha varit lagstiftarens intention med lagstiftningen. Lagens intention måste väl vara att kunna genomföra valteknisk samverkan mellan partier och garantera partier, när ingen valteknisk samverkan gjorts, att de mandat som tilldelats i allmänna val tillfaller partiet.

Med anledning av det inträffade anser jag att lagen måste ses över för att proportionellt valsätt vid fyllnadsval säkerställs.

Stockholm den 4 oktober 2001

Charlotta L Bjälkebring (v)