Produktionen av brödspannmål

Motion 1985/86:Jo238 Sven Munke (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo238

Sven Munke (m)
Produktionen av brödspannmål

Svenskt lantbruk har under senare år brottats med sina överskottsproblem
med animalieprodukterna, men nu har situationen efter hand blivit allt
besvärligare även på vegetabilieområdet. För kort tid sedan varnade LRF:s
förhandlingschef för att utvecklingen leder mot ruinens brant. Han uppgav
överskotten till 18 % för nötkött, 30 % för griskött och 13 % för mjölk. Dessa
uppgifter kan kompletteras med att vi 1984 hade ett exportöverskott av
spannmål på 1,8 miljoner ton. Motsvarande överskott beräknas för 1985 på
grund av den svaga skörden i vissa delar av Sverige stanna vid 1,1 miljon
ton.

Under 1985 var den så kallade exportförlusten 18 kr. per kg nötkött och 12
kronor per kg fläsk. Siffrorna för år 1986 beräknas öka till 20 resp. 13 kr. per
kg. Mjölkprodukter som exporteras inbringar mindre än 50 öre per kg
mjölk, för vissa produkter betalas inte mer än 36 till 37 öre per kg mjölk.

Detta är siffror som producenterna börjat vänja sig vid och olika åtgärder
har också med framgång insatts för att få ned överskotten, och på sikt tror
många bedömare att problemen skall vara möjliga att bemästra. Det nya
och kanske särskit hotfulla är att även den internationella spannmålsmarknaden
hotar att bryta samman. Enligt de senaste siffrorna är exportkostnaden
nu 84 kr. per deciton vete och 76 kr. per deciton korn.

Om man ser på svensk TV:s ofta skakande bilder från svältdrabbade
områden i Afrika kan man lätt få intrycket att brist på spannmål är ett av de
stora problemen i världen. Motsatsen är fallet. Lagren är rekordstora och
Afrikas samlade importbehov är en småsak i sammanhanget. EG-områdets
överskott växer, och USA satsar för närvarande ett par tusen miljoner dollar
på att främja sin export av spannmål och för att återerövra förlorade
exportmarknader. Spannmål som bränsle framstår nu delvis som ett bättre
alternativ än export!

Den kanske mest intressanta skriften på jordbrukets område som kom
under 1985 är SJFR:s inventerings- och förslagsrapport från en särskild
programgrupp. Man tecknar bilden av en lovande forskning som antyder
att det bör vara möjligt att förena hög effektivitet i jordbruket med miljövänliga
driftsformer. Följderna om effektivitetsutvecklingen blir den förutspådda
blir emellertid mycket omfattande. Fram till sekelskiftet sjunker
Sveriges behov av åker med ca en tredjedel eller med ca 1 miljon ha. Antalet
kor som vi behöver sjunker också väsentligt.

Som vi motionärer ser saken har jordbruket och staten ett gemensamt
starkt intresse av att stora resurser sätts in för att få fram lönsam använd

ning av bl. a. de stora arealresurser som blir över i jordbruket. För att nå
resultat fordras emellertid att det nuvarande minst sagt kyliga förhållandet
mellan statens företrädare på jordbruksområdet och jordbruket kunde förbättras
och att man därigenom kunde samverka om realistiska åtgärder för
att lösa näringens både akuta och långsiktiga problem.

Trygghet för jordbruksnäringen kan möjligen skapas genom förändring
och inte genom att allt blir vid det gamla. Mot bakgrund av detta vill vi att
reglerna för den svenska brödsädesodlingen ändras så att man inför kontraktsodling.
Redan nu förekommer kontraktsodling för flera jordbruksprodukter.
Sockerbetor, oljeväxter och proteingrödor (ärter och bönor) är
några exempel på grödor som kontraktsodlas och detta är förutsättningen
för inlösen till överenskommet pris.

I samband med kontraktsodling av brödspannmål föreslår vi också en
övergång till tvåprissystem för dessa grödor. I praktiken skulle detta innebära
att odlaren får ett normalpris för en viss kvantitet per hektar och för
överskjutande kvantitet av det pris som gäller på världsmarknaden.

Fördelarna med kontraktsodling av brödspannmål och ett tvåprissystem
är flera. Det blir lättare för Svensk Spannmålshandel att överblicka skördeutfallets
storlek samtidigt som mindre regleringspengar erfordras för exporten.
Genom ett normalpris för en normskörd och världsmarknadspris
på den övriga kvantiteten kommer odlarna med all säkerhet att minska
produktionsinsatserna iform av bl. a. handelsgödsel och kemiska medel,
vilket leder till minskad miljöpåverkan.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införandet av kontraktsodling för brödspannmål,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om införandet av ett tvåprissystem för inlösen av
brödspannmål.

Stockholm den 21 januari 1986
Sven Munke (m)

Mot. 1985/86
Jo238

7