Prissättning på korn efter proteinhalt

Motion 1985/86:Jo214 Knut Wachtmeister och Sven Munke (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo214

Knut Wachtmeister och Sven Munke (m)
Prissättning på korn efter proteinhalt

I en motion 1982/83:176, tog vi upp bl. a. frågan om kvalitetsbetalning av
korn så att prissättningen på denna gröda skulle kunna baseras inte enbart på
rymdvikt utan också på proteinhalt. Sedan mer än 30 år tillbaka betalas vete
efter bl. a. proteinhalt.

Motionen avstyrktes av jordbruksutskottet med hänvisning till att livsmedelskommittén
väntades ta upp frågan. Denna utredning har numera lämnat
sitt betänkande men blott allmänt uttalat att det var angeläget med en utökad
produktion av inhemskt protein.

En betalning av korn efter proteinhalt skulle från flera synpunkter vara
värdefull. Genom en ökning av den inhemska proteinproduktionen begränsas
importen av proteinfodermedel. Möjligheterna att öka den svenska
proteinskörden genom en större odling av ärter är begränsad, då minst sex år
måste förflyta mellan varje ärtgröda.

Högavkastande sorter med låg proteinhalt är svårare att exportera och
dessutom inte lämpade som maltkorn. Man kan öka proteinhalten hos korn
med hjälp av kvävegödsling. Vid denna ”artificiella” höjning av proteinhalten
okar man inte de önskvärda aminosyrorna i motsvarande utsträckning.
Proteinkvaliteten sjunker alltså vid förhöjd proteinhalt genom kvävegödsling.

Ett motiv emot att betala efter proteinhalt har tidigare framförts på grund
av bekymmer med analysapparaturen. Numera är emellertid tekniken så
förbättrad genom den s. k. NIR-metoden att några tekniska problem med
inviduell betalning inte torde föreligga. Metoden används i Canada som
odlar mer än 4 miljoner ha korn.

Tidigare har såväl lantbruksstyrelsen som naturvårdsverket ställt sig
tämligen negativa till kvalitetsbetalning av korn. Enligt uppgift har man nu
en positivare syn, varför förutsättningar borde föreligga för en kvalitetsbetalning
redan innevarande år.

Skillnaden mellan marknadssorter med hög och låg proteinhalt är för
närvarande så stor som 1 %. Beräknad på den svenska kornskörden innebär
denna procent 20 000 ton protein.

■ Det är därför angeläget att betalning efter proteinhalt inte blir ett
symboliskt stöd för kvalitetsproduktion av kom utan så utformat att det
verkligen lönar sig för den enskilde producenten att odla sorter som har
högre proteinhalt och rymdvikt men något lägre avkastning.

Statens jordbruksnämnd är beslutande instans i denna fråga, men riksdagen
bör enligt vår uppfattning genom ett tillkännagivande ställa sig positiv till

kvalitetsbetalning av korn enligt de grunder som framförts i motionen. Som
ett senare steg kunde ett liknande betalningssystem införas för havre.

Hemställan

Med stöd av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framförts om betalning av korn efter proteinhalt.

Stockholm den 22 januari 1986

Mot. 1985/86
Jo214

Knut Wachtmeister (m)

Sven Munke (m)