Prestationskrav i samband med utbetalning av försörjningsstöd

Motion 2013/14:So240 av Markus Wiechel och Per Ramhorn (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över socialtjänstlagen för att införa tydliga nationella prestationskrav i samband med utbetalning av försörjningsstöd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda högre försörjningsstöd till dem som väljer att deltidsarbeta men inte får en lön som överstiger ett 100-procentigt försörjningsstöd.

Motivering

I Sverige är vi lyckligt lottade. Vi är lyckligt lottade för att våra förfäder har byggt upp ett välfärdssystem som bygger på att vi tillsammans hjälper varandra när vi behöver hjälp. Trygghetssystemet i Sverige är unikt och för många runt om i världen en förebild för hur de vill ha det i sina länder. Detta är något vi bör ta tillvara och ingenting som får raseras. Det är lätt för oss att ta dessa förmåner för givna och därför är det viktigt att också visa att med rättigheter följer skyldigheter.

De som söker försörjningsstöd vill allt som oftast inget hellre än att skaffa sig en sysselsättning. Ofta handlar det om personer som arbetat, som tagit ströjobb alternativt inte kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Oavsett hur en specifik situation ser ut kan det vara av stor vikt att samhället sätter press och ökar motivationen till att söka sysselsättning. Med ökad sysselsättning ökar således också chanserna till ett framtida drömjobb då det ger nya erfarenheter och kunskaper. Flertalet undersökningar har visat att aktiveringskrav i olika kommuner också gett positiva effekter. Personer som fått stimulans att aktivera sig under arbetslösheten kan få ökad lust att hitta ett arbete och därför bör man som enskild person aktivt ha sökt sysselsättning för att erhålla försörjningsstöd.

Det handlar givetvis inte bara om att aktivt söka arbete, utan även sysselsätta sig med annat, så som exempelvis volontärarbete, praktik, utbildning eller annat som man kan ägna sig åt under några timmar per dag. Att öka sysselsättningen är viktigt för att förbättra folkhälsan eftersom passivitet riskerar leda till ökad depression eller rastlöshet. Även om försörjningsstödet betalas ut av kommuner är det en nationell angelägenhet att folkhälsan är god och att sysselsättningen är hög. För utbetalning av försörjningsstöd i framtiden bör kraven på sysselsättning vara hårdare, vilket således också bör framgå i socialtjänstlagen.

Många tror att arbetssökande väljer att ta de jobb de kan få om de har den möjligheten. Tyvärr är det inte alltid så verkligheten ser ut. Ett av skälen till detta är att lönen är lägre eller lika låg som den ersättning man skulle kunna få från försörjningsstöd, vilket gör att det kanske inte alltid är ett enkelt steg för exempelvis långtidsarbetslösa. Även om det oftast lönar sig att ta jobbet man erbjuds väljer många att inte göra det då de under en längre tid tvingats leva med en svag ekonomi. Detta måste åtgärdas, vilket kan göras om man som morot för att man valt att ta ett lågbetalt arbete kan få en liten kompensation så att det alltid lönar sig mer att arbeta.

Stockholm den 26 september 2013
Markus Wiechel (SD)	Per Ramhorn (SD)