Preskription av underhållsbidrag, m. m.

Motion 1981/82:2090 av Nils Carlshamre m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

13

Motion
1981/82:2090

av Nils Carlshamre m. fl.

Preskription av underhållsbidrag, m. m.

Bidragsförskott utgår för barn under 18 år som endast en av föräldrarna har
vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa
barn garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 41 %
av basbeloppet. Bidragsförskott skall i princip återbetalas av de underhållsskyldiga
föräldrarna, men i verkligheten återbetalas endast en mindre del av
de utgivna beloppen. För budgetåret 1982/83 beräknas 39 % av de utbetalade
bidragsförskotten bli återbetalade.

Det är orealistiskt att tro att alla utgivna bidragsförskott någonsin skulle
kunna återkrävas. Många underhållsskyldiga föräldrar saknar inkomster och
tillgångar. Det finns också i många fall starka sociala skäl för en viss generositet
i fråga om anstånd med betalning och eftergift av fordran. Icke desto
mindre ter sig resultatet av återkravsverksamheten orimligt svagt. Det har
visserligen blivit bättre sedan försäkringskassorna från kommunerna övertog
hanteringen av bidragsförskott, men det borde vara möjligt att ytterligare väsentligt
öka återbetalningen genom vissa regeländringar och genom förstärkning
av försäkringskassornas resurser för återkravsverksamheten. I det sistnämnda
avseendet framför vi vissa förslag i motion om rationaliseringar och
besparingar inom den allmänna försäkringens administration.

Preskriptionstiden för fordran på återbetalning av bidragsförskott är endast
tre år. Det finns starka sociala skäl för att på detta område tillämpa en
kortare preskriptionstid än den för andra skulder vanliga, tio år. Men tre år
har visat sig vara en alltför kort tid. Dels kan anhopningen av ärenden hos försäkringskassorna
göra att man helt enkelt inte hinner med en effektiv kravverksamhet
inom preskriptionstiden, dels torde det inte vara ovanligt att underhållsskyldiga
något senare får sådana inkomster att de mycket väl skulle
kunna återbetala bidragsförskotten helt eller delvis. Vi anser att fem års preskriptionstid
är en lämplig avvägning mellan sociala hänsyn och nödvändigheten
av en effektiv återkravsverksamhet.

Införsel för återkrav av bidragsförskott får ske i lön eller sjukpenning. Det
finns ingen anledning att andra former av ersättning för inkomstbortfall, med
ungefär motsvarande kompensationsnivå som sjukpenningen, skall vara undantagna
från införsel. Vi anser därför att införsel bör medges även i dagersättning
från arbetslöshetsförsäkring samt i vuxenstudiebidrag.

Där underhållsbidrag avtalats eller av domstol fastställts till lägre belopp
än bidragsförskottet betalas bidragsförskott med det belopp som erfordras
för utfyllnad upp till fullt bidragsförskotts nivå. Den vårdnadshavande föräldern
har i dessa fall inget eget ekonomiskt intresse av att bevaka att under

Mot. 1981/82:2090

14

hållsbidraget höjs när förbättrad ekonomi hos den underhållsskyldige skulle
motivera detta, inte förrän den möjliga höjningen skulle bli så stor att underhållsbidraget
skulle överstiga fullt bidragsförskott. I sådana fall är det angeläget
att försäkringskassorna får vidgade befogenheter att medverka till avtal
och vid behov föra talan inför domstol.

Gällande rätt (Rättegångsbalken 14 kap. 9 §) ger försäkringskassan möjlighet
att som s. k. intervenient deltaga i rättegång, då en vårdnadshavande förälder
för talan mot underhållsskyldig rörande underhållsbidrag. Men i de fall
då vårdnadshavarén inte har intresse av att föra talan, därför att underhållsbidraget
ändå inte skulle komma att överstiga bidragsförskottet, har försäkringskassan
inte befogenhet att själv anhängiggöra och driva processen. Vi
anser att riksdagen hos regeringen bör begära förslag till de lagändringar som
behövs för att ge kassan rätt att själv föra talan i sådana fall liksom att ta initiativ
och medverka till avtal om underhållsbidrag där så kan ske utan domstols
medverkan.

Vad gäller preskriptionstiden och vidgade möjligheter till införsel bör det
vara möjligt för pågående riksmöte att fatta beslut som kan träda i kraft den 1
juli 1982. Det får ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Det är svårt att beräkna besparingseffekten för staten av de förslag vi ovan
framfört. Vi anser emellertid att ändrade preskriptions- och införselregler redan
nästa budgetår bör kunna öka återbetalningen av bidragsförskott i varje
fall så mycket att anslaget i budgeten för 1982/83 kan uppföras med i förhållande
till innevarande budgetår oförändrat belopp, vilket i jämförelse med
budgetpropositionen innebär en besparing med 81 milj. kr.

Med stöd av det ovan anförda hemställs*

1. att riksdagen beslutar att preskriptionstiden för fordran för bidragsförskott
skall vara fem år,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i införsellagen, att införsel
för fordran för bidragsförskott får ske i dagersättning från arbetslöshetsförsäkring
och i studiebidrag,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag, syftande
till att ge försäkringskassa befogenhet att ta initiativ och medverka
avtal om underhållsbidrag för barn samt inför domstol föra talan
rörande sådant underhållsbidrag.

Stockholm den 26 januari 1982

ANN-CATHRINE HAGLUND (m) INGEGERD TROEDSSON (m)

NILS CARLSHAMRE (m)
KARL LEUCHOVIUS (m)
GÖREL BOHLIN (m)

ANITA BRÅKENHIELM (m)

GULLAN LINDBLAD (m)
BLENDA LITTMARCK (m)
SONJA REMBO (m)

SIRI HÄGGMARK (m)
G. BIÖRCK (m)

MÅRTEN WERNER (m)
ALLAN ÅKERLIND (m)

i Värmdö

* Se även motion 1981/82:2091