Polisens spaningsregister

Motion 1983/84:2178 Marie-Ann Johansson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion

1983/84:2178

Marie-Ann Johansson m. fl.

Polisens spaningsregister

Sammanfattning

I motionen föreslås att en översyn görs av lagen (1965:94) om polisregister
resp. av polisregisterkungörelsen (1969:38) i avsikt att skärpa och precisera
lagstiftningen så att otillbörlig registrering undviks. Dessutom föreslås att
ökade möjligheter för enskilda att få del av uppgifter om den egna personen i
nämnda register prövas.

Datorisering och personlig integritet

Ofta påpekas i debatten vikten av att hävda den personliga integriteten
gentemot den allt ymnigare förekommande lagringen av personuppgifter på
data. Syftet med datalagen är också att hindra att inrättande och förande av
personregister medför otillbörligt intrång i den personliga integriteten. I
datalagen anges att registeransvarig är skyldig att på begäran tala om
huruvida en enskild finns i registret. Likaså är man skyldig att till en person
sända utdrag om vad som är registrerat om denne.

Denna lagstiftning är viktig för den enskilde. Det är viktigt att det finns
möjligheter att kontrollera om ett register innehåller felaktiga uppgifter så
att man kan ta initiativ för att få till stånd rättelse. (Vilket man i de flesta fall
får, även om det kan ta tid ibland.)

Sekretess och personlig integritet

Denna rätt att få tillgång till registerutdrag gäller dock inte alla register.
Rätten till insyn gäller inte uppgifter som är sekretessbelagda. Den här typen
av sekretess skyddar inte den enskilde utan samhället. Samhället har satt upp
sekretesspärrar så att den enskilde inte skall få veta vad samhället har
registrerat om honom/henne i ett register. I dessa fall är sekretessen snarare
ett hinder än ett försvar för den personliga integriteten.

Polisens spaningsregister

Polisens spaningsregister är ett mycket integritetskänsligt register. Detta
ADB-baserade allmänna spaningsregister ersatte 1979 de manuella
spaningsregister som tidigare fördes dels vid rikspolisstyrelsen, dels vid
åtskilliga lokala polismyndigheter.

Mot. 1983/84:2178

11

Detta register är sekretessbelagt. Den tillståndsansökan som ingavs till
datainspektionen är också sekretessbelagd vad gäller uppgifter om indata,
sökmetoder, å-jourföring, gallring och koppling till andra system.

Lagen om polisregister m. m. och kungörelsen (polisregisterkungörelse) är
dock offentlig handling.

Polisens möjligheter att registrera

I 1 § lagen om polisregister fastställs att ”Med polisregister förstås i denna
lag register som föres hos rikspolisstyrelsen eller annan polismyndighet för
att tjäna till upplysning om brott, för vilka någon misstänks, åtalats eller
dömts, eller om någons vandel i övrigt”.

12 § stadgas att ”innehållet i polisregister skall begränsas till uppgifter som
polisen behöver för att kunna förebygga och uppdaga brott samt fullgöra sin
verksamhet i övrigt”.

Som synes innebär dessa två paragrafer att polisen ges mycket vidsträckta
befogenheter när det gäller registrering av enskilda medborgare i sitt
spaningsregister. Det räcker att polisen anser att en medborgares vandel kan
vara av intresse för att de skall kunna fullgöra sin verksamhet i övrigt, så kan
polisen registrera denna person i sitt register.

Detta är enligt vår uppfattning en alldeles för vidsträckt ram för denna typ
av register. Speciellt med tanke på att det trots sekretessbestämmelserna
finns ganska stora möjligheter för olika myndigheter att få tillgång till utdrag
ur registret.

Myndigheters m. fl. tillgång till registret

I 8 § polisregisterlagen stadgas följande: ”Intyg eller utlåtande om någons
vandel, redbarhet eller lämplighet för viss verksamhet eller om annan
liknande omständighet må polischef utfärda till

1. myndighet som sägs i 3 § 1;

2. annan myndighet, när skyldighet därtill föreligger enligt lag eller
författning;

3. enskild i de fall och den ordning lag eller författning särskilt anger;

4. myndighet eller enskild i annat fall, om regeringen ger tillstånd därtill.”
Myndighet enligt 3 § 1 är liktydigt med justitiekanslern, riksdagens

ombudsmän, rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten,
länsstyrelse, länsrätt, polischef, allmän åklagare.

Andra myndigheter som kan få tillgång till registret är poststyrelsen eller
postdirektör i fråga om den som söker anställning vid postverket, televerket i
fråga om den som söker anställning vid eller annars skall tjänstgöra inom
verkets larmverksamhet. Dessutom får följande del av registret: statlig,
kommunal eller landstingskommunal myndighet eller enskild sammanslutning
eller person som beslutar om anställning av personal inom psykiatrisk

Mot. 1983/84:2178

12

sjukvård, vård av psykiskt utvecklingsstörda eller vård av barn och ungdom, i
fråga om den som söker sådan anställning. Den enskilde kan få tillgång till
registret i speciella fall om han/hon behöver det för att hävda sin rätt
utomlands eller för att få inrese-, uppehålls-, arbets- eller bosättningstillstånd
i annat land där myndigheterna kräver sådant tillstånd.

Också vissa andra myndigheter kan få tillgång till registret i särskilda fall.

Det är alltså sammantaget en ganska stor personkrets som har tillgång till
uppgifter ur detta register. Dock lämnas vanligen inte uppgifter om villkorlig
dom, skyddstillsyn, fängelse och vandel i övrigt om uppgifterna är äldre än tio
år. För böter är gränsen fem år. Detta enligt 7 § polisregisterlagen.

Av denna paragraf framgår då indirekt att uppgift om exempelvis vandel i
övrigt kan lagras i registret i princip hur länge som helst, åtminstone till dess
vederbörande fyllt åttio år.

Gallring

Den ram som gäller för gallring ur registret stadgas i 11 §
polisregisterkungörelsen. Av denna framgår när en uppgift skall tas bort ur
registret. Också här är det fråga om en gummiparagraf som ger mycket goda
möjligheter att behålla uppgifterna kvar hur länge som helst. Första villkoret
för gallring är nämligen att det kan ske med hänsyn till registrets tekniska
beskaffenhet. Ett annat villkor är att uppgiften i annat fall ej behövs för
registret.

Som denna ramparagraf är utformad måste såvitt vi kan förstå all gallring
ske manuellt där varje uppgift behandlas för sig. Man kan fråga sig om några
uppgifter någonsin gallras bort ur detta för övrigt datorbaserade register. När
det gäller gallring sägs inledningsvis i ansökan till datainspektionen följande:
”Gallring kommer att utföras periodiskt genom satsvis bearbetning. I
samband med å-jourföring av registret kan borttagning eller utbyte av
uppgift även göras från terminal.” Vad övrigt sägs om gallring i ansökan
lämnas inte ut.

Behov av översyn

Som framgår av tidpunkten för tillkomsten av polisregisterlagen och
polisregisterkungörelsen liksom av vissa citat från dessa är lagstiftningen
utformad med utgångspunkt att det är fråga om manuella register. Enbart
detta skäl gör att en översyn av denna lagstiftning är nödvändig. Någon
politisk bedömning av dessa register ur bl. a. integritetssynpunkt har inte
gjorts sedan registret fördes över på data. Det är alltså fråga om ett nytt
register och en gammal lagstiftning. Enligt direktiven till datalagstiftningskommittén
skall inte heller den pröva denna reglering i sitt arbete med en ny
personregisterlag.

Enligt vår mening är det också nödvändigt att få till stånd en mera precis

Mot. 1983/84:2178

13

och skärpt lagstiftning på detta område. Som lagen nu är utformad kan i stort
sett alla registreras och finnas kvar i polisregistret under hela livstiden.
Formuleringarna i 1 och 2§§ i lagen om polisregister måste ses över liksom
den ram i polisregisterkungörelsen som reglerar gallringen ur registret. Vad
gäller gallringen bör det enligt vår mening finnas klara regler, som innebär att
en uppgift i polisens register inte kan ligga kvar hur länge som helst.

Det bör också prövas om inte den enskildes insyn i registret skulle kunna
öka. Som det är i dag kan mycket integritetskänsliga uppgifter lämnas ut till
vissa presumtiva arbetsgivare men inte till den enskilde själv. En sådan ökad
insyn från den enskildes sida skulle också säkerligen innebära en automatisk
skärpning när det gäller vilka uppgifter som registreras. Vi är medvetna om
att det inte är helt problemfritt att öppna registret på detta sätt för den
enskilde men en sådan åtgärd skulle dock innebära en avsevärd förstärkning
av den personliga integriteten och bör därför allvarligt prövas. Den
hemligstämplade hanteringen av detta register, exempelvis kopplingen till
andra system, måste förstås också bli föremål för politisk granskning.

Hemställan

Med hänsyn till vad som anförts ovan hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts för att göra en översyn av lagen om polisregister m. m. och
polisregisterkungörelsen i enlighet med vad som har anförts i
motionen.

Stockholm den 25 januari 1984
MARIE-ANN JOHANSSON (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk) PER ISRAELSSON (vpk)

minab/gotab Stockholm 1984 77776