Polisens resurser i Dalarnas län

Motion 1998/99:Ju201 av Rolf Gunnarsson (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämning
1998-10-28
Hänvisning
1998-11-03
Bordläggning
1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Under hela valrörelsen 1998 tyckte man sig se och höra  att
politiker från alla partier talade för mera resurser till polisen.
Nu gäller det att också genomföra dessa löften. Nu klarar sig
inte polisen längre med bara ord - nu behövs handling. Och
resurser!
Vi kan nästan dagligen, i våra tidningar, läsa om brist på polisresurser. Jag
har själv haft förmånen att "åka med" polisen på olika platser, deltagit i
utryckningsstyrkornas arbete och på nära håll kunnat följa polisarbetet. Jag
har kompletterat bilden för polisen i Sverige i dag med att träffa en rad
enskilda polismän i olika befattningar. Allt kan dock sammanfattas med att
det saknas resurser.
Det sägs ofta, från regeringshåll, "att det har aldrig funnits så många
poliser som nu". Detta är fel, i varje fall om man ser till Dalarnas län. Den
statistik, som jag erhållit från polisens ledning i Dalarna, berättar att det
1992
fanns 693 poliser. Summan har sedan sjunkit för att vara 622 år 1996. Den
1 juli 1998 var summan 585. Således har 108 polistjänster försvunnit. Undra
då på att det saknas resurser! Att man avskedat civilpersonal innebär också
att välutbildade poliser får klara  administrativa, enklare funktioner, som
mycket väl skulle kunna skötas av andra.
Många av de anställda inom polisen har talat och talar om maktlöshet. Det
talas om utbrändhet och att man känner sig otillräckliga. Så kan det inte
fortsätta. Att ha en stabil polisorganisation borde inte vara en sak som ger en
politisk skiljelinje. Men tydligen är det så.
Det skall finnas en polis till hands då folk kommer i sådan knipa att det
behövs en polis. Vi skall komma ihåg att antalet brott sexfaldigats sedan
1950-talet. Men har resurserna ökat i samma omfattning?
Tanken på närpolisverksamhet var en bra och god tanke. Men det går inte
att inrätta en ny resurskrävande verksamhet och samtidigt dra undan
resurserna för  samma verksamhet genom att efter ett försök till genom-
förande flytta folk till andra, mera akuta verksamheter.
Polisen, åklagarna och domstolarna har att se till att ett lands lagar
efterlevs och att de som inte följer lagen infångas, döms och straffas. Då man
nu besöker poliser med utredningsarbete och får veta att högen av oupp-
klarade utredningar åter växer så växer också oron över polisens verksamhet
och hur verksamheten skall klaras. Varje vecka kan man läsa om olika
våldsbrott, särskilt bland ungdomar. Därtill skall läggas att ett stort antal
våldsbrott inte anmäls eftersom det finns rädsla för repressalier. Varje
våldsbrott måste utredas och förövaren gripas.
Polisfackens larm om att snittåldern är mycket hög, att det saknas pengar
till vidareutbildningar och annat, som ökar effektiviteten och ger bättre
poliser, är också oroande larmsignaler.
Naturligtvis är det så att det ökande våldet orsakas av en mängd faktorer
och att problemet inte enbart löses enkelt genom att vi inrättar flera
polistjänster. Det krävs också insatser på en rad områden. Den viktigaste
brottsförebyggande faktorn av alla är föräldrarna. Föräldrarna måste förmås
att ta ett större ansvar för sina barn och ungdomar. Det måste också bli så att
föräldrarna har mera tid för barnen. Den viktiga normöverföringen från
generation till generation har blivit lidande i det socialistiska styressätt som
dominerat Sverige.
På kort sikt är det dock avgörande för människors trygghet att veta, att
polisen har tillräckliga resurser för att kunna vara på plats inom rimlig tid om
något händer. Det får inte bli så att neddragningarna att polisen vid larm
tvingas till passivitet - just för att det saknas poliser.
Jag instämmer i att polisens verksamhet skall finansieras av allmänna
medel. Jag instämmer också i inriktningen att befintliga resurser skall
användas på bästa möjliga sätt. Likaså kan det ibland sättas frågetecken för
vissa prioriteringar inom poliskåren. Att det satsas oerhört stora resurser på
fart- och trafikkontroller i ett läge där det samtidigt saknas pengar och
resurser att lösa våldsbrott kan självklart ifrågasättas. Prioritering av den
sorten gagnar inte heller polisens trovärdighet, exempelvis att polisen "inte
kan ingripa mot våldsbrott p.g.a. resursbrist". Trafik- och fartkontroller skall
självklart ingå i polisens verksamhet, men denna verksamhet får inte vara för
dominerande och ha den omfattningen att andra verksamheter inte klarar sina
åtaganden. En mindre hierarkisk polisorganisation skulle, enligt min mening,
också ge bättre totala resurser.
Vi vet att det 1997 anmäldes 1 196 000 brott vilket är en ökning med två
procent jämfört med 1996. Att den anmälda brottsligheten, som det sägs i
budgetpropositionen, "fortfarande är lägre än 1990" är ingen tröst.
Vi vet att av våldsbrotten utgörs 80 procent av misshandelsbrott. 1997
anmäldes 68 000 våldsbrott. Detta betyder en ökning med två procent.
Budgetpropositionen talar stolt om en minskning av utredningsbalansen. Då
regeringen säger så har man inte en verklig bild. Rapporter från många
polisdistrikt talar om att utredningsbalansen - alltså de utredningar man inte
hinner handlägga - nu åter ökar. Detta är oroande!
Det skall påminnas att våren 1998 hade vi moderater, i vår budget-
alternativ, 343 miljoner kronor mera till polisväsendet än vad regeringen
hade. Jag menar att den nu föreslagna höjningen inte är tillräcklig.
Det skall åter påminnas om att antalet polistjänster minskat under senare år
- detta trots att justitieministern säger motsatsen.
Här följer en sammanställning över personalresurserna totalt i Dalarnas
län, distrikt för distrikt. Av den sammanställningen - hämtad från polisen
själv - framgår klart att polisresurserna minskat. Jämförelsen görs mellan
personalläget 1 juli 1992 mot läget 1 juli 1998:
Avesta: -26 tjänster.
Borlänge: -21 tjänster.
Falun: -43 tjänster.
Ludvika:-19 tjänster
Malung: -10 tjänster.
Mora: -21 tjänster.
Länet totalt: -108 tjänster. (Detta efter plus på några administrativa
enheter.)

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare resurser till polisen i Dalarna.

Stockholm den 15 oktober 1998
Rolf Gunnarsson (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare resurser till polisen i Dalarna.
    Behandlas i
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare resurser till polisen i Dalarna.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.