Polisens resurser i Dalarnas län
Motion 1998/99:Ju201 av Rolf Gunnarsson (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Justitieutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Under hela valrörelsen 1998 tyckte man sig se och höra att politiker från alla partier talade för mera resurser till polisen. Nu gäller det att också genomföra dessa löften. Nu klarar sig inte polisen längre med bara ord - nu behövs handling. Och resurser!
Vi kan nästan dagligen, i våra tidningar, läsa om brist på polisresurser. Jag har själv haft förmånen att "åka med" polisen på olika platser, deltagit i utryckningsstyrkornas arbete och på nära håll kunnat följa polisarbetet. Jag har kompletterat bilden för polisen i Sverige i dag med att träffa en rad enskilda polismän i olika befattningar. Allt kan dock sammanfattas med att det saknas resurser.
Det sägs ofta, från regeringshåll, "att det har aldrig funnits så många poliser som nu". Detta är fel, i varje fall om man ser till Dalarnas län. Den statistik, som jag erhållit från polisens ledning i Dalarna, berättar att det 1992 fanns 693 poliser. Summan har sedan sjunkit för att vara 622 år 1996. Den 1 juli 1998 var summan 585. Således har 108 polistjänster försvunnit. Undra då på att det saknas resurser! Att man avskedat civilpersonal innebär också att välutbildade poliser får klara administrativa, enklare funktioner, som mycket väl skulle kunna skötas av andra.
Många av de anställda inom polisen har talat och talar om maktlöshet. Det talas om utbrändhet och att man känner sig otillräckliga. Så kan det inte fortsätta. Att ha en stabil polisorganisation borde inte vara en sak som ger en politisk skiljelinje. Men tydligen är det så.
Det skall finnas en polis till hands då folk kommer i sådan knipa att det behövs en polis. Vi skall komma ihåg att antalet brott sexfaldigats sedan 1950-talet. Men har resurserna ökat i samma omfattning?
Tanken på närpolisverksamhet var en bra och god tanke. Men det går inte att inrätta en ny resurskrävande verksamhet och samtidigt dra undan resurserna för samma verksamhet genom att efter ett försök till genom- förande flytta folk till andra, mera akuta verksamheter.
Polisen, åklagarna och domstolarna har att se till att ett lands lagar efterlevs och att de som inte följer lagen infångas, döms och straffas. Då man nu besöker poliser med utredningsarbete och får veta att högen av oupp- klarade utredningar åter växer så växer också oron över polisens verksamhet och hur verksamheten skall klaras. Varje vecka kan man läsa om olika våldsbrott, särskilt bland ungdomar. Därtill skall läggas att ett stort antal våldsbrott inte anmäls eftersom det finns rädsla för repressalier. Varje våldsbrott måste utredas och förövaren gripas.
Polisfackens larm om att snittåldern är mycket hög, att det saknas pengar till vidareutbildningar och annat, som ökar effektiviteten och ger bättre poliser, är också oroande larmsignaler.
Naturligtvis är det så att det ökande våldet orsakas av en mängd faktorer och att problemet inte enbart löses enkelt genom att vi inrättar flera polistjänster. Det krävs också insatser på en rad områden. Den viktigaste brottsförebyggande faktorn av alla är föräldrarna. Föräldrarna måste förmås att ta ett större ansvar för sina barn och ungdomar. Det måste också bli så att föräldrarna har mera tid för barnen. Den viktiga normöverföringen från generation till generation har blivit lidande i det socialistiska styressätt som dominerat Sverige.
På kort sikt är det dock avgörande för människors trygghet att veta, att polisen har tillräckliga resurser för att kunna vara på plats inom rimlig tid om något händer. Det får inte bli så att neddragningarna att polisen vid larm tvingas till passivitet - just för att det saknas poliser.
Jag instämmer i att polisens verksamhet skall finansieras av allmänna medel. Jag instämmer också i inriktningen att befintliga resurser skall användas på bästa möjliga sätt. Likaså kan det ibland sättas frågetecken för vissa prioriteringar inom poliskåren. Att det satsas oerhört stora resurser på fart- och trafikkontroller i ett läge där det samtidigt saknas pengar och resurser att lösa våldsbrott kan självklart ifrågasättas. Prioritering av den sorten gagnar inte heller polisens trovärdighet, exempelvis att polisen "inte kan ingripa mot våldsbrott p.g.a. resursbrist". Trafik- och fartkontroller skall självklart ingå i polisens verksamhet, men denna verksamhet får inte vara för dominerande och ha den omfattningen att andra verksamheter inte klarar sina åtaganden. En mindre hierarkisk polisorganisation skulle, enligt min mening, också ge bättre totala resurser.
Vi vet att det 1997 anmäldes 1 196 000 brott vilket är en ökning med två procent jämfört med 1996. Att den anmälda brottsligheten, som det sägs i budgetpropositionen, "fortfarande är lägre än 1990" är ingen tröst.
Vi vet att av våldsbrotten utgörs 80 procent av misshandelsbrott. 1997 anmäldes 68 000 våldsbrott. Detta betyder en ökning med två procent. Budgetpropositionen talar stolt om en minskning av utredningsbalansen. Då regeringen säger så har man inte en verklig bild. Rapporter från många polisdistrikt talar om att utredningsbalansen - alltså de utredningar man inte hinner handlägga - nu åter ökar. Detta är oroande!
Det skall påminnas att våren 1998 hade vi moderater, i vår budget- alternativ, 343 miljoner kronor mera till polisväsendet än vad regeringen hade. Jag menar att den nu föreslagna höjningen inte är tillräcklig.
Det skall åter påminnas om att antalet polistjänster minskat under senare år - detta trots att justitieministern säger motsatsen.
Här följer en sammanställning över personalresurserna totalt i Dalarnas län, distrikt för distrikt. Av den sammanställningen - hämtad från polisen själv - framgår klart att polisresurserna minskat. Jämförelsen görs mellan personalläget 1 juli 1992 mot läget 1 juli 1998:
Avesta: -26 tjänster.
Borlänge: -21 tjänster.
Falun: -43 tjänster.
Ludvika:-19 tjänster
Malung: -10 tjänster.
Mora: -21 tjänster.
Länet totalt: -108 tjänster. (Detta efter plus på några administrativa enheter.)
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare resurser till polisen i Dalarna.
Stockholm den 15 oktober 1998
Rolf Gunnarsson (m)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare resurser till polisen i Dalarna.
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare resurser till polisen i Dalarna.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.