Planeringen av civilbefolkningens skydd i krig

Motion 1985/86:Fö409 Kerstin Ekman m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Fö409

Kerstin Ekman m. fl. (fp)
Planeringen av civilbefolkningens skydd i krig

Mot.
1985/86
F5409 —416

I den nya civilförsvarsplanläggningen skall utrymning ske i betydligt minskad
omfattning. De planer för utrymning t. ex. av Storstockholms civilbefolkning
som tidigare redovisats i telefonkatalogen är således ej aktuella att
genomföra med den automatik som tidigare gällde.

Många överväganden ligger bakom denna ändrade inställning. Behovet
av att hålla i gång samhällsviktig verksamhet i krig har ökat. Den stora
inflyttningen till storstäderna har minskat möjligheterna till inkvartering på
landsbygden samtidigt som man bedömer riskerna för terrorbombning av
vår tätorter ha blivit mindre.

En väsentlig del av civilbefolkningen måste, även om riskerna ibland
bedöms som mindre, enligt vår mening beredas någon form av skydd mot
vapenverkan, gas m. m. på sin vanliga bostadsort.

Det har redan tidigare konstaterats att det råder en stor brist på skyddsrumsplatser.
Detta gäller främst Stockholm, Göteborg och Malmö samt
ytterligare ett tiotal stora tätorter som undantogs från skyddsrumsbyggandet
från 1950-talet till slutet av 1970-talet.

Detta är sålunda en allvarlig fråga. Det skulle ta lång tid till stora kostnader
att ersätta bristerna som också är ojämnt fördelade. I annat sammanhang
har vi påpekat vikten av att helhetsbilden bättre klarläggs när de kostnadskrävande
fullständiga skyddsrummen förläggs.

En enklare form av skydd kan erbjudas i s. k. skyddade utrymmen vilka
åstadkoms genom mindre förstärkningar och skyddsanordningar i befintliga
byggnader.

Dessa skulle utföras i beredskapsläge och krig. För ett effektivt utförande
av dessa skyddade utrymmen krävs planering i fred. Planeringen bör omfatta
lokalisering av lämpliga objekt, förteckning av åtgärder, materialåtgång
samt placering av personer med lämplig byggteknisk utbildning på
dessa uppgifter. En övergripande planering pågår genom civilförsvarsstyrelsen
och byggnads- och reparationsberedningen (BRB).

En snabb utbyggnad av skyddade utrymmen kräver tillgång på byggnadsarbetskraft;
samtidigt har militära försvaret behov av befästningsarbeten.
Många byggnadsarbetare ingår också i försvarsmaktens förband för
helt andra uppgifter. Vi finner det därför angeläget att ökad uppmärksamhet
ägnas byggverksamhetens personalförsörjning i beredskap och krig.

Civilförsvarsstyrelsen har börjat avsätta ekonomiska medel till kommunerna
som nu övertar ansvaret för planering redan i fred av de skyddade
utrymmena. 1

1 Riksdagen 1985/86. 3 sami Nr FÖ409—416

Att utföra denna planering först vid krigsfara är mycket vanskligt. Brist
finns då t. ex. på lämplig personal för uppgifterna på de olika orterna.

Hemställan

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om planering av skyddade utrymmen för civilbefolkningen
vid krig och krigsfara, särskilt vad gäller behovet av byggarbetskraft.

Stockholm den 27 januari 1986
Kerstin Ekman (fp)

Hans Lindblad (fp) Carl-Johan Wilson (fp)

Lars Sundin (fp)

Mot. 1985/86
FÖ409

2