Pilotprojekt för etanolproduktion på Gotland

Motion 2000/01:N281 av Lena Ek och Agne Hansson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om pilotprojekt på Gotland rörande etanolproduktion.
Energiomställning

Omställningen av vårt energisystem till uthålliga och förnybara
energikällor inom de ramar som natur och människa tål har börjat och
måste med nödvändighet fortsätta. För att undvika en för hela jorden
förödande växthuseffekt måste i-ländernas koldioxidutsläpp på sikt, enligt
vissa bedömningar, minska med 60 procent.

Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är att låta koldioxidneutrala
biobränslen ersätta fossila bränslen. Etanol är ett sådant koldioxidneutralt
bränsle som med fördel kan ersätta eller komplettera användningen av fossila
bränslen t ex inom trafiksektorn. Mot bakgrund av transportsektorns ökade
utsläpp av koldioxid har bl a Kommunikationskommittén föreslagit att bio-
drivmedlen skulle svara för 15 procent av drivmedlen år 2010. Användningen
av biodrivmedel i transportsektorn måste öka om vi skall klara av att minska
koldioxidutsläppen. 1997 användes cirka 0,1 TWh etanol för fordonsdrift och
ungefär lika mycket rapsmetylester (RME) i Sverige. Fler pilotprojekt
liknande det i Norrköping bör startas för att snabbt komma upp till de
uppställda målen.

Roma Etanol AB som pilotprojekt

Roma Etanol AB har hos regeringen begärt skattebefrielse för den
tilltänkta produktionen av etanol, ca 60 000 m3, som är planerad att ske i
f.d. Roma sockerbruks lokaler. Ansökan om skattebefrielse gäller för
koldioxidskatt och energiskatt och är tidsbegränsad. Roma Etanol AB bör
bli ett pilotprojekt liknande det i Norrköping och erhålla denna
skattebefrielse på samma villkor.

En skattebefrielse av Roma Etanol Produktion AB ger med stor
sannolikhet inget skattebortfall för staten p.g.a. att konceptet bygger på en
inhemsk produktion, till skillnad från andra som har sökt skattebefrielse som
bygger på import. Roma Etanol Produktion AB genererar arbetstillfällen
direkt i produktionen samt stora kringaktiviteter i form av odling,
animalieproduktion, transporter och utveckling av ett nytt distributionsnät. De
samlade samhällseffekterna av en skattebefrielse är med stor sannolikhet
positiva, speciellt med tanke på att skattebefrielsen är tidsbegränsad medan
produktionen rimligen är långsiktig.

Riksdagen har beslutat att Sverige skall utvecklas i en riktning mot att bli
långsiktigt ekologiskt hållbart. Dessutom har socialdemokratiska
regeringsföreträdare i olika EU-sammanhang uttalat att Sverige skall gå i
spetsen för den ekologiska omställningen. En av huvuduppgifterna i den
omställningen är att ersätta de fossila bränslena med förnyelsebara bränslen.
Det på kort sikt mest realistiska förnyelsebara bränslet är etanol tillverkat av
överskottsspannmål.

Det är viktigt att fler pilotprojekt kommer till stånd innan utvecklingen helt
riskerar att stanna av i Sverige i minst fem år. Under tiden satsar de övriga
länderna i EU för fullt på etanol. Det gör att Sverige garanterat hamnar på
efterkälken produktions- och kunskapsmässigt.

Jämförelsen med vindkraftens utbyggnad är intressant. Riksdagen har
beslutat att kärnkraften skall avvecklas. Därefter subventioneras byggandet av
vindkraftverk för att stimulera den typen av förnyelsebar energi. Hur skulle
det ha gått med vindkraftens utbyggnad om man även där begränsade
samhällsstödet till en anläggning? Hur mycket teknikutveckling med
åtföljande produktionskostnadssänkningar hade åstadkommits då?

Stockholm den 3 oktober 2000

Lena Ek (c)

Agne Hansson (c)