Översyn av trafikskadelagen

Motion 1986/87:l610 Olle Grahn och Margareta Andrén (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:L610

Olle Grahn och Margareta Andrén (fp)
Översyn av trafikskadelagen

Försäkringen av motorcyklar har fått en sned och mycket orättvis utformning.
Det beror dels på trafikskadelagen, dels på det premieklassystem försäkringsbolagen
tillämpar.

1 dag är premieklasserna uppdelade efter motorcykel-motorns slagvolym.
Billigast att försäkra är de s. k. ”mellanviktarna”. I praktiken motorcyklar
med en slagvolym mellan 250 och 400 cc.

Det orättvisa i systemet kan åskådliggöras med följande jämförelse:

En Yamaha RD 350 LC är en motorcykel som väger ca 160 kg och lämnar
en effekt på ca 60 hk DIN. Den försäkras i den billigaste försäkringsklassen.

En Harley-Davidson Electra Glide har en slagvolym på 1 340 cc, väger
330 kg och lämnar ca 60 hk DIN. HD:n försäkras i den dyraste försäkringsklassen.

Prestandaförhållandena är som framgår mycket olika. HD:n har i det
närmaste blygsamma prestanda i förhållande till den mindre motorcykeln.
Den är också sällan inblandad i olyckor.

Den lilla Yamahan köps av så kallade ”sportiga förare” och är med denna
bakgrund och sitt goda effekt/vikt-förhållande ofta inblandad i olyckor.
Trots detta är den placerad i den billigaste försäkringsklassen, vilken anges
med avseende på slagvolym.

Trafikskadelagen innehåller också andra inslag som skapar orättvisor.
Grundtanken i lagen är att alla fordonsgrupper skall betala sina egna kostnader.
I lagen har man parat ihop den tanken med en s. k. ”no-fault-princip”.
Det sägs i lagen att man kan återkräva pengar mellan olika fordonsgrupper
med hänsyn till vållandefrågan — men däremot inte att detta skall
göras. Detta kan resultera i följande:

I en olycka där en motorcykel med två personer ombord blir påkörd av
en bil med två personer i där bilisten döms som vållande, kan de dyra
personskadorna på mems förare och passagerare samt bilens plåtskador
komma att belasta mc-försäkringen och därmed försäkringskollektivet
motorcyklister. I gengäld belastas bilförsäkringen med kostnaderna för
mems skador och skadorna på förare och passagerare i bilen (oftast obefintliga
i ett sådant fall).

En utredning under finansdepartementet, försäkringsverksamhetskommittén,
bör få som tilläggsdirektiv att se över villkoren för motorcykelförsäkringarnas
klassningssystem samt att göra en översyn av trafikskadelagen
i det avseende som nämns ovan.

Hemställan Mot. 1986/87

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen beslutar begära att regeringen ger försäkringsverksamhetskommittén
uppdraget att se över försäkringsvillkoren för
motorcyklar i enlighet med vad som i motionen anförts.

Stockholm den 27 januari 1987

Olle Grahn (fp) Margareta Andrén (fp)

6