Översyn av lagstiftningen om stiftelser

Motion 1986/87:l204 Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87 :L204

Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

Översyn av lagstiftningen om stiftelser

Stiftelser är en anonym och komplex storhet i svensk ekonomi. Uppfattningarna
om hur många stiftelser det finns i Sverige eller hur stora värden de
förfogar över varierar kraftigt. Att det rör sig om mångmiljardbelopp torde
stå utom alla tvivel. Insynen i stiftelser är begränsad eller i många fall helt
obefintlig. Den otidsenliga stiftelselagstiftningen är i behov av en omfattande
reformering.

Enligt stiftelseutredningen finns det ca 51 000 stiftelser som sammanlagt
förvaltar förmögenheter på ca 50 miljarder kronor. Det saknas en mera
ingående civilrättslig lagstiftning beträffande stiftelser. Sådana kan tjäna
många olika ändamål. Beskattningsreglerna varierar liksom möjligheterna
till insyn.

För s. k. allmännyttiga stiftelser gäller skattefrihet om man använder minst
80 % av avkastningen under en femårsperiod till allmännyttiga ändamål eller
som det heter ”högt behjärtansvärt syfte”. Tolkningen om vad som är
allmännyttigt och behjärtansvärt är dock långt ifrån enhetlig. Det kan röra
sig om vetenskaplig forskning, utbildning till fattiga men begåvade ynglingar
från Gotland eller Stiftelsen Fattiga ädlingars (Pauvres Honteux) rätt till
underskottsavdrag.

En snabbt växande grupp är vinstandelsstiftelserna. Deras tillgångar
kommer helt naturligt att placeras i aktier i det egna företaget. Detta stärker
företagsledningens ställning gentemot ägarna. De anställdas inflytande blir
däremot obefintligt.

Vissa typer av stiftelser, t. ex. pensions- och personalstiftelser, står
formellt under länsstyrelsens tillsyn, men för dessa stiftelser föreligger enligt
gjorda iakttagelser ett stort skattesvinn. Stiftelser anses från samhällets sida
vara en mindre lämplig form för bedrivande av näringsverksamhet, åtminstone
i privat regi. För sådan verksamhet föredras aktiebolag och andra
bolagsformer. I verkligheten bedriver emellertid ett stort antal stiftelser en
omfattande näringsverksamhet under täckmantel av ideella syften.

Affärsbankerna spelar en central och växande roll när det gäller kontrollen
över det institutionella ägarkapitalet. De större stiftelsernas, kassornas och
fondernas aktieinnehav utgör en betydande del av det samlade börsvärdet
och ca 40 % av dessa innehav har nära anknytning till affärsbankerna. En
närmare granskning av dessa siffror tyder på en betydande maktkoncentration.
Det handlar i själva verket bara om två eller om man så vill tre block,
dels Wallenberg/SE-banksgruppen, dels Handelsbanksgruppen.

Genom ett skickligt utnyttjande av tekniken med stiftelser kringgår

Svenska Handelsbanken röstbegränsningsreglerna och kommer i vissa fall Mot. 1986/87

långt över den gräns på 5 % som annars gäller för försäkringsbolag och L204

liknande. I t. ex. investmentbolaget Promotion förfogade SHB åtminstone
för något år sedan över bortåt 17 % av aktiernas röstvärde.

Den otidsenliga lagstiftningen kan också illustreras med ett exempel från
NV-Skåne. Gyllenstiemska Krapperupsstiftelsen, en avläggare till Krapperups
fideikommiss med anor från 1700-talet, verkar formellt som en ideell
stiftelse. Enligt stadgarna som godkänts av Kungl. Majit 1967 har stiftelsen
till ändamål: att främja barns och ungdoms vård och uppfostran, att lämna
understöd åt behövande ålderstigna, sjuka och lytta, att främja vetenskaplig
forskning.

I stadgarnas 16 § heter det bl. a: ”det skall vara stiftelsen angeläget att

behålla ett gott förhållande till alla anställda och arrendatorer förhålla

sig som en fader för sina barn och som en kristen för sin nästa”.

Stiftelsens styrelse består av en professor, en greve, en friherre, en
bankjurist och en herr, den senare son till en friherre. Ingen företrädare för
de anställda eller arrendatorerna återfinns i styrelsen.

År 1983 förfogade stiftelsen över kapitalmedel på drygt 40 milj. kr.,
huvudsakligen marktillgångar. Samma år utdelades av disponibla medel
sammanlagt 27 000 kr., eller knappt 0,07 % av den samlade förmögenheten,

”till behövande, vetenskaplig forskning samt ungdoms vård och uppfostran”.
I praktiken ägnar sig stiftelsen så gott som helt åt de areella
näringarna jordbruk och skogsbruk. Man har också engagerat sig i en
omfattande exploatering av stora markområden.

Det framstår som helt uppenbart att dagens lagstiftning för stiftelser är
otidsenlig och inrymmer stora orättvisor inte minst ur skattesynpunkt. Det är
orimligt att acceptera denna typ av skattefrälsen som tillåtits växa i makt och
ekonomisk styrka också under de år då en majoritet av landets löntagare
tvingats göra stora uppoffringar för att bidra till saneringen av landets
ekonomi.

1975 års stiftelseutredning avvecklades 1983 utan att ha redovisat några
konkreta ställningstaganden. I den promemoria som överlämnades av
utredningens ordförande sägs dock bl. a.:

Utredningens arbete har visat att nuvarande stiftelselagstiftning i många
avseenden är otillfredsställande. Frånvaron av en heltäckande civilrättslig
reglering av stiftelseinstitutet framstår också som en brist. Utredningen anser
det därför angeläget att arbetet med tillskapandet av en stiftelselag får
fortsätta.

Inom justitiedepartementet pågår sedan länge ett arbete med att upprätta en
promemoria om stiftelser. I januari 1985 meddelades att någon form av
redovisning av arbetet skulle kunna ske ”inom någon månad”. Något senare
aviserades denna promemoria till början av 1986. Vid behandling av
motionerna 1985/86:L207 och 1985/86:Sk212 skriver lagutskottet bl. a.
följande:

att en departementspromemoria skall framläggas före halvårsskiftet

1986. Utskottet vill understryka vikten av att denna tidsplan följs och utgår
från att vad utskottet ovan anfört beaktas under det fortsatta beredningsarbetet.

Skatteutskottet uttalar i samma ärende bl. a. följande. Mot. 1986/87

Utskottet kan inte annat än beklaga att det civilrättsliga lagstiftningsarbetet L204

av olika skäl åter blivit fördröjt. Utskottet utgår nu från att de

grundläggande linjerna i den kommande regleringen av de civilrättsliga
frågorna kommer att klarna inom en nära framtid och förutsätter att en
utredning om skattefrågorna i samband därmed tillsätts snarast möjligt.

Mot ovanstående bakgrund torde ett uttalande från riksdagens sida i denna
viktiga fråga nu te sig nödvändigt.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en heltäckande civilrättslig
reglering av stiftelseinstitutet tillskapas,

[att riksdagen hos regeringen begär en särskild översyn av
beskattningsreglerna för stiftelser.1]

Stockholm den 21 januari 1987
Bengt Silfverstrand (s)

Hans Pettersson (s) Bo Nilsson (s)

i Helsingborg

' 1986/87:Sk334.