Översyn av lagstiftningen om stiftelser

Motion 1985/86:L207 Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:L207

Bengt Silfverstrand m. fl. (s)
Översyn av lagstiftningen om stiftelser

Stiftelser är en anonym och komplex storhet i svensk ekonomi. Uppfattningarna
om hur många stiftelser det finns i Sverige eller hur stora värden de
förfogar över varierar kraftigt. Att det rör sig om mångmiljardbelopp torde
stå utom alla tvivel. Insynen i stiftelser är begränsad eller i många fall helt
obefintlig. Den politiska viljan att reformera den otidsenliga stiftelselagstiftningen
har hittills saknats.

Enligt stiftelseutredningen finns det ca 51 000 stiftelser som sammanlagt
förvaltar förmögenheter på ca 50 miljarder kronor. Det saknas en mera
ingående civilrättslig lagstiftning beträffande stiftelser. Sådana kan tjäna
många olika ändamål. Beskattningsreglerna varierar liksom möjligheterna
till insyn.

För s. k. allmännyttiga stiftelser gäller skattefrihet om man använder minst
80 % av avkastningen under en femårsperiod till allmännyttiga ändamål eller
som det heter ”högt kvalificerat behjärtansvärt syfte”. Tolkningen av vad
som är allmännyttigt och behjärtansvärt är dock långt ifrån enhetlig. Det kan
röra sig om vetenskaplig forskning, utbildning till fattiga men begåvade
ynglingar från Gotland eller Stiftelsen Fattiga ädlingars (Pauvres Honteux)
rätt till underskottsavdrag.

En snabbt växande grupp är vinstandelsstiftelserna. Deras tillgångar
kommer helt naturligt att placeras i aktier i det egna företaget. Detta stärker
företagsledningarnas ställning gentemot ägarna. De anställdas inflytande blir
obefintligt.

Det kan i detta sammanhang vara intressant att jämföra anonyma stiftelser
som förvaltar 50 miljarder kronor eller mera, är mer eller mindre avskärmade
från insyn och ofta särskilt gynnade ur beskattningssynpunkt med
löntagarfonder. De senare är demokratiska organ omgärdade med klara
förhållningsregler och restriktioner. Fullt utbyggda kommer löntagarfonderna
att 1990 förvalta 14 miljarder kronor.

Vissa typer av stiftelser, t. ex. pensions- och personalstiftelser, står
formellt under länsstyrelsens tillsyn, men för dessa stiftelser föreligger enligt
gjorda iakttagelser ett stort skattesvinn. Stiftelser anses från samhällets sida
vara en mindre lämplig form för bedrivande av näringsverksamhet, åtminstone
i privat regi. För sådan verksamhet föredras aktiebolag och andra
bolagsformer. I verkligheten bedriver emellertid ett stort antal stiftelser en
omfattande näringsverksamhet under täckmantel av ideella syften.

Affärsbankerna spelar en central och växande roll när det gäller kontrollen
över det institutionella ägarkapitalet. En uppskattning visar att de större

1* Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr L206—211

stiftelsernas, kassornas och fondernas aktieinnehav uppgår till ca 30 miljar- Mot. 1985/86

der kronor, vilket motsvarar ungefär 12 % av hela börsvärdet. Över 40 % L207

eller mer än 13 miljarder kronor har nära anknytning till affärsbankerna. En
närmare granskning av dessa siffror tyder på en betydande maktkoncentration.
Det handlar i själva verket bara om två eller om man så vill tre block,
dels Wallenberg/SE-banksgruppen, dels Handelsbanksgruppen.

Genom ett skickligt utnyttjande av tekniken med stiftelser kringgår
Svenska Handelsbanken röstbegränsningsreglerna och kommer i vissa fall
långt över den gräns på 5 % som annars gäller för försäkringsbolag och
liknande. I t. ex. investmentbolaget Promotion förfogar SHB över bortåt
17 % av aktiernas röstvärde.

Den otidsenliga lagstiftningen kan illustreras med ett exempel från
NV-Skåne. Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen, en avläggare till Krapperups
fideikommiss med anor från 1700-talet, verkar formellt som en ideell
stiftelse. Enligt stadgarna som godkänts av Kungl. Maj:t 1967 har stiftelsen
till ändamål

att främja barns och ungdoms vård och uppfostran

att lämna understöd åt behövande ålderstigna, sjuka och lytta

att främja vetenskaplig forskning.

I stadgarnas 16 § heter det bl. a.: ”Det skall vara stiftelsen angeläget att

behålla ett gott förhållande till alla anställda och arrendatorer. förhålla

sig som en fader för sina barn och som en kristen för sin nästa.”

Stiftelsens styrelse består av en professor, en greve, en friherre, en
bankjurist och en herr, den senare son till en friherre. Ingen företrädare för
de anställda eller arrendatorerna återfinns i styrelsen.

Stiftelsen förfogade per den 31 augusti 1983 över kapitalmedel på drygt 40
milj. kr., huvudsakligen marktillgångar. Av disponibla medel utdelades
under perioden sammanlagt 27 000 kr., eller knappt 0,07 %, av den samlade
förmögenheten ”till behövande, vetenskaplig forskning samt ungdoms vård
och uppfostran”.

I praktiken ägnar sig stiftelsen huvudsakligen åt de areella näringarna,
jordbruk och skogsbruk. Man har också engagerat sig i en omfattande
exploatering av stora markområden.

Det framstår som helt uppenbart att dagens lagstiftning för stiftelser är
otidsenlig och inrymmer stora orättvisor inte minst ur skattesynpunkt. Det är
i längden orimligt att acceptera denna typ av skattefrälsen som tillåts växa i
makt och ekonomisk styrka samtidigt som en majoritet av landets löntagarkollektiv
fått ta ett stort ansvar för saneringen av samhällsekonomin genom
stora ekonomiska umbäranden.

1975 års stiftelseutredning avvecklades 1983, utan att ha redovisat några
konkreta ställningstaganden.

I den promemoria som överlämnades av utredningens ordförande sägs
dock bl. a.: ”Utredningens arbete har visat att nuvarande stiftelselagstiftning
i många avseenden är otillfredsställande. Frånvaron av en heltäckande
civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet framstår också som en brist.

Utredningen anser det därför angeläget att arbetet med tillskapandet av en
stiftelselag får fortsätta.”

Inom justitiedepartementet pågår sedan länge ett arbete med att upprätta Mot. 1985/86

en promemoria om stiftelser. I januari i fjol meddelades att någon form av L207

redovisning av arbetet skulle kunna ske ”inom någon månad”.

Skatteutskottet anför i sitt betänkande SkU 1984/85:52 bl. a.: ”Utskottet
har nyss konstaterat att en sedan länge planerad översyn av beskattningsreglerna
(för stiftelser, vår anm.) torde kunna komma till stånd inom en nära
framtid.” Så har inte skett. Det senaste beskedet från justitiedepartementet
är att en departementspromemoria ”troligen kommer i början av innevarande
år”.

Det torde mot ovanstående bakgrund vara obestridligt att en total översyn
av hela stiftelselagstiftningen nu utan ytterligare dröjsmål måste komma till
stånd. I detta sammanhang är det också väsentligt att beskattningsreglerna
för stiftelser blir föremål för en särskild översyn.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en heltäckande civilrättslig
reglering av stiftelseinstitutet tillskapas,

[2. att riksdagen hos regeringen begär en särskild översyn av
beskattningsreglerna för stiftelser.1]

Stockholm den 14 januari 1986
Bengt Silfverstrand (s)

Bengt Kronblad (s) Bo Nilsson (s)

Hans Pettersson (s)
i Helsingborg

1 1985/86:Sk212

5