Översyn av konsumentförsäkringslagstiftningen
Motion 1985/86:L253 Lars Ernestam och Gudrun Norberg (fp)
Motion till riksdagen
1985/86 :L253
Lars Ernestam och Gudrun Norberg (fp)
Översyn av konsumentförsäkringslagstiftningen
Sverige har en långtgående lagstiftning på konsumentområdet. Konsumentombudsmannen
och konsumentverket skall bevaka köparens intressen.
Marknadsdomstolen kan stoppa vilseledande marknadsföring och med
vitesföreläggande förbjuda fortsatt försäljning av farliga eller otjänliga
varor. I kommunerna har vi konsumentnämnder som ger köpråd och
information.
Lagstiftningen och konsumentorganen har tillkommit för att hjälpa den
enskilde konsumenten. Trots detta finns det fortfarande stora brister som gör
att den enskilda människan ofta känner sig utlämnad och tvingad att i
underläge föra sin talan mot organisationer som på sin sida förfogar över en
mycket stark juridisk expertis.
I detta sammanhang tänker vi särskilt på de personer som vill hävda sin rätt
i försäkringssammanhang.
Vi har ett väl utbyggt frivilligt försäkringssystem i Sverige. Det är bra att
det finns försäkringar och att den enskilde som tecknat en försäkring kan
känna den trygghet försäkringen är avsedd att ge. I normalfallet uppstår inga
problem när skada, stöld eller olycksfall inträffar. Parterna träffar överenskommelse
att reglera skadan.
Ibland visar det sig emellertid att försäkringen inte gäller. Det kan vara så
att den försäkrade vill ha ersättning för något som det är klart angivet att
försäkringen inte gäller för. Då skall givetvis ersättning inte utgå. Alltför ofta
har det dess värre under senare tid visat sig att försäkringsbolagen med hjälp
av sin juridiska expertis och finstilta, av den enskilde försäkringstagaren
svårtolkade, bestämmelser vägrar utbetala ersättning för skada som rimligen
borde ersättas. Det har exempelvis gällt olycksfallsdrabbade som av försäkringsbolagen
ansetts vara för skadade för att de skulle ha nytta av sina
försäkringspengar. Det har gällt butiksinnehavare som inte har stått på rätt
plats i butiken när han blivit bestulen. Uppräkningen kan bli lång. En
genomläsning av en årgång av en svensk dagstidning visar många exempel på
fall som överensstämmer med de refererade.
I reklambroschyrer, genom kundbesök osv. bedriver försäkringsbolagen
en aktiv marknadsföring. Det är rimligt och skall så vara i en fungerande
marknadsekonomi. Det man i det sammanhanget kan kritisera är den
bristfälliga informationen om vad försäkringen inte gäller för. En olycka
måste ske enligt visst mönster enligt försäkringsvillkoren.
Den enskilde som tecknat försäkringen och känt trygghet känner sig helt
utlämnad. För att hävda sin rätt måste han kanske föra skadeståndstalan mot
bolaget som har all expertis på sin sida. Mot. 1985/86
Enligt vår uppfattning är det mer angeläget att försäkringsbolagen L253
upplyser konsumenterna om vad försäkringen inte gäller för än att upplysa
om de förmåner den ger.
KO måste ges utökade möjligheter att bistå enskilda konsumenter och
försäkringstagare i allmän domstol. Över huvud taget behöver konsumentorganisationen
ges större möjligheter att förstärka försäkringstagarens ställning.
Försäkringsbolagen kan givetvis själva åstadkomma mycket för att ge
försäkringstagarna en heltäckande information men det är också angeläget
att konsumentverket får utökade möjligheter att påverka marknadsföringen.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av översyn av konsumentlagstiftningen i
syfte att stärka den enskilde försäkringstagarens ställning mot försäkringsbolagen.
Stockholm den 27 januari 1986
Lars Ernestam (fp)
Gudrun Norberg (fp)
