Översyn av bruksvärdessystemets funktion och tillämpning

Motion 1982/83:2099 Kerstin Ekman och Oile Grahn

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

16

Motion

1982/83:2099

Kerstin Ekman och Oile Grahn

Översyn av bruksvärdessystemets funktion och tillämpning

Bruksvärdesprincipen vid hyressättning innebär i princip att hyran vid
förlängning av hyresavtalet skall utgå med skäligt belopp. En jämförelse sker
därför med andra lägenheter - i första hand med lägenheter i hus som tillhör
allmännyttiga bostadsföretag.

Hyran bestäms i princip så att den skall täcka företagets självkostnader,
och den bestäms efter förhandlingar mellan företaget och en organisation av
hyresgäster, oftast tillhörig Hyresgästernas Riksförbund. Sedan hyresförhandlingslagens
tillkomst 1978 kan organisationer av hyresgäster som ej
tillhör Hyresgästernas Riksförbund förhandla om hyran.

Hyresrättsutredningen har i sitt betänkande Hyresrätt 3 utvärderat
bruksvärdessystemet, och vi delar utredningens slutsatser att bruksvärdesprincipen
är överlägsen det system med hyresreglering som tidigare
tillämpades i Sverige.

Det är dock uppenbart att den utvärdering som hyresrättsutredningen
gjort av bruksvärdessystemet är mycket översiktlig och formell och starkt
betingad av de förhållanden som rådde när utredningen tillsattes. I dag råder
delvis andra förhållanden på bostadsmarknaden, och det står klart för allt fler
att bruksvärdessystemet inte på ett tillfredsställande sätt speglar situationen
och förändringarna på bostadsmarknaden. Denna kritik drabbar delvis också
hyresrättsutredningens utvärdering.

De ändrade faktorer som vi menar föreligger och som gjort bristerna i
bruksvärdesystemet tydligare är bl. a.:

o att det nu råder balans på bostadsmarknaden och på många orter ett
överskott av lägenheter
o att nyproduktionen av lägenheter nu spelar en mer underordnad roll i
bostadsproduktionen
o att ombyggnadsverksamheten ökar snabbt till i huvudsak nybyggnadsstandard
men att variationen i standard är betydligt större än i nyproduktionen.

De allmänt omfattade önskemålen om ökad ombyggnads- och förnyelseverksamhet
kommer att accentuera kraven på en översyn av bruksvärdessystemet.
Vi menar att hyressättningssystemet måste göras mer flexibelt och
ge utrymme för lokala variationer. I vissa situationer kan det finnas behov av
att frigöra bruksvärdesnivån från bindningen till det allmännyttiga företagets
kostnadsprissättning.

Denna möjlighet bör finnas när exempelvis en kommun ger ett direkt
bidrag till ett företag som ägs av kommunen, eller ett lån med så gynnsamma

Mot. 1982/83:2099

17

villkor att det direkt fungerar som ett stöd med likvida medel. Det sänker
företagets kostnadsnivå och därigenom sänks hyreskravsnivån och på sikt
sänks bruksvärdet. Detta får till följd att de företag, konkurrerande
allmännyttiga och privata, som ej får detta stöd får en lägre hyra än vad
kostnadsutvecklingen i dessa företag motiverar. På sikt undergräver man en
effektiv och seriös fastighetsförvaltning genom att manipulera med sambandet
förvaltning - kostnadsutveckling.

Ombyggnationen som i ökande omfattning kommer att sätta sin prägel på
bostadsbyggandet kommer att omfatta - förutom det äldsta beståndet i
städernas centrala delar - halvgamla områden i de närmaste omgivningarna
(1930—1940-talsbeståndet). Fastigheterna är huvudsakligen i enskild ägo
med en splittrad ägarbild. Antalet jämförelseobjekt i allmännyttig ägo är
begränsat.

För att förnyelsebehovet i denna del av bostadsbeståndet skall kunna
förverkligas måste skäliga avkastningskrav kunna tillgodoses, vilket också
understryks i direktiven till den nyss tillkallade bostadspolitiska utredningen.

I dag kan ombyggda lägenheter i mycket centrala lägen ha lägre hyra än
nybyggda lägenheter i förorter. Stadsförnyelsekommittén hade enligt sina
direktiv i uppgift att fundera på detta problem i den andra etappen.
Kommittén är nu entledigad och den nya bostadspolitiska kommittén tycks
inte ha till uppgift att lösa detta problem. Mot den bakgrunden bör en
översyn ske av bruksvärdessystemet med särskild betoning på stadsförnyelseaspekten.
I en sådan översyn bör också beaktas de problem som
lokalhyresgästerna får när deras hyror höjs mycket kraftigt i samband med
ombyggnad. Det vore olyckligt om våra stadsdelar skulle tömmas på
småföretag och -hantverk i samband med stadsförnyelsearbetet. Vi vill inte
förorda någon form av hyresreglering i detta sammanhang. En reglering löser
aldrig detta problem, den skapar däremot nya problem. Andra vägar bör
prövas som möjliggör att de stadsdelar som förnyas får behålla sina affärer
och småindustri- och hantverkslokaler.

Sammanfattningsvis vill vi förorda en översyn av bruksvärdessystemets
funktion och tillämpning så att förslag kan läggas som motverkar den tendens
vi f. n. upplever - att bruksvärdessystemet inte fungerar på det sätt det var
tänkt att fungera på grund av ändrade förhållanden på bostadsmarknaden.

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av bruksvärdessystemet.

Stockholm den 25 januari 1983

KERSTIN EKMAN (fp)

OLLE GRAHN (fp)