översyn av ATP-systemet

Motion 1983/84:977 Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

9

Motion

1983/84:977

Lars Werner m. fl.
översyn av ATP-systemet

Det är nu drygt 20 år sedan ATP-systemet trädde i funktion. Av de ca 1,4
miljoner ålderspensionärer som finns i dag saknar hälften ATP eller har en
mycket låg ATP-poäng. De får då pensionstillskott.

Enligt de av riksdagen nyligen beslutade pensionsreglerna höjdes folkpensionens
grundbelopp och pensionstillskottet fr. o. m. den 1 januari
1984. Höjningen skulle konstrueras så att de sämst ställda fick mest. Om
beräkningarna görs i procent stämmer målsättningen. De som har maximal
ATP och folkpension får en ökning med 3,3 % medan förtidspensionärerna
med enbart folkpension och pensionstillskott får en höjning med
5,8 %. Om man gör en jämförelse i kronor blir resultatet ett annat. Den
ogifte folkpensionären med maximal ATP får 8 222 kr. per månad, vilket
innebär en höjning med 260 kr. Den ogifte pensionären som enbart har
pensionstillskott får 2 436 kr. per månad dvs. en höjning med 105 kr. Och
förtidspensionären med enbart folkpension och pensionstillskott får 3 248
kr. per månad, dvs. höjningen är här 178 kr.

Vänsterpartiet kommunisterna har i flera motioner tidigare kritiserat de
orättvisor som finns inbyggda i själva grundkonstruktionen av ATP-systemet.
Den som har maximal ATP får som ovanstående exempel visar mer
i pension per månad än den genomsnittlige heltidsarbetande LO-medlemmen
tjänar. En deltidsarbetande, vanligen en kvinna, får genom konstruktionen
att ett basbelopp frånräknas från botten av inkomsten en mycket låg
ATP. Det skulle framför allt gynna deltidsarbetande och lågavlönade om
taket för pensionsgrundande inkomst i stället sänktes.

Under många år har basbeloppet varit direkt anknutet till konsumentprisutvecklingen
och köpkraften. Fr. o. m. 1981 ändrades beräkningen av
basbeloppet och därmed var pensionerna inte längre värdebeständiga.

Fram till 1981 följde basbeloppet mycket nära konsumentprisutvecklingen
då basbeloppet ändrades när prisindex hade förändrats med minst
3% sedan närmast föregående ändring av basbeloppet. Fr. o. m. 1984
uppstår ett betydande gap mellan prisutvecklingen och basbeloppet även
om man räknar med en inflation på 4 %. De som har den högsta pensionen
får också den största kompensationen för prisökningarna.

Fr. o. m. 1984 återinförs regeln att basbeloppet skall beräknas med ledning
av konsumentprisernas förändring under året före, inberäknat förändringar
i indirekta skatter, tullar och ändringar i energipriser. Men för
att få en bättre följsamhet mellan basbeloppet och konsumentpriserna
behövs en återgång till den s. k. 3-procentsregeln.

Mot. 1983/84:977

10

Antalet ATP-pensionärer ökar årligen med närmare 65 000. Det är därför
angeläget med en snabb översyn av de orättvisor som finns i pensionssystemet
och som innebär att de lågavlönade och deltidsarbetande hamnar
i strykklass även vid beräkning av pensionerna.

Med hänvisning till vad som anförts föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
utvärdering och översyn av ATP-systemet bör ske för att ge alla
pensionärer en ekonomiskt mera likvärdig tryggad ålderdom,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
s. k. 3-procentsregeln för justering av basbeloppet bör återinföras.

Stockholm den 20 januari 1984

LARS WERNER (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk)
MARGO INGVARDSSON (vpk)