Översyn av ATP-systemet

Motion 1982/83:169 Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

17

Motion
1982/83:169

Lars Werner m. fl.

Översyn av ATP-systemet

Redan i själva grundkonstruktionen av ATP-systemet finns både ur
jämlikhets- och rättvisesynpunkt inbyggda ekonomiska brister. Då tjänstepensionen
utgår från löneförhållandena permanentas inkomstklyftorna när
människor pensioneras. Den som haft en låg inkomst under hela sitt
yrkesverksamma liv får också en låg pension på sin ålderdom. Samhällets
klasskillnader som de uttrycks i inkomster kvarstår livet ut.

Pensionsklyftorna t. o. m. förstärks - redan i beräkningen av pensionsbeloppen
- då frånräkningen av ett basbelopp från inkomsten slår proportionellt
hårdare mot den lågavlönade än den högavlönade. Dessutom har den
ekonomiska utvecklingen - med en starkt ökad inflation - blivit ett allvarligt
fördelningspolitiskt hot.

ATP-systemet är värdesäkrat genom anknytningen till prisutvecklingen.
Basbeloppet följer inflationen - en inflation som de senaste åren varit större
än ökningen av lönerna. Det har inneburit att det pensionsgrundande
beloppet sjunkit och påverkat pensionerna speciellt för de lågavlönade. För
dessa är utrymmet mellan basbeloppets nivå och lönenivån förhållandevis
liten och sänkningen blir proportionsvis större. I särklass hårdast drabbade är
de deltidsarbetande.

För de högavlönade innebär inflationen i stället högre pensionsbelopp.
Detta genom att det pensionsgrundande beloppet beräknas på en inkomst
som uppgår till 7,5 gånger basbeloppet, eller med nuvarande basbelopp på
19 400 kr. en årsinkomst på 145 500 kr. Som jämförelse kan nämnas att en
genomsnittlig industriarbetarlön ligger på mellan 80- och 85 000 kr. per år.
Taket för beräkningsunderlaget för gällande pension har från år 1970 höjts
från 45 000 kr. till 145 500 kr. år 1983.

Hur enbart det senaste årets inflation påverkat och ökat pensionsklyftorna
har regeringen själv redovisat med följande siffror. En ogift ålderspensionär
med låg eller ingen ATP får den 1 januari 1983 sin pension höjd med 2 698
kr./år till ett totalt belopp på 27 794 kr. En ogift ålderspensionär med
maximal ATP får däremot sin pension höjd med 9 215 kr. eller till ett
totalbelopp på 95 545 kr. Ett pensionsbelopp som ligger åtskilligt över den
genomsnittliga årsinkomsten för industriarbetare.

Den som har den högsta pensionen får en ca 3,5 gånger så stor
kompensation för prisökningarna som den som har den lägsta pensionen.
Detta visar vilken ojämlikhet som finns inbyggd i grundkonstruktionen av
ATP-systemet. Den stora skillnaden kan inte kompenseras genom exempelvis
bostadsbidrag, som dessutom minskat genom beslut av de borgerliga

Mot. 1982/83:169

18

partierna.

Det kan nu sägas att det är mindre än 1 % som uppbär den högsta
pensionen. Men det är en andel som kommer att öka och därför är det
angeläget att en nödvändig översyn snabbt görs av hela ATP-systemet.
Samtidigt har drygt 70 % en inkomst via ATP/folkpension på högst 35 000 kr.
per år. De skulle alltså inte drabbas om man ändrade konstruktionen och
exempelvis sänkte taket för beräkningsunderlaget, eller på annat sätt
anpassar pensionen till inflationen.

Det är inte svårt att konstatera att den snabba inflationen urholkat
jämlikheten i ATP-systemet och att det är de lågavlönade som fått betala
priset. Den sociala trygghet som byggts upp under en lång följd av år, med
avsikt att garantera en ekonomisk trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och på
ålderdomen, måste bevaras.

Det var främst industrins arbetare och de lägre tjänstemännen som
ATP-striden gällde. Nu har de kommit i efterhand och deras möjligheter att
som pensionärer få en rimlig levnadsstandard har allvarligt försämrats. Detta
i motsats till dem som haft en hög inkomst, ett missförhållande som måste
rättas till. Ur fördelningspolitisk synpunkt är det nödvändigt med en
förändring av pensionsberäkningen och att fördelningen görs så att den inte
drabbar de ekonomiskt sämst ställda.

Med hänvisning till vad som anförs i motionen föreslås

att riksdagen som sin mening uttalar att en utvärdering och översyn
av ATP-systemet bör ske med inriktning att ge alla pensionärer
en mera likvärdig ekonomiskt tryggad ålderdom.

Stockholm den 10 januari 1983
LARS WERNER (vpk)

KARIN NORDLANDER (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)

EVA HJELMSTRÖM (vpk)

minab/gotab Stockholm 1983 73318