Översyn av äldre lagar och regler

Motion 1982/83:1701 Eric Hägelmark

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion
1982/83:1701

Eric Hägelmark

Översyn av äldre lagar och regler

Det behövs bredare insatser för att se över gamla regleringar och
undanröja bestämmelser som spelat ut sin roll eller i övrigt inte är
ändamålsenliga. Ett förslag till samlat program för ett sådant översynsarbete
har nyligen framlagts i en rapport som framställts vid riksrevisionsverket på
uppdrag av expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Besparingar
genom avregleringar. Efter en värdefull genomgång av det avregleringsarbete
som bedrivits i olika länder och av de tänkbara strategier som kan
komma i fråga sammanfattar författaren på följande sätt:

Under 1970-talet har ramlagstiftningen och de statliga myndigheternas
reglerande verksamhet kraftigt ökat i omfattning. Syftet med regleringarna
har varit att komma till rätta med säkerhetsproblem, miljöproblem och andra
missförhållanden i samhället. Regleringarna har vanligen inneburit stora
fördelar för medborgarna, men samtidigt även ökade kostnader. Anslagen i
statsbudgeten för myndigheternas reglerande verksamhet beräknas under
femårsperioden 1975/76-1979/80 ha mer än fördubblats. Framförallt har
regleringarna medfört ökade kostnader för kommuner och företag. Totalkalkyler
över regleringarnas kostnadsmässiga konsekvenser saknas. Av de
olika delstudier som gjorts kan man dra slutsatsen att regleringar varit en
viktig förklaring till de senaste årens höjningar av kommunalskatterna och av
priserna på olika varor. Härtill kommer att regleringar kan innebära
begränsningar i det kommunala självstyret och hinder mot innovationer och
teknisk utveckling. Regleringar kan även påverka konkurrensförhållandena
till nackdel för konsumenterna.

Vid utarbetandet av nya regler har kostnaderna och de negativa effekterna
i övrigt ofta kommit i bakgrunden i förhållande till de intressen som skall
främjas. Detta gäller i synnerhet den samlade belastningen av regelverken. I
de få fall då beräkningar av reglers totala effekter gjorts har de avsedda
positiva effekterna ofta övervärderats samtidigt som kostnaderna och andra
negativa effekter underskattats.

Många regler har till följd av den tekniska, ekonomiska och administrativa
utvecklingen blivit föråldrade. Av de studier som gjorts i Sverige och
utomlands kan man dra slutsatsen att stora samhällsekonomiska besparingar
kan göras om man slopar eller förändrar existerande regleringar.

I Sverige har en rad åtgärder vidtagits för att begränsa tillväxten av nya
regler och för att förenkla existerande regleringar. Myndigheterna har
således i begränsningskungörelsen (1970:641) ålagts att utreda de kostnadsmässiga
konsekvenserna av förslag till nya regler. Även statliga kommittéer
har ålagts att belysa konsekvenserna av sina förslag för staten, kommunerna
och enskilda. Regeringen har också i en förordning (1981:305) ålagt
myndigheterna att se över tidigare utfärdade regler i syfte att minska den
statliga tillsynen och detaljkontrollen av kommunerna samt inrättat en
arbetsgrupp (stat-kommungruppen) för att leda detta översynsarbete.

Mot. 1982/83:1701

12

Liknande åtgärder har vidtagits i Danmark, Finland, Norge och USA. I
Finland liksom i Sverige har åtgärderna främst riktats mot det kommunala
området. I Danmark, Norge och USA har avregleringsprogrammen nu en
bredare uppläggning och omfattar även regleringar som riktar sig till
näringslivet.

Både i Sverige och utomlands är resultaten av det hittillsvarande
avregleringsarbetet blygsamma. Ansträngningarna har främst inriktats på att
begränsa tillväxten av nya regler och det är i första hand här som man kan
redovisa konkreta exempel på ”besparingar”. Men det tillkommer alltjämt
betydligt fler regler än som avskaffas.

Det finns flera orsaker till att det är svårt att begränsa tillväxten av nya
regler och att avskaffa eller mjuka upp existerande regler. Återföringen av
erfarenheter om hur regleringarna verkar går trögt. Olika lagområden och
myndighetsregler överlappar varandra och det är ofta inte möjligt att isolerat
ändra en regel. Olika sektorintressen slår dessutom vakt om sina regler och
motarbetar standardsänkningar eller förändringar av regler inom sina
områden.

Erfarenheterna från genomförda avregleringar visar att man genom
tillämpning av alternativa former för styrning ofta kan nå syftet med
regleringen men till en lägre kostnad än med traditionella detaljregleringar.
Erfarenheterna visar vidare att ekonomiska analyser av reglers kostnader
och effekter är ett bra hjälpmedel för att åstadkomma bättre regleringar.

För att minska regleringarnas samhällsekonomiska kostnader och uppnå
effektivare statlig styrning föreslås följande åtgärder:

1 Utveckla strategier för avreglering. Ekonomiska och rådgivande styrmedel
kan vara alternativ till traditionell detaljreglering samt principer för att
förenkla nödvändiga regleringar. Dessa strategier behöver utvecklas och fler
alternativ prövas. En systematisk uppföljning och redovisning av erfarenheter
från genomförda avregleringar bör organiseras.

2 Bättre kostnads-effektanalyser. I kommittébestämmelserna och i
begränsningskungörelsen finns krav på att kostnadsutredningar skall göras
vid utarbetandet av nya regler. Tillämpningen av dessa bestämmelser bör
förbättras. Dessutom bör föreskrivas att även de positiva effekterna av
förslag till nya regler skall analyseras och dokumenteras. Metodanvisningar
och exempel på kostnads-effektanalyser bör sammanställas och utbildning i
dessa frågor anordnas.

3 Bredda avregleringsprogrammet. Översynen av existerande regler bör
inte endast avse regler som särskilt riktar sig till kommunerna, utan även
omfatta regler som riktar sig till t. ex. näringslivet. Många regler är generella,
dvs. de berör såväl statliga myndigheter och kommuner som företag och
enskilda.

4 Sektorövergripande översyner. Många lagstiftningsområden överlappar
varandra och den samlade verkan av olika myndigheters regler kan bli en
annan än verkan av varje myndighets regler för sig. Sektorövergripande
översyner bör därför genomföras där samtliga regler som berör ett
samhällsområde eller bransch följs upp och utvärderas. Sådana översyner
bör omfatta en granskning av såväl det formella regelsystemet, dvs. lagar,
förordningar och myndighetsföreskrifter, som reglernas praktiska tillämpning
i samband med tillståndsprövning, inspektioner m. m.

Mot. 1982/83:1701

13

5 Översikt över regelsystemet. Regelsystemet är omfattande och komplext.
Det är svårt att inom ett visst samhällsområde få klarlagt exakt vilka
regler som gäller och ännu svårare att få reda på vilka regeländringar som
planeras. Många regler publiceras i andra former än i myndigheters
författningssamlingar.

Jag anser att detta program bör kunna tjäna som utgångspunkt för
systematiska och målmedvetna ansträngningar att ompröva gällande regelsystem.
Det är angeläget att regeringen snarast inleder ett översynsarbete i
detta syfte.

Jag hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
översynsarbete av lagar och regler med den i motionen angivna
inriktningen bör inledas.

Stockholm den 25 januari 1983

ERIC HÄGELMARK (fp)