Östrogenbehandling

Motion 2003/04:So283 av Carina Hägg (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vården av kvinnor med klimakteriebesvär.

Motivering

Länge var klimakteriet något som alltför ofta förtegs eller förlöjligades. Det finns fortfarande mycket som forskningen behöver klarlägga. Många kvinnor behandlas idag med östrogen för besvär i samband med klimakteriet. Behandlingen lindrar effekterna av klimakteriebesvären och den tycks även påverka risken att insjukna i flera av våra folksjukdomar. Vi kan dock konstatera att summan av riskerna, sett mot den nytta läkemedlet gör, inte är känd.

I Sverige är vi noga med att se till att forska kring läkemedel och biverkningar men inte när det gäller behandling med östrogen. I media kan vi läsa om risker och fördelar med östrogen och detta skapar naturligtvis oro hos många kvinnor, som tar det läkemedlet. Valet mellan att acceptera en behandling eller att avstå, på grund av förmodade risker, är oerhört svårt för många.

Det är därför angeläget att vi får mer forskning om hur östrogen påverkar kvinnor i klimakteriet. Kvinnor i dessa åldersgrupper har ofta god anknytning till arbetsliv och samhälle. De lever hälften av sitt vuxna liv efter klimakteriet och ska inte behöva acceptera att man inte kan få adekvata svar på frågor om behandlingen med östrogen. Läkemedel för klimakteriebesvär tillhör den grupp som oftast inte hämtas ut från apoteket. Det är en viktig signal om att det finns brister i läkarens dialog med patienten och att kunskapsnivån behöver höjas.

Kvinnor som söker vård för klimakteriebesvär bemöts idag med större allvar inom vården än tidigare. Mycket återstår dock innan vårdkvalitén på det här området har nått en tillfredsställande nivå. Här har läkarna en central roll. Barnmorskor är i viss mån redan engagerade i arbetet med att ge kvinnor i klimakteriet vård och råd. Men det är min övertygelse att man i betydande omfattning kan utveckla barnmorskornas roll och att man bör inrätta särskilda mottagningar för kvinnor med klimakteriebesvär.

Genom förändring av arbetsmetoder och kompetenshöjning samt forskning kan vården av denna patientgrupp utvecklas till att bli ett viktigt komplement för sjukvården. Det är många kvinnor som har klimakteriesymptom som påverkar deras hälsa och därigenom hela deras livssituation i samband med klimakteriet. Dessa kvinnor behöver förändrade och förbättrade vårdformer. Det kräver samtidigt att barnmorskornas grundutbildning samt att deras fortbildning också förbättras och kompletteras.

Stockholm den 23 september 2003

Carina Hägg (s)