Öppna landskap
Motion 1986/87:Jo773 Birgitta Hambraeus (c)
Motion till riksdagen
1986/87:
Birgitta Hambraeus (c)
Öppna landskap
Mot.
1986/87
Jo773-783
Högsta möjliga vinst blir ett allt sämre mått på nytta. Företagens finansplaceringar
ger ofta en så mycket större vinst att själva verksamheten blir av
underordnad betydelse. Lönsamma delar av företagskoncerner kan läggas
ned och bygder utarmas, därför att detta blir ännu mer lönsamt ur snävt
företagsekonomisk synpunkt. För att vi skall kunna försvara vårt fria
näringsliv måste andan hos makthavarna inom näringslivet förändras.
Lantbruk kan aldrig mäta sig i lönsamhet med dessa manipulationer av
penningsystemet. Ändå beror vårt livsuppehälle av jorden, medan vi gott
kan klara oss utan finanshajarna. Det är samhällets skyldighet att se till att
vår fysiska och biologiska försörjningsbas upprätthålls och vårdas. Vårt
alltmer sårbara sätt att försörja oss gör det nödvändigt att bygga upp
parallella system. Ett stöd till dem som håller landskapet öppet genom får
och andra betesdjur är en mycket billig försäkring.
Våren 1986 behandlade jordbruksutskottet i sitt betänkande 1985/86:13 på
s. 101 ff, motioner bl. a. från Per-Ola Eriksson (c), om stöd till betesdjur för
miljövården. Utskottet menade, och riksdagen beslöt därefter, att det är
”angeläget att skyndsamma åtgärder vidtas för ett bevarande av odlingslandskapet”,
och betonade att ”förslagen förtjänar att närmare övervägas i
samband med den fördelning av medlen som ankommer på regeringen”.
Man syftade på det anslag till Särskilda projekt på miljövårdens område, på
14 milj. kr., för innevarande budgetår. För budgetåret 1987/88 beräknas 15,5
milj. kr. Jordbruket bekostar självt detta genom miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel. Miljöministern räknar med att naturvårdsverket
skall träffa avtal med brukare av kända naturvårdsobjekt i samråd
med riksantikvarieämbetet (budgetprop. 1986/87:100, bil. 13 s. 49). Tanken
på öppna landskap är alltså närmast museal i socialdemokraternas Sverige!
Stödet bör öka kraftigt och handhas av annan huvudman. Det bör bekostas
av oss alla, inte bara av jordbrukarna. Fårägare bör få ersättning för varje
tacka som deltar i det redan uppbyggda kontrollsystemet.
I Norge har man en mycket bättre förståelse för lantbrukets betydelse.
Små gårdar med de mest svåra naturliga förhållanden kan livnära sina
brukare. Samhället ger dem stöd eftersom man inser att deras arbete är till
gagn för hela samhället. Skall vi behålla ett bebott land måste vi lägga andra
aspekter än kortsiktig lönsamhet på näringslivet.
Det norska systemet för stöd till jordbruket bör studeras och förslag läggas
till riksdagen om stöd till alla jordbrukare som håller landskapet öppet
genom betande djur. 1
1 Riksdagen 1986/87.3 sami Nr]o773-783
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet
med vad som anförts i motionen om stöd för betesdjur som håller
landskapet öppet.
Stockholm den 27 januari 1987
Birgitta Hambraeus (c)
Mot. 1986/87
Jo773
2
