Oönskad reklam via elektronisk post

Motion 2000/01:L702 av Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i
marknadsföringslagen (1995:450) om s.k. oönskad reklam enligt vad i
motionen anförs.

2. Riksdagen begär att regeringen låter en utredning föreslå en ändring av
den 'opt-out'-lösning som riksdagen fattat beslut om.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett nationellt spärregister snarast upprättas om yrkandena 1
och 2 inte vinner gehör.

Inledning

Vår tid har kommit att allt mer präglas av den nya tidens teknik. IT-eran
väller in över oss och inom många områden har vi svårt att värja oss mot
sådant vi inte önskar ha.

Den nya tekniken har gett oss mycket och vi kan nu nå hela världen på
några sekunder genom bl.a. Internet. Vi kommunicerar med hela världen och
det är förvisso en framgång.

Tillgängligheten genom elektroniken är både på gott och ont.
Informationen fullständigt flödar över oss, både sådan vi vill ha och sådan vi
helst vill slippa.

Spam är oönskad reklam via elektronisk post

En företeelse som har dykt upp i den elektroniska posten är s.k. spam.
Spam är ett amerikanskt uttryck för oönskad reklam. I USA är spam ett
stort problem, och det tenderar att bli ett stort problem även i Sverige.

Inom internettekniken finns det inga gränser och heller inga lagar, vilket
gör att tekniken utnyttjas också för en mängd icke önskvärda syften. Ett av
dessa icke önskvärda syften är just spam.

Skillnaden mellan "opt-out" och "opt-in"

Regeringen föreslog i proposition 1999/2000:40, en s.k. opt-out-lösning,
som innebär att konsumenten själv aktivt måste säga nej till reklam via e-
posten. Förslaget vann gehör i och med att betänkande 1999/2000:LU13
antogs av riksdagen. Denna lösning förutsätter att det upprättas ett
nationellt spärregister för marknadsföring med hjälp av elektronisk post,
dit man anmäler att man inte vill ha en viss typ av reklam.

Oanade följder av detta förslag kan komma att utkristallisera sig. En sådan
här opt-out-lösning kan faktiskt sättas ur spel, eftersom den som skickar
spamet, kan förfalska sin adress, och därmed fungerar inte en opt-out.

Denna sorts lag har prövats i USA med dåligt resultat, enligt följande
exempel: Om en person har anmält att man inte vill ha en viss sorts reklam, så
skickas nästa gång en snarlik reklam. Ett exempel är pornografiska utskick,
där man anmäler att man inte vill ha bilder på nakna kvinnor t.ex. Därefter
skickas det istället bilder på barn, från en annan adress, som inte är spärrad.

Vid en opt-out läggs ansvaret på konsumenten att själv säga nej, och också
att ta reda på hur man gör detta, vilket också förutsätter att det föreslagna
nationella spärregistret är upprättat. En kategorisering av opt-out begränsar
verkan i motsats till en allmän lösning.

Vid en opt-in, som en utredning föreslog, läggs ansvaret på företagen, som
måste övertyga kunden om att säga ja till att få reklam. Opt-in bygger alltså
på att konsumenten aktivt säger ja och medvetet ger sitt samtycke.

Aktörer på Internet har ofta erbjudit en e-postadress, som uppfattas som
modern och annorlunda, i utbyte mot att konsumenten tar emot reklam. Att
det kommer att skickas elektronisk reklam är många gånger uttryckt i finstilt
text. När en person väl har svarat ja och tryckt på knappen "accept", så är det
sedan omöjligt att göra något, utan spamen börjar välla in.

En opt-in-lösning vore att föredra och därför föreslås att lagen ändras på
denna punkt.

E-postbombardemang med spam

Oönskad reklam, spam, via e-post, kan komma i en stor mängd från
företag eller privatpersoner. I USA kallas det för spaming, när någon
fullständigt bombarderas med e-post i form av reklam.

Spam tar tid att ladda ner och belastar även i vissa fall användarens
lagerutrymme för e-post. I de fall där användaren betalar för sin
internetförbindelse, antingen genom telefonräkningen eller per megabyte,
innebär de extra reklambreven en ökad kostnad för mottagaren.

I praktiken betyder detta att mottagaren får betala för att få reklam i sin e-
postbrevlåda, något som borde vara helt oacceptabelt. I fallet med faxreklam
bekostar mottagaren papperet som reklamen trycks på och detta borde också
vara helt oacceptabelt.

Mottagaren skall inte betala oönskad reklam

Motionen föreslår därför en lagstiftning som gör all obeställd reklam på
mottagarens bekostnad olaglig. Det intressanta med ett sådant förslag är
att man angriper det hela generellt.

Internetleverantören kan spärra konton. Även om adressen är förfalskad,
kan en leverantör hitta maskinen som har sänt reklamen. Skilda
internetleverantörer har olika policy. T.ex. tillåter de inte pornografi på
hemsidorna eller så vill de inte ha obeställd reklam. Idag spärrar
internetleverantörer såsom Telia, Telenordia, Tele-2 och Spray sina kunder,
just genom att ta avstånd från sådana här företeelser.

Om det kommer att finnas en lag som förbjuder oönskad reklam på
mottagarens bekostnad, blir det säkerligen lättare att få en internetleverantör
att spärra kontot också.

I Washington finns idag den strängaste lag som har utfärdats, och som
förbjuder spaming till innevånare i staten Washington, men endast för dem
som bor där. Dyra böter blir en påföljd om man trots allt överöser de
elektroniska postlådorna med oönskad reklam.

Stockholm den 22 september 2000

Barbro Feltzing (mp)