Omprövning av det s.k. Laisvallprojektet

Motion 1991/92:Bo510 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (s)

Stora delar av världens gruv- och mineralindustri har
under en betydande del av 1980-talet kännetecknats av
överkapacitet med stagnerande efterfrågan på bl.a.
järnmalm och basmetallerna koppar, zink och bly. Den
internationella marknadsutvecklingen -- med tidvis låga
metallpriser -- har särskilt drabbat högkostnadsproducenter
i industriländerna. Dessa har tvingats till omfattande
nedläggningar eller tillfälliga avställningar av gruvor och
smältverk.

Svensk gruv- och mineralindustri uppvisar en
trendmässig minskning av antalet sysselsatta sedan mitten
av 1970-talet. Det är främst järnmalmsgruvorna men även
delbranschen andra gruvor och mineralbrott som står för
minskningen. Denna nedåtgående trend väntas fortsätta
under 1990-talet.

Arbetslösheten inom gruvnäringen såsom den uttrycks i
andel av anmälda arbetslösa kassamedlemmar har på ett år
ökat (november 1990--november 1991) från 4,5 %--6,6 %.
Under samma tid ökade arbetslösheten för samtliga kassor
från 2,1 %--3,7 %. Enligt budgetpropositionen finns det
anledning att vänta att arbetslösheten kommer att öka
ytterligare och för en lång period bli kvar på en hög nivå.

I ett sådant läge är det angeläget att ta till vara på alla
projekt som kan visa upp en såväl samhällsekonomisk som
företagsekonomisk uthållig lönsamhet och som samtidigt
kan skapa sysselsättning.

Ett sådant projekt är det s.k. Laisvallprojektet i
Arjeplogs kommun. Laisvallprojektet är samlingsbegrepp
för en idé om hur främst gruvdriften i Laisvall och
blysmältverket på Rönnskär kan förlängas i 15 år från 1995
(när nuvarande påvisad malm är utbruten), samtidigt som
den svenska elkraftproduktionen får ett tillskott.
Tidsmässigt är det viktigt att beslut om projektet tas snarast
för att möjliggöra en ekonomiskt rimlig övergång mellan
den gamla och nya verksamheten.

För Arjeplogs kommun, med en relativt hög
arbetslöshet, är det ett livsvillkor att en rimlig sysselsättning
kan upprätthållas för att skapa en tryggad framtid. Redan
avsatta medel kommer inte att vara tillräckliga.

De miljömässiga problem som projektet kommer att
aktualisera går att överbrygga med lämpliga åtgärder. Vad
beträffar blyets framtid pekar en rad nya
applikationsområden på att blyet har en sådan
(batterisystem för energilagring, energiabsorbtion vid
jordbävningar, förvaringskärl för utbränt kärnbränsle,
strålningsskydd, ljudabsorbtion, eldrivna fordon etc.)

Den förra regeringen avslog projektet i början av 1991
med anledning av att ett genomförande skulle förutsatt en
inskränkning av älvskyddet i Naturresurslagen (NRL).
Beslutet byggde på den outsagda förutsättningen att
alternativ sysselsättning för de berörda kunde skapas
antingen i Arjeplog kommun eller i andra expansiva
områden. De snabbt ändrade ekonomiska förhållandena i
landet har radikalt ändrat förutsättningarna för att finna en
ny sysselsättning för de som drabbas. Med detta som
bakgrund finns det nu skäl för att Laisvallprojektet blir
föremål för en omprövning i riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omprövning av det s.k.
Laisvallsprojektet.

Stockholm den 22 januari 1992

Bruno Poromaa (s)

Leif Marklund (s)