om ytterligare tjänster till den föreslagna länsrätten i Blekinge

Motion 1978/79:499 av Ralf Lindström m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1978/79
499-508

Motion

1978/79:499

av Ralf Lindström m. fl.

om ytterligare tjänster till den föreslagna länsrätten i Blekinge

Under våren 1978 beslöt riksdagen om riktlinjer för ny länsrättsorganisation.
Beslutet innebar att de nuvarande länsdomstolarna, länsskatterätterna,
fastighetstaxeringsrätterna och länsrätterna skall brytas ut ur länsstyrelserna
och omvandlas till en fristående allmän förvaltningsdomstol i varje län.

Reformen planeras att genomföras den 1 juli 1979. Chefen för justitiedepartementet
föreslår i budgetpropositionen att 830 tjänster inrättas i de nya
länsrätterna. Fördelningen av dessa tjänster på de länsvisa länsrätterna har på
grundval av måltillströmningen beräknats och föreslagits av en ledningsgrupp
inom regeringskansliet.

Av någon anledning, misstag eller förbiseende, har länsrätten i Blekinge
blivit anmärkningsvärt missgynnad vid denna fördelning.

I den föreslagna personalplanen har länsrätten i Blekinge tilldelats två
stycken domartjänster, sex tjänster för personal med föredragande uppgifter
och åtta kanslitjänster,

Om man vid jämförelse ställer antalet mål mot antalet föreslagna
domartjänster blir antalet mål per domare i länsrätten i Blekinge mycket
större än i jämförbara län, 2 100 mål per domare i Blekinge mot exempelvis
1 500 i Kronobergs län och 1 566 i Jämtlands län. Endast två län, storlänen
Stockholms län och Malmöhus län, föreslås få obetydligt fler mål per domare
än länsrätten i Blekinge. T. o. m. det stora länet Göteborgs och Bohus läns
länsrätt föreslås få färre mål per domare än Blekinge.

I övrigt kan man i förslaget till fördelning av domartjänster se en klar och
riktig tendens, ju större län med många mål, desto fler mål per domare.

Endast förslaget när det gäller länsrätten i Blekinge faller ur ramen.

Samma felaktiga förhållande kan man notera när det gäller förslaget på
antal personal med beredningsföredragande uppgifter i länsrätterna.

Endast storlänens länsrätter får fler mål per föredragande än länsrätten i
Blekinge.

Länsrätten i Blekinge föreslås få 700 mål per föredragande i jämförelse med
de målantalmässigt jämförbara länen Kronoberg 642, Jämtland 645 och
Halland 495.

Detta förslag till personalplan för de nya länsrätterna rimmar, enligi vår
uppfattning, illa med departementschefens uttalade mening i budgetpropositionen,
att de nya länsrätterna i första hand måste tilldelas en fast
organisation som svarar mot den måltillströmning som kan beräknas.

Ett av motiven för att bryta ut de nuvarande länsdomstolarna ur
länsstyrelserna var att tillskapa en effektivare och mindre sårbar organisation

1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 499-508

Mot. 1978/79:499

2

än den nuvarande. För Blekinges del har avgjort denna målsättning inte
uppnåtts.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller att en omfördelning av
nuvarande antalet tjänster sker så att länsrätten i Blekinge
erhåller ytterligare en domartjänst och en tjänst med beredningsföredragande
uppgifter.

Stockholm den 17 januari 1979
RALF LINDSTRÖM (s)

HELGE KARLSSON (s) CLAES ELMSTEDT (c)

HANS WACHTMEISTER (m) KARL-A. PETERSSON (c)

HANS GUSTAFSSON (s) MARGOT HÅKANSSON (fp)