om vissa ändringar i hyres- och
Motion 1987/88:Bo432 av Agne Hansson m. fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Bostadsutskottet
- Inlämning:
- 1988-01-26
- Bordläggning:
- 1988-02-01
- Hänvisning:
- 1988-02-02
Motion till riksdagen
1987/88:Bo432
av Agne Hansson m. fl. (c)
om vissa ändringar i hyres- och
bostadsrättslagstiftningen
Inledning
I centerns partimotion framhålls att engagemang i och ansvarskänsla för boendet
är viktiga förutsättningar för trivsel och god miljö. Bostadspolitiken
måste därför medverka till att ett sådant ökat engagemang och ansvar kan
erbjudas de boende.
Det personliga sparandet till en bostad är ett viktigt inslag för att nå dessa
syften. Inflytandefrågor och ägarform är andra viktiga inslag i samma syfte.
För att nå längre än hittills vad gäller boendedemokratifrågor och det som
har med inflytande, engagemang och ansvar att göra måste de fastighetsrättsliga
frågorna ses över.
Bostadsrätt
Enligt centerns uppfattning måste alla som önskar erbjudas möjlighet att
äga sin bostad. Bostadsrätten utgör ur ägarsynpunkt en för många människor
attraktiv boendeform. Detta förhållande bevisas, bl. a. av att efterfrågan
på lägenheter som upplåts med bostadsrätt har ökat under senare år.
Bostadsrätt bygger på enskilt ägande i föreningsform med gemensamt ansvarstagande
i demokratiska former. Det är således en boendeform som kan
erbjuda ökat ansvar och engagemang. Emellertid finns i dag begränsningar i
lagstiftningen som motverkar syftet med att alla på likvärdigt sätt kan erbjudas
bostadsrättsformen, eller som begränsar en utveckling av bostadsrättsboendet.
Vi har vid upprepade tillfällen krävt att dessa hinder skall tas bort. För att
undanröja hindren och främja bostadsrättsboende på rättvisa villkor och
vidga hyresgästernas inflytande krävs det enligt vår uppfattning att:
- bostadssaneringslagen (1973:531) ändras så att det blir hyresgästerna vid
en berörd fastighet som har att yttra sig över ombyggnad och utförda intyg
- riksorganisationer för bostadsrättsföreningar jämställs genom att uttrycket
”folkrörelsekooperativ riksorganisation” i bostadsrättslagen
(1971:479) ersätts med ”riksorganisation eller regional organisation för
bostadsrättsföreningar”
- ombildning till bostadsrätt främjas genom att ändringar sker i lagen om
förvärv av hyresfastighet (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och
lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning av hyresrätt till bostads
rätt (1982:532). Våra yrkanden innebär bl. a. att hyresgäster, som gjort
intresseanmälan för att bilda bostadsrättsförening, skall ha förköpsrätt
vid försäljning av den aktuella fastigheten och att enkel och inte 2/3 majoritet
skall gälla
- hyresgästernas ställning stärks genom att hyresförhandlingslagen
(1978:304) ändras så att det klart framgår att det är hyresgästerna i en bostadsfastighet
som har rätten till förhandlingsordning.
Sådana ändringar bör ske. Det ankommer på vederbörande utskott att göra
nödvändiga ändringar i annan lagstiftning som följd av våra förslag.
Rättvis reavinstskatt
Den snabba prisstegringen och de höga priserna på bostadsrätter i de överhettade
storstadsområdena är ett allvarligt problem. Det utestänger många
från att äga sin bostad. Centern vill främja ägandet av bostäder. Därför
måste åtgärder sättas in som normaliserar marknaden för bostadsrätter.
Från vår sida avvisar vi varje tanke på hembud och priskontroll. Det är
ett oacceptabelt ingrepp i äganderätten och ökar svarthandeln. I stället måste
tillgången på lägenheter öka så att bättre överensstämmelse råder mellan
tillgång och efterfrågan. Vi har i annat sammanhang anvisat åtgärder för att
tillskapa 5 000 nya smålägenheter.
För att också nå bättre anpassning till behov måste omsättningen av lägenheter
öka. Därvid utgör reavinstbeskattningen en spärr. Med nuvarande
regler beskattas byte av bostadsrätt mycket hårt. Det är stötande för den allmänna
rättskänslan. Reglerna för reavinstskatt på bostadsrätter måste därför
ändras. Vi förordar att reglerna ändras så att de överensstämmer med de
regler som gäller för egna hem. Det gäller först och främst upphovsreglerna.
Men även i övrigt bör överväganden om hel överensstämmelse prövas.
Det innebär då att ett förmögenhetsvärde åsätts en bostadsrättslägenhet,
baserat på en viss procentsats av ett taxeringsvärde som räknas fram efter
marknadsvärdena på bostadsrätter på samma sätt som för egna hem. En sådan
lösning skulle också lösa de orättvisor i förmögenhets- och gåvobeskattningen
som onekligen också finns.
Det är emellertid viktigt att framhålla att successiva övergångsbestämmelser
övervägs för att inte de nuvarande bostadsrättsboende skall drabbas
av orättfärdiga marginaleffekter. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med en närmare detaljutformning av rättvisare regler för reavinstbeskattning
av bostadsrätter i linje med vad som här anförts.
Lägesfaktor vid hyressättning
Hyressättningen sker efter det s. k. bruksvärdessystemet. Genom de olika
mekanismer som påverkar hyrans storlek kan det inträffa att en lägenhet i
en äldre fastighet i centralt och attraktivt läge betingar en betydligt högre
hyra än en lägenhet i ett mindre attraktivt och ocentralt läge. Detta medverkar
till en koncentration av boende och motverkar strävandena att nå en
bättre balans på bostadsmarknaden.
Mot. 1987/88
Bo423
19
Mot den bakgrunden bör en översyn av hyreslagen ske så att lägesfaktorn Mot. 1987/88
ges större tyngd vid hyressättningen. Detta bör ges regeringen till känna. Bo432
Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll
Erfarenheterna från försöksperioder med hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll,
den s. k. tapetreformen, har visat sig vara goda. Under föregående
riksmöte permanentades denna reform.
På grund av skilda regler för beskattning och avsättningar mellan privatägda
hyresfastigheter och allmännyttan kommer reformen att få begränsad
effekt. Risk föreligger att hyresgäster i privatägda hyresfastigheter utestängs
från de möjligheter att påverka sin egen lägenhets utseende och hyra, som
tapetreformen förutsätter.
Att denna risk är uppenbar belägger det faktum att hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll
förekommer i dag med ett undantag - endast hos de allmännyttiga
företagen.
För att alla hyresgäster som så önskar skall få möjlighet att utöva större
inflytande över sitt boende bör skattelagstiftningen ses över i syfte att eliminera
de skillnader i förutsättningar mellan allmännyttans och de privatägda
hyresfastigheterna som gör att hyresgästerna i privatägda hyresfastigheter
utstängs från det inflytande över sitt boende som tapetreformen avser tillgodose.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
1. att riksdagen beslutar att uttrycket ”folkrörelsekooperativ riksorganisation”
i bostadsrättslagen (1971:479) ersätts med ”riksorganisation
eller regional organisation för bostadsrättsföreningar”,
2. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter
(1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:532)
vad avser reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar om ändringar i hyresförhandlingslagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring av reavinstbeskattning av bostadsrätter,1]
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge lägesfaktorn större tyngd vid hyressättning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll.
Stockholm den 26 januari 1988
Agne Hansson (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Ivar Franzén (c)
1 1987/88:Sk488
Graphic Systems AB, Göteborg 1988
Rune Thorén (c)
Eva Rydén (c)

