om viss forskning rörande hjärnblödning

Motion 1979/80:1725 av Alf Wennerfors och Sten Svensson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

9

Motion
1979/80:1725

av Alf Wennerfors och Sten Svensson
om viss forskning rörande hjärnblödning

Hjärnblödning är en väl känd sjukdom bland allmänheten. Få vet
emellertid att man i dag bör skilja mellan tre olika typer av hjärnblödningar.

Den första typen utgörs av en bristning i en blodkärlsvägg, varvid en
blödning uppstår som sprider sig ut i hjärnvävnaden.

Den andra typen utgörs av en bristning av utbuktningar i kärlväggen, vilka
åstadkommer blödningar i det vätskerum som omsluter hjärnan.

Den tredje typen kallas stroke och innebär att det bildas en propp i
hjärnans blodkärl, vilket är orsaken till syrebrist i hjärnvävnaden och att
hjärncellerna dör. Sjukdomen kallas också hjärninfarkt, som med andra ord
är en motsvarighet till infarkt i hjärtat.

Förr gick sjukdomen under benämningen slaganfall. ”Han fick slag”, sade
man förr. Numera heter sjukdomen alltså stroke, och det är den som är den
vanligaste bland de olika typerna av hjärnblödningar. Stroke eller hjärninfarkt
utgör 80 % av dem.

Stroke kan sägas vara den stora dolda folksjukdomen. Den är den
vanligaste anledningen till handikapp, och den är en av de tre vanligaste
dödsorsakerna. Varje år insjuknar 50 000 svenskar - både unga och gamla - i
sjukdomen. Varje dag drabbas 30 stockholmare.

Stroke är en dyr folksjukdom för samhället. Varje år omfattar antalet
vårddagar ca 2 miljoner. En strokepatient kräver i medeltal 25 dagars längre
vistelse på sjukhus än både cancer- och hjärtinfarktpatienter. Till detta
kommer eftervården som ofta handhas på sjukhus av logopeder, arbetsterapeuter
och sjukgymnaster.

Både för den som drabbas och för de anhöriga blir livet radikalt
annorlunda. De flesta blir handikappade, och handikappen blir ofta
bestående. Det kan gälla rörelseförmågan, det kan gälla förmågan att tala. I
en del fall har ordförståelsen nedsatts.

På strokeavdelningen på Karolinska sjukhuset pågår forskning för att
kartlägga orsakerna och för att utveckla behandlingstekniken. Men denna
forskning har alldeles för liten omfattning i relation till sjukdomens
omfattning i dag. Nästan inga forskningsanslag delas ut.

En patientförening har nyligen bildats i anslutning till verksamheten på
Karolinska sjukhuset för att dels medverka till ökad information om
sjukdomen, dels skapa intresse för ökad forskning. Denna s. k. strokeförening
åtnjuter inga som helst bidrag. Verksamheten måste finansieras
med en medlemsavgift om 25 kr. per år.

Mot. 1979/80:1725

10

Med stöd av det ovan anförda hemställs

att riksdagen uttalar att strokeforskningen prioriteras i kommande
anslagsfördelningar inom den medicinska forskningen.

Stockholm den 25 januari 1980

ALF WENNERFORS (m)

STEN SVENSSON (m)