om viss ändring i lagen om offentlig anställning

Motion 1987/88:A701 av Allan Ekström (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :A701

av Allan Ekström (m)

om viss ändring i lagen om offentlig anställning

Sverige är fantastiskt! I vårt land kan en officer som begått det kanske
nesligaste brott vår rättsordning känner, nämligen landsförräderi, fortsätta
att uppbära lön från den krigsmakt han velat utlämna.

Den som förrått sitt land, han har
Ej ätt, ej stam, ej son, ej far.

(Runeberg, Fänrik Ståls sägner)

Hur är detta möjligt? Jo, enligt 11 kap. 5 § lagen om offentlig anställning
(LOA) gäller en preskriptionstid på en månad för avskedande eller med
lagtextens ord ”Avskedande får ej grundas enbart på omständighet, som
myndigheten känt till mer än en månad före prövningen.” Lagstadgandet är
för övrigt helt i överensstämmelse med 18 § andra stycket lagen om anställningsskydd
(LAS). Till yttermera visso skall avskedandet föregås av underrättelse
samt varsel till och överläggning med lokal arbetstagarorganisation.

Försummar arbetsgivaren att iaktta denna tidsfrist, kan avskedande icke
äga rum. I det av mig åsyftade fallet hade arbetsgivaren råkat förbise denna
tidsfrist. Regeln är utan undantag.

Att en landsförrädare skall kunna ha kvar sin officersbefattning och därmed
fortsätta att uppbära lön är direkt utmanande för den allmänna rättskänslan.
Det angivna stadgandet i 11 kap. 5 § LOA måste därför oundgängligen
förses med det tillägget att preskriptionsregeln åtminstone icke är
tillämplig då arbetstagaren begått ett allvarligt brott, förslagsvis brott för
vilket ej är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år (jfr 24 kap. 1 § tredje
stycket rättegångsbalken). Det får ankomma på utskottet att närmare utforma
lagtexten.

Den landsförrädare som avses med det nu beskrivna fallet är en annan än
den som utnyttjade exempellöst generösa möjligheter att avvika — sannolikt
österut — under permission!

Att rättsläget är så här befängt är ytterst att tillskriva det oförnuftiga
beslutet från år 1975 att avskaffa tjänsteansvaret och att ersätta detta med ett
regelsystem som hämtats från den privata arbetsrättens område. En annan
oefterrättlig konsekvens av reformen är att prövningen av fråga om avskedande
— även av ordinarie domare — jämlikt 16 kap. 1 § LOA i sista hand
tillkommer arbetsdomstolen med dess från arbetsmarknaden hämtade intresseledamöter
där yrkesdomarna dessutom förordnas för en period av tre
år i sänder. Se närmare motion 1986/87:A702.

N/M

ÖQ

&

Mot.
1987/88
A701-706

1 Riksdagen 1987/88. 3sami. Nr A701 —706

På föranledande av motioner från bland andra mig (1984/85:2976) har Mot. 1987/88
riksdagen glädjande nog för något år sedan fattat principbeslut om att riva A701
upp 1975 års beslut och att återinföra den äldre ordningen i dess huvuddrag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer jag

att riksdagen beslutar förse 11 kap. 5 § lagen om offentlig anställning
med det tillägget att den i lagrummet intagna preskriptionsregeln
icke skall gälla då arbetstagaren begått brott, för vilket ej är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.

Stockholm den 11 januari 1988

Allan Ekström (m)

2