om värnpliktigas trafikskador

Motion 1987/88:Fö425 av Ingbritt Irhammar och Gunilla André (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Fö425

av Ingbritt Irhammar och Gunilla André (c)
om värnpliktigas trafikskador

Denna studie omfattar 72 omkomna från 64 skadehändelser åren 1979—juli
1985. Materialet utgörs av arbetsskadeanmälningar, rapporter över polisutredningar
och rättsmedicinska obduktioner.

Resultat

Under fritidsaktivitet omkom 55 %, under resor till och från de militära
förbanden omkom 29 %, och 13 % dödades genom skador under militär
tjänstgöring.

40 % omkom genom kollision mellan personbil och annat fordon, i
hälften av fallen av lastbilar. I singelolyckor omkom 29 %, nära två tredjedelar
av dessa efter kollisioner med träd. De flesta skadehändelserna inträffade
under mörker och på sträckor med hastigheten begränsad till 70
eller 90 km/tim; tre fjärdedelar omkom då vägbanan var våt eller snöbelagd.

Den dödande skadan fanns i huvudregionen hos 57 % av de omkomna,
och knappt tre fjärdedelar av dem som dog avled på olycksplatsen eller på
väg till sjukhuset.

Av de 40 som dog under fritiden har 18, 40 %, färdats i fordon med
berusad förare. Alkoholhalten i blodet hos dessa var 1,5 o/oo (medianvärde);
högsta värdet var 2,8 o/oo. Hastigheterna var höga.

Dödsfall under trafik i tjänsten inträffade i de flesta fallen utan inblandning
av mer än ett fordon: Passagerare på traktorsläp respektive
åkande i bandvagn och lastbil, som omkom i samband med vältningar, är
exempel. En motorcyklist blev dödligt skadad i tjänsten då han åkte av
vägen, och en värnpliktig omkom då han, sysselsatt med service av en
lastbil, blev påbackad.

Diskussion - åtgärder
Material

De händelser som utretts ledde till allvarliga skador, dödsfall. Det vore av
stort intresse att också beskriva omständigheter vid allvarliga men icke
dödande skadehändelser. Arbetet borde alltså utvidgas till att omfatta ett
sådant större material.

I* Riks cici acil 1987/88. 3 sami. Nr FÖ423-430

Kollektiva transporter

Under många år har de värnpiiktiga erhållit billiga biljetter för resor mellan
hemort och förband. Detta bidrag uppgår till mycket stora belopp årligen
och ifrågasätts ofta. Man har därför anledning att noggrant utreda samvariationen
mellan skadehändelser i trafiken bland värnpliktiga under resa till
eller ifrån förbanden och omfattningen och inriktningen av bidragen. Detta
utredningsarbete bör omfatta en lång period med beaktande av de skiljaktigheter
som finns från tid till annan avseende antalet värnpliktiga, avståndens
längd för de inkallade m. m. Det kan på goda grunder antagas att
exponeringen som motorcyklist och bilist har reducerats kraftigt tack vare
de rabatterade biljetterna. Det är emellertid synnerligen angeläget att visa
den verkan som åtgärden haft med avseende på skadornas antal och svårighetsgrad
för att vidmakthålla eller öka detta bidrag.

Fordon

Hälften av de 29 som dog genom kollision hade stött samman med lastbilar.
Dessa skador kan i första hand minskas genom åtgärder på de tyngre
fordonen: Frontala underkörningsskydd och energiupptagande frontdesign
på lastbilar är det viktigaste förslaget.

Vägmiljö

Sammanstötningar mellan personbilar och träd förekom i 13 av 21 singelkollisioner.
I några fall skedde kollisionen med lyktstolpe, betongpelare,
bergvägg. Dessa strukturer kan alla åtgärdas: Bredare vägrenar genom
utrensning av motståndskraftig växtlighet - framför allt i centrifugalkraftens
riktning i kurvor, bättre dosering och deformationsmaterial på betongpelare,
bergväggar och annat som ej kan elimineras är några förslag.

Alkohol

Den företagna studien av dödsfall bland värnpliktiga bekräftar vikten av
alkoholpåverkan hos motorfordonsförare i fråga om svåra trafikskador:
Mer än en tredjedel av dem som dog i trafikskador under fritiden hade
färdats i fordon med berusade förare, och blodalkoholhalterna var höga.
Det är inte säkert att bara ytterligare upplysning om alkoholens skadliga
inverkan har en förebyggande effekt på dem som flagrant överträder regeln
att inte köra motorfordon under inverkan av alkohol.

I ett fortsatt utredningsarbete bör man vinnlägga sig om att noga men
ändå skyndsamt undersöka möjligheten att förändra bilars instrumentering
så att alkoholpåverkade personer förhindras från att starta dem. Erfarenheter
från USA med aktivering av tändningsnyckeln genom utandningsluften
är ett intressant förslag. Är utandningsluften alkoholhaltig kan tändningsnyckeln
inte aktiveras och duger inte till att starta fordonet. En kompletterande
knappsats för intryckning av sifferserier är en utrustningsdetalj
varigenom det reses krav på nerv - muskel-samspel som kan bli satt ur

Mot. 1987/88
FÖ425

4

funktion genom alkoholpåverkan av viss omfattning. Dessa tekniska kom- Mot. 1987/88

pletteringar av bilars utrustning bör inledningsvis nyttjas som hjälp för unga FÖ425

bilförare med problemdrickarmönster som initial grupp.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att omständigheterna av betydelse för trafikskador
bland värnpliktiga blir allsidigt utredda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den trafiksäkerhetsmässiga betydelsen av
ekonomiskt stöd till värnpliktigas permissionsresor beaktas därvid,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de tekniska möjligheterna till förbättring av
de värnpliktigas personbilar uppmärksammas och dokumenteras
samt att arbetet skall vara en fortsättning av de orienterande studier,
som tillkom som resultat av bl. a. tidigare riksdagsmotioner i ämnet
och initiativ från tränginspektören i ett samarbete mellan representanter
från Umeå universitet, Statshälsan i Umeå och nu även Kungliga
tekniska högskolan i Stockholm.

Stockholm den 26 januari 1988

Ingbritt Irhammar (c) Gunilla André (c)

5