om värnpliktiga

Motion 1987/88:Fö429 av Gunhild Bolander m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Fö429

av Gunhild Bolander m. fl. (c)
om värnpliktiga

Sammanfattning

Den allmänna värnplikten är grunden i det militära försvaret. Det civila
kunnandet bör bättre utnyttjas i värnplikts- och civilförsvarstjänstgöringen.
Värnpliktiga och befäl bör adjungeras till lekmannastyrelserna vid förbanden.
Dessa åtgärder skulle ytterligare förbättra kontakten mellan försvaret
och samhället i övrigt.

Trafikolyckorna ökar dramatiskt i försvaret och vid hemresorna. Fordonsutbildningen
behöver förbättras, möjlighet bör ges att ta civilt körkort
liksom att träna halkkörning. Trafiksäkerhetsfrågorna måste ges ökad uppmärksamhet
inom försvaret. Förarna måste garanteras minst sex timmars
sammanhållen sömn.

Centern föreslår försök med tio dagars utbildning och fyra dagars ledighet
vid de fjärrekryterade förbanden. Värnpliktskortet bör bli en giltig
färdhandling på allmänna kommunikationer i Sverige. Flerculesplan bör
utnyttjas i ökad utsträckning för transporter av värnpliktiga för att förbättra
resevillkoren.

Centern föreslår en återkommande uppräkning av kontantförmånerna.
Fortfarande saknas 10 kr. av det socialdemokratiska vallöftet från 1982 om
höjd dagersättning.

Centern går emot regeringen och kräver en värnpliktssocial utredning.
De värnpliktiga måste ges ett heltäckande försäkringsskydd. I motionen
föreslås också förbättringar i möjligheterna till kontant arbetsmarknadsstöd.

Inledning

Grunden i det militära försvaret skall utgöras av allmän värnplikt för män.
Den allmänna värnplikten är av avgörande betydelse för att svenska folket
skall känna delaktighet i försvarssträvandena.

Utöver den allmänna värnplikten för män finns i dag en rad pliktlagar för
både män och kvinnor. Det är viktigt att alla skall ha möjlighet att kunna
delta i försvaret inom ramen för totalförsvaret. Den som inte gör värnpliktstjänstgöring
bör i stället ges möjlighet till civilförsvarsutbildning. Dagens
vapenfria tjänstepliktiga måste ses som en resurs för totalförsvaret och
ges en meningsfull utbildning, som skall leda till en relevant krigsplacering.

Civilt kunnande

För att totalförsvaret skall kunna fylla sina uppgifter är det viktigt att det
finns en naturlig och fungerande kontakt mellan dem som ingår i krigsorganisationen
och de som arbetar i totalförsvaret under fredstid. Det innebär
att man inom försvaret måste ta aktiv del av bl. a. sociala förändringar, ny
teknik, ledarutveckling, arbetsmiljöförbättringar och andra förändringar i
samhället. Det är angeläget att utnyttja det civila kunnandet i värnpliktsoch
civilförsvarstjänstgöringen. Vi anser att regeringen bör lägga fram förslag
om hur detta kan förbättras.

Lekmannastyrelser

Den allmänna värnplikten är den bästa garantin för att kontakten mellan
totalförsvaret och samhället i övrigt upprätthålls. Kontakten behöver hela
tiden förbättras och förstärkas. Centern har därför föreslagit att lekmannastyrelser
skall införas på förbanden. Regeringen föreslår nu att försöksverksamheten
skall permanentas. Vi anser att det är viktigt att lekmannastyrelser
ges en allsidig sammansättning och att värnpliktiga som befäl adjungeras.

Trafiksäkerhet

Under de senaste åren har antalet trafikolyckor i försvaret ökat dramatiskt.
Anledningen är bl. a. den ökande motoriseringen. De flesta olyckorna
under tjänstetid sker med terrängbilar och motorcyklar.

Utbildningen av fordonsförare inom försvaret har stora brister. Värnpliktiga
sätts att föra tunga fordon och förväntas kunna köra dessa efter en
kort utbildning. Lärarens kontroll av utbildningsgruppen är begränsad eftersom
många utbildas samtidigt. Vi anser att antalet körtimmar måste
förlängas innan de värnpliktiga får köra i civil trafik eller i svår terräng etc.
Ett sätt att förbättra utbildningen är att ge de värnpliktiga möjligheter att ta
civilt körkort på de fordon som de utbildas på inom försvaret. Alla fordonsförare
bör ges möjlighet att träna halkkörning.

Det gäller att få såväl personal som värnpliktiga att uppmärksamma
säkerhetsfrågorna. Vid de militära övningarna kan t. ex. förbandens rörlighet
testas i början av en övning i stället för i slutet. Om det gäller hemtransport
bör undantas sådana förare som inte är tillräckligt utvilade. De värnpliktiga
förarna måste garanteras minst sex timmars sammanhängande
sömn. En del av olyckorna som värnpliktiga är inblandade i sker i samband
med resa på fritiden till och från förbandet. Det är viktigt att övningar
planläggs så de värnpliktiga inte är uttröttade när de åker hem från förbandet.

De värnpliktiga skyddsassistenterna måste fä utnyttja rätten att stoppa
förare från att köra. De värnpliktiga måste avbryta en förflyttning om
säkerheten riskeras. Det bör ske en systematisk genomgång av trafiksäkerhetsfrågorna
inom försvaret.

Mot. 1987/88
F5429

15

Värnpliktsresor

Reseavstånden har ökat på grund av befolkningsomflyttningar, förbandsnedläggningar
och av beredskapsskäl. Detta innebär både långa och dyra
resor, speciellt för de värnpliktiga som tjänstgör på Norrlandsförbanden
eller på Gotland. Det finns därför skäl att undersöka hur restid och resekostnader
kan begränsas.

För de förband där huvuddelen av de värnpliktiga är fjärrekryterade bör
undersökas om man kan förlänga tjänstgöringstiden mellan resorna så att
man exempelvis har tio dagars utbildning och fyra dagars ledighet. Det ger
billigare resor genom att man delvis kan undvika de dyrare resdagarna och
de värnpliktiga ges längre sammanhängande ledighet. Inte minst ur beredskapssynpunkt
är detta angeläget.

Regeringen bör också uppta förhandlingar med trafikbolagen så att värnpliktskortet
blir en giltig färdhandling på allmänna kommunikationer i hela
Sverige.

Försvarets Herculesplan bör i större utsträckning användas i transporter
av de värnpliktiga. I dag finns inte tillräckligt många besättningar för att
göra detta möjligt. Vi anser därför att regeringen bör ta initiativ till att fler
besättningar utbildas.

Värnpliktsförmåner

Under valrörelsen 1982 utlovade socialdemokraterna att värnpliktsförmånerna
skulle höjas till 30 kr./dag. I dagens penningvärde skulle det socialdemokratiska
vallöftet innebära ca 40 kr./dag. Regeringen föreslår nu att
dagersättningen höjs till 30 kr./dag. Det är långt från regeringens vallöfte.
De värnpliktiga har samma behov av social och ekonomisk trygghet som
andra grupper. De värnpliktiga bör fortlöpande få del av de standardökningar
som sker i samhället. Vi anser att kontantersättningarna återkommande
skall räknas upp. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

Värnpliktssocial utredning

Med anledning av en centermotion i riksdagen om en värnpliktssocial
utredning tillsatte regeringen en sakkunnig för att förbereda ett sådant
kommittéarbete. Behovet gäller kontantersättningar, familjebidrag, försäkringsskydd,
hälso- och sjukvård, resor, kultur- och fritidsutbud, soldathemsverksamhet,
arbetsmiljö, militära regler, arbetsförmedling innan utryckningen
samt medinflytandefrågor. De är alla centrala frågor för de värnpliktiga.
Centern är därför förvånad över att regeringen anser att någon
utredning av de värnpliktigas förhållanden inte bör göras nu. Vi anser att
behovet är lika stort som tidigare och föreslår att regeringen snarast tillsätter
en värnpliktssocial utredning.

Mot. 1987/88

FÖ429

16

Värnpliktigas försäkringsskydd

I dag finns inget försäkringsskydd för den värnpliktiges fritid utanför förbandet
trots att den värnpliktige kan tjänstgöra 24 timmar av dygnet 7 dagar
i veckan. Det torde därför vara självklart att den värnpliktige skall ha fullt
försäkringsskydd under samma tid. Informationen om vilket försäkringsskydd
de värnpliktiga har visar även det allvarliga brister och behöver
förbättras.

Kontant arbetsmarknadsstöd

Den viktigaste förutsättningen för att erhålla kontant arbetsmarknadsstöd
KAS är fem månaders arbete. Grundutbildningen för värnpliktiga är i dag
minst 7,5 månader. De motsvarar endast två månaders arbete vid ansökan
om KAS.

Vi anser att grundutbildningen för värnpliktiga måste jämställas med fem
månaders förvärvsarbete vid ansökan om KAS. Innehållsmässigt ger militärtjänstgöringen
god erfarenhet av arbetslivet. Grundutbildningstiden ger i
dag fullvärdig arbetslivserfarenhetspoäng vid ansökan för fortsatt utbildning
till högskola.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av allmänna värnplikten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utnyttjande av det civila kunnandet i värnpliktsoch
civilförsvarstjänstgöringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sammansättning av lekmannastyrelser på förbanden,

4. att riksdagen beslutar att en genomgång sker av trafiksäkerhetsfrågorna
inom försvarsmakten,

5. att riksdagen beslutar att en försöksverksamhet med tio utbildningsdagar
och fyra fridagar prövas vid förband med mänga
fjärrekryterade värnpliktiga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning av besättningar för Herculesplan,

7. att riksdagen beslutar begära att regeringen upptar förhandlingar
med trafikbolagen så att värnpliktskortet blir en giltig färdhandling
på allmänna kommunikationer i hela landet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kontantförmåner för de värnpliktiga,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om värnpliktssocial utredning.

Mot. 1987/88

FÖ429

17

10. att riksdagen beslutar att försäkringsskyddet för värnpliktiga
skall jämställas med fem månaders förvärvsarbete vid ansökan om
kontant arbetsmarknadsstöd,

11. att riksdagen hos regeringen begär att försäkringsskyddet för

den värnpliktige kompletteras
pliktstiden.

Stockholm den 26 januari 1988

Gunhild Bolander (c)

Lennart Brunander (c)

Britta Hammarbacken (c)

Pär Granstedt (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors

a att det blir heltäckande under värn

Gunnel Jonäng (c)
Karin Söder (c)

Birgitta Hambraeus (c)
Marianne Karlsson (c)
Gunnar Björk (c)

Mot. 1987/88
F5429

18