om väntetiderna vid Svensk Bilprovning

Motion 1987/88:T432 av Göthe Knutson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:T432

av Göthe Knutson (m)
om väntetiderna vid Svensk Bilprovning

Väntetiderna vid de olika bilprovningsanstalterna i landet varierar under
året. Det varierar även regionalt. Flertalet bilprovningsanstalter har dock
genomgående långa väntetider för besiktning.

Under en genomsnittlig höstvecka 1987, kunde man konstatera att
väntetiderna vid flertalet stationer var minst tre veckor. I Stockholm fanns
det stationer med väntetider på över 30 arbetsdagar. Det är detsamma som
över sex veckors väntetid eftersom svensk bilprovning arbetar femdagarsvecka.

I statistiken för vecka 43, år 1987, redovisad i PM från svensk bilprovning,
konstateras att en bilprovningsstation i Stockholm hade en väntetid på sju
veckor, i Värmland och Halland samma långa tid, i Uppsala åtta veckor, dvs.
40 arbetsdagar.

Topparna döljes

Under senhösten ändrade Svensk Bilprovning statistiken och redovisningen
så att det inte längre framgår hur långa väntetider som föreligger vid vissa
stationer. I stället redovisas längden på väntetiderna i femdagarsintervaller
länsvis.

Man får emellertid veta av en PM för vecka 51 år 1987, att av Stockholms
läns 11 stationer har tre av dem väntetider på över tre veckor. I Södermanland
har samtliga fem stationer mer än tre veckor. I Värmland har sex av de
sju stationerna samma långa väntan.

Bakom denna nya statistik döljer sig väntetider på upp till samma längd
som under hösten. I Karlstad, exempelvis, är väntetiden för närvarande en
månad.

Kö och väntan i onödan

Även om väntetiderna blir något mindre långa under vintern är förhållandet
oacceptabelt. Besiktningen vid bilprovningsstationerna är obligatorisk.
Bilägarna är tvingade att inordna sig i ett kösystem som för tankarna till
Sovjets kösamhälle.

Så här behöver det inte vara. Eftersom statistiken över väntetiderna
uppvisar ungefär samma bild år efter år, dvs. endast säsongsvisa variationer,
kan det konstateras att svensk bilprovning i stort sett håller takten.

Hur vore det då att arbeta bort väntetiderna under förslagsvis ett års tid? Mot. 1987/88

Om det är så att dylika försök gjorts genom ständiga övertider, återstår det T432

för svensk bilprovning att utökde personella resurserna och införa kvällsöppet.

Mackarna håller öppet!

Det är svårt att förstå varför bilprovningsstationerna inte har genomgående
kvällsöppet. De flesta bilägare har ett arbete att sköta på dagarna.

Bensinstationer och dagligvaruhandel har som bekant både kvälls-, lördagsoch
söndagsöppet. Någon svårighet att få personal har man i allmänhet inte.

Det vore rimligt att det i varje större stad och län fanns åtminstone en
bilprovningsstation med kvällsöppet fram till kl. 21.00. Det vore också
rimligt om väntetiderna kortades ned till högst någon vecka.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att Svensk Bilprovning organiserar
verksamheten så att väntetiderna i stort sett försvinner samt att
minst en kvällsöppen station finns i varje län.

Stockholm den 26 januari 1988
Göthe Knutson (m)

17