om utbyggnad och modernisering av kraftverk i Indalsälven, m. m.

Motion 1975:632 av herr Westberg i Ljusdal m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 632-636

Mot. 1975
632-636

Nr 632

av herr Westberg i Ljusdal m. fl.

om utbyggnad och modernisering av kraftverk i Indalsälven, m. m.

Frågan om ett bättre utnyttjande av Indalsälvens energitillgångar har varit
föremål förstudier, utredningar och diskussioner i flera sammanhang. Under
våren 1974 inbjöd folkpartiorganisationerna i Jämtlands län till en studieresa
efter Indalsälven med bl. a. besök vid olika kraftverk och överläggningar
med kommunalmän, representanter för Vattenfall och andra kraftproducenter
inom det berörda området. Under de diskussioner och överläggningar
som ägde rum under resan och som slutfördes vid en större paneldiskussion
i östersund framkom att Indalsälven med bivattendrag är en av vårt lands
största kraftälvar med f. n. en årsproduktion av 9,3 miljarder kilowattimmar
(kWh). Teoretiskt kan ur älven uttas nästan lika mycket till eller totalt
18 miljarder kWh. Praktiskt räknar man i dag med att kunna ta ut 12-13
miljarder kWh. Detta senare värde har varit föremål för justeringar uppåt
under årens gång beroende på utbyggnadsteknikens framsteg. Tillgången
på andra kraftkällor kan tid efter annan ge varierande värderingar av vattenkraften.
Den har dock på grund av ökade oljepriser och osäkerheten
i frågan om kärnkraften blivit föremål för ökat intresse. De flesta av de
för kraftproduktion betydelsefulla vattendragen är dock utbyggda, och det
är ett starkt krav att några älvar och älvsträckor reserveras för bl. a. forskning
och fritidsliv.

Utredningen Vattenkraft och miljö (SOU 1974:22) avgav i höstas ett betänkande
om vattenkraftutbyggnad i Klarälven, Dalälven, Ljusnan, Ljungan
och Indalsälven, där man rangordnat olika älvar och älvsträckor och angivit
vilka som i första hand bör utbyggas och vilka som icke bör komma i fråga
för kraftproduktion. I den slutliga rangordningen har de bedömda projekten
fördelats på fyra klasser, 1-4, där klass 1 innebär att obetydliga hinder mot
utbyggnad kan noteras och klass 4 att bevarandeintresset är så högt att
inte ens hög kraftnytta kunnat påverka slutresultatet. Till en O-klass har
de projekt förts för vilka inte något hinder för utförande anses föreligga
och som därför inte heller varit föremål för bedömning. 1 denna sistnämnda
klass ingår bl. a. tillbyggnaden av Krångede-Stadsforsen.

Då det med hänsyn till miljövårds- och övriga bevarandeintressen inte
kan bli fråga om att bygga ut älvar och älvsträckor med högt bevarandevärde
är det desto angelägnare att kartlägga, vilka möjligheter till effektivisering
av befintliga vattenkraftverk som är möjliga och ekonomiskt försvarbara.
De förutsättningar som finns i redan exploaterade älvar och älvsträckor
måste enligt vår mening tillvaratas. Många av de äldre kraftverken har en

1 Riksdagen 1975. 3 sam/, Nr 632-636

Mot. 1975:632

2

förhållandevis låg utnyttjandegrad. Man måste även räkna med långa avställningstider
på äldre stationer för ombyggnader och reparationer.

Kraftstationerna nedströms Storsjön i Indalsälven har en förhållandevis
låg utbyggnadsgrad. De flesta av kraftstationerna kom till under tider då
det gällde att under dygnets alla timmar krama så många kilowattimmar
som möjligt ur älven. Älven reglerades hårt och har i dag ett årsmagasin
på drygt fem miljarder m’, landets tredje efter Vänern och Stora Lule älv.
Stationerna är med hänsyn till älvens medelvattenföring i allmänhet lågt
utbyggda, dvs. att en del av dem har fullt upp med att försöka svälja medelvattenföringen
och hindrar därmed älvens utnyttjande som toppkraftproducent.
Moderna vattenkraftverk utbyggs nu för en vattenförbrukning
av 3-5 ggr vattendragets medelvattenföring. Därigenom kan de effektivt
bidraga till effektregleringen under dygnet. Men nedströms Storsjön är älvens
utbyggnadsgrad endast 1,1-1,75 ggr. Anläggningarna är också så pass gamla
att under vissa tider aggregat är avställda för reparationer, varvid utnyttjandegraden
t. o. m. går under 1. F. n. är den sammanlagda effekttillgången
nedströms Storsjön 1300 000 kW vid 13 kraftstationer med en
genomsnittlig utbyggnadsgrad av 1,5 ggr medelvattenföringen. En utbyggnad
till exempelvis 2,5 ggr skulle ge ett effekttillskott av ca 750 000 kW.
Vattenmagasinen finns redan. I en del fall måste dock nya vattendomar
till. Till detta finns säkerligen goda möjligheter, eftersom olägenheterna
i den redan utbyggda älven bör bli små.

En sådan utbyggnad, som här nämnts, skulle tillföra samhället betydande
energiresurser till ett rimligt pris och bli av stort värde för den berörda
bygden. Om- och tillbyggnaden bör kunna genomföras under en tidsrymd
av 10 år och därmed tillföra bygden kring älven betydande sysselsättningsmöjligheter
under motsvarande tid. Härigenom skulle sysselsättningsläget
i den del av Jämtland, som har särskilda svårigheter, väsentligt förbättras.

Indalsälvens nedre lopp strax nedströms länsgränsen till Västernorrlands
län uppvisar en topografi, som ger goda förutsättningar för anläggande av
pumpkraftverk. Bergen reser sig här brant till ca 400 m över älvens yta,
och bakom bergen utbreder sig högplatåer med mindre sjöar på avståndet
2-3 km från älven och på höjdlägen av ända upp till 375 m över älven.
Pumpkraftverk med denna stora fallhöjd kan få en betydande storlek,
500 000-1 000 000 kW, och billig nattkraft kan förvandlas till värdefull dagkraft.
Det är därför angeläget att även förutsättningarna för byggande av
pumpkraftverk blir föremål för utredning.

De aktuella kraftverken nedströms Storsjön har olika ägare. Krångede
AB, BÅKAB, Stockholms stad och Vattenfall. Därför finns det vissa problem
med att samordna intressena och åstadkomma en gemensam lösning som
ger mesta möjliga energitillskott till gagn för energiförsörjningen i vårt land.

Det är därför angeläget att statsmakterna vidtar åtgärder för att få till
stånd den utbyggnadsgrad som ger maximal kraftproduktion. Vi finner det
vara ett viktigt samhällsintresse att regeringen genom överläggningar med

Mot. 1975:632

3

de berörda kraftverksproducenterna för till stånd ett utbyggnadsprogram
i Indalsälven och att man även för en undersökning av förutsättningarna
och möjligheterna för byggande av i första hand ett pumpkraftverk i Indalsälvens
nedre del.

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär

1. att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar med
de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att fö till stånd
en snar utbyggnad och modernisering av berörda kraftverk i
syfte att bättre tillvarata älvens energitillgångar,

2. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens
nedre del görs till föremål för undersökning så snart ske kan.

Stockholm den 22 januari 1975

OLLE WESTBERG (fp)
i Ljusdal

CECILIA NETTELBRANDT (fp) ROLF SELLGREN (fp)

RUNE ÅNGSTRÖM (fp)