om upphävande av lagen om kommunal

Motion 1987/88:Bo429 av Agne Hansson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo429

av Agne Hansson m. fl. (c)

om upphävande av lagen om kommunal

bostadsanvisningsrätt

Riksdagen har nyligen beslutat införa en ny lag om kommunal bostadsanvisningsrätt
(prop. 1987/88:35; Boll 1987/88:4).

Vi har från centerpartiets sida reserverat oss mot detta.

Enligt vår mening måste samarbetet mellan kommuner och husägarna
och deras organisationer ske på ett flexibelt och obyråkratiskt sätt. Det bör
bygga på frivilliga överenskommelser. Den nyligen antagna lagen om kommunal
bostadsanvisningsrätt präglas av tvång och förbudstänkande och har
givits en utformning som riskerar att leda till ett betydande merarbete i
kommunerna med ökad byråkrati som följd. Det kan också medföra ett
ökat antal konflikter mellan kommunerna och husägarna med allt större
samarbetssvårigheter som följd.

Effektivare bostadsförmedling

Enligt centerns uppfattning måste den grundläggande målsättningen för bostadspolitiken
vara att skapa förutsättningar för att alla skall kunna få en
bostad till rimliga kostnader i en god miljö. Utformningen av boendemiljön
vad gäller såväl bostadslägenheten som bostadsområden i dess helhet måste
ta sikte på att skapa bra och fungerande bostäder. Vi vill i detta sammanhang
understryka vikten av att en social bostadspolitik bedrivs som tar hänsyn
till de handikappade, invandrare och andra utsatta gruppers situation på
bostadsmarknaden. Det är bl. a. viktigt att slå vakt om ett integrerat boende
och undvika miljöer med en ensidig social struktur.

En fungerande boendemiljö förutsätter förståelse och samförstånd från
alla inblandade parters sida. En lagstiftning som innebär möjlighet att genom
centrala beslut anvisa bostäder mot de inblandade fastighetsägarnas
och de boendes vilja riskerar att skapa stora sociala problem. Det är öppenhet,
förståelse och frivillighet som krävs - inte en tvingande lagstiftning och
diktat. Detta kräver enligt vår mening bl. a. en effektivare bostadsförmedling
och en bättre information om tillgängliga bostadslägenheter i kommunen.

Ökad rörlighet

Utvecklingen på bostadsmarknaden under senare tid har medfört att det i
många kommuner råder bostadsbrist. I ett sådant läge bör enligt vår mening
inte införas vare sig regler eller anvisningar som motverkar produktionen av

bostäder. Inskränkningar i fastighetsägarnas förvaltningsrätt är en åtgärd
som i dagsläget sannolikt försvårar bostadsbyggandet och därmed förvärrar
bostadssituationen. Ökade regleringar på bostadsmarknaden skapar inga
nya bostäder.

Vi vill i detta sammanhang i stället understryka vikten av att rörligheten
på bostadsmarknaden ökar och att därmed ett större antal lägenheter blir
tillgängliga på den öppna marknaden. Exempelvis finns många uthyrda lägenheter,
där ingen enskild person är mantalsskriven. Antalet är i storleksordningen
100 000 st. Dessa lägenheter är t. ex. uthyrda till företag på annan
ort. Vi har i annat sammanhang föreslagit åtgärder som innebar att dessa
övernattningslägenheter skulle komma ut på den vanliga hyresmarknaden
igen. Det är exempel på en alternativt betydligt effektivare åtgärd för att
öka tillgången på lägenheter.

Vi framhöll vidare vid det tillfället vikten av att utnyttja vindsvåningar,
stoppa kontoriseringen och bygga fler smålägenheter. Vi krävde även införande
av regler för ombyggnadslån som förhindrar ombyggnader, vilka är
alltför luxuösa och ersätter normalt underhåll eller leder till sammanslagningar
av lägenheter m. m.

Det är enligt vår mening sådana åtgärder som krävs för att förbättra tillgången
på bostäder snarare än ökade regleringar och förbud. Mot denna
bakgrund bör lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt avskaffas.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar att lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt
upphävs.

Stockholm den 26 januari 1988

Agne Hansson (c)

Birgitta Hambraeus (c) Ivar Franzén (c)

Rune Thorén (c) Eva Rydén (c)

Mot. 1987/88
Bo429

7