om upphävande av bestämmelserna om tingspredikan

Motion 1979/80:795 av Nils Berndtson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

6

Motion

1979/80:795

av Nils Berndtson m. fl.
om upphävande av bestämmelserna om tingspredikan

Domstolar och domare har av allmänheten traditionellt uppfattats som
organ för att kväsa och bestraffa dem som inte följt de makthavandes påbud.
Sammankopplingen av domstol och kyrka, av världslig och himmelsk
bestraffning, har avsett att träffa den straffade med särskild tyngd. Detta
torde historiskt vara ett oomstritt faktum.

Trots reformering av lagstiftning och domstolsväsende har vissa föråldrade
drag bevarats. I denna motion skall pekas på en kvarleva som fortfarande
bidrar till att framställa domstolar och domare som stående över de vanliga
människorna och som måste te sig stötande för många.

I rättegångsbalken RP 10 § står bl. a.:

Bestämmelse i kyrkolagen eller särskild lag eller författning om gudstjänst
vid allmän domstol lände till efterrättelse. Med ändring av vadi 2:13 KyrkoL
och [2:3 RB] stadgas om gudstjänst vid häradsting, är förordnat, att vid
underdomstol [å landet] skall endast å det lagtima ting, som först på året
infaller, innan rätten till domsäte träder, gudstjänst förrättas. KF 19 juli
1872.

Tingspredikan bör hållas i rätt tid om morgonen i kyrkan; men är denna
över en fjärdingsväg avlägsen, må predikan ske på själva tingstaden; och bör
såväl domaren själv som nämnden densamma från begynnelsen till änden
bevista.

Vid hovrätt förrättas gudstjänst vid vårsessionens början och vid
[rådhusrätt] vid början av varje år.

Kyrkolagen 2:13 har följande lydelse.

KL kap. 2. Om predikan och gudstjänstens ordentliga förrättande.

§ 13. Så ofta (lagmans- och) häradsting infalla, skall prästen om morgonen,
förrän rätten sig sätter, hålla gudstjänst med sång och böner samt någon
tjänlig texts förklaring, som giver anledning till att betänka det verkets
viktighet, som företagas skall; förmanande såväl dem, som i rätten sitta, som
dem, vilka för rätten komma skola, kristligen och tillbörligen att förhålla sig
och bedja Gud om upplysning och välsignelse. Vilket allt sker i kyrkan, om
hon så nära är, eller, där hon avlägsen är, på själva tingstaden. I städerna,
varest rätterna sitta hela året om, kan sådant vid årets begynnelse förrättas i
huvudkyrkan, men vid Våra hovrätter sker det i begynnelsen (av sessionerna),
då presidenten och samtliga rättens ledamöter böra träda upp i kyrkan
och jämte avhörandet av en till verket lämpad predikan åkalla Gud om nåd
och bistånd.

Till yttermera visso finns också en speciell gudstjänstordning för rättegångsgudstjänst.
Följande avsnitt ur en bön kan vara belysande.

Mot. 1979/80:795

7

Led dem du betrott med domarens ansvarsfulla kall, så att de själva ställa
sig under ditt ords dom och utan människofruktan, med oväld och
plikttrohet, skipar lag och rätt.

Väck samvetet hos dem som förbrutit sig så att de icke förhärda sina
hjärtan, utan uppriktigt bekänna den orätt de övat. Låt straffet lända den
skyldige till bättring, samhället till skydd och oss alla till varning och
lärdom.

Respekt för människor som bekänner sig till olika religioner liksom för
ateister är viktig från demokratisk synpunkt. Inte minst den omfattande
invandringen till Sverige understryker vikten av tolerans och respekt i
religionsfrågor. Mot denna bakgrund ter sig bestämmelserna för rättegångsgudstjänst
både otidsenliga och stötande.

Att i Sverige år 1980 kräva att domare och nämndemän fortfarande skall
följa stadganden från 1872 i dessa avseenden är orimligt. Enligt rättegångsbalken
bör såväl domare som nämnd bevista tingspredikan "från begynnelsen
till änden”. Gudstjänstordningen framställer domaren sorn en högre
makts företrädare. Den predikar straffets betydelse i en tid när man i
samhället i övrigt säger sig vilja verka för kriminalvård.

Vid vissa domstolar tillämpas de gamla reglerna. Vid andra har en
uppluckring skett. Tingspredikan eller rättegångsgudstjänst ses ibland som
ett tillfälle för domstolens personal att komma samman. Detta naturliga
behov bör dock kunna tillgodoses på annat sätt. En sådan samling kan ges
skiftande innehåll och bör inte vara bunden till en gudstjänstordning.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om upphävande
av rättegångsbalken RP 10 § och däri angivna stadganden.

Stockholm den 23 januari 1980
NILS BERNDTSON (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)

MARIE-ANN JOHANSSON (vpk) PER ISRAELSSON (vpk)

HANS PETERSSON (vpk)
i Hallstahammar