om uppdragstagarebegreppet

Motion 1979/80:1161 av Stig Josefson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

14

Motion

1979/80:1161

av Stig Josefson m. fl.
om uppdragstagarebegreppet

Sedan något år har det införts ett begrepp, uppdragstagare, vilket skall
täcka de personer vilka ej är anställda men ändå under kortare eller längre tid
haft anställningsliknande uppdrag. Syftet har varit att se till att de sociala
avgifterna betalades av någon. Då man presumerar att uppdragstagaren ej
skulle betala dessa, har man överflyttat skyldigheten på uppdragsgivaren.

Gränsdragningen mellan en självständig företagare och en uppdragstagare
är inte alltid helt klar. Detta har medfört att taxeringsnämnder och lokala
skattemyndigheter underkänt personer vilka enligt normal uppfattning torde
vara att anse såsom egna företagare, dvs. personer som har inregistrerad
firma, betalar B-skatt, är ev. mervärdeskatteskyldiga osv.

Bedömningen av om en person skall anses vara företagare eller uppdragstagare,
dvs. om han själv eller hans uppdragsgivare skall betala de sociala
avgifterna, skall göras på grundval av den helhetsbild som framkommer i
deklarationen av personens ekonomiska förhållande m. m. Deklarationen
avlämnas i efterhand, och bedömningen sker alltså även den i efterhand. Det
vällovliga syftet att finna en god väg för inkasseringen av de sociala avgifterna
har tyvärr medfört en oacceptabel rättsosäkerhet. Det är i dag möjligt för en
person, som vill anlita en mindre företagare, att få reda på om det totala
priset för tjänsten i fråga är det mellan honom och företaget överenskomna
eller ca 35 % högre. Oberoende av deras överenskommelse kan ju
taxeringsmyndigheterna underkänna företagaren och ålägga uppdragsgivaren
att betala sociala avgifter på de utgivna beloppen.

Gränsdragningen mellan vem som är arbetstagare, uppdragstagare eller
rörelseidkare är således besvärlig. För att underlätta bedömningen har
riksförsäkringsverket i november 1978 gett ut en vägledning i broschyren
"Vern är arbetstagare - uppdragstagare?” Där sägs bl. a. när det gäller
byggnadsarbete:

Utföres ett byggnadsarbete där entreprenören i huvudsak utför arbetsinsatsen
(beställaren ansvarar för material) så är utbetalningen att anse som
arbetslön, oberoende av om entreprenören betalar B-skatt eller är mervärdeskatteskyldig.
Däremot bör den som åtager sig byggnadsarbete till ett fast
pris, som omfattar både kostnader för arbete och allt material som åtgår,
anses som uppdragstagare.

Med tanke på den osäkerhet som råder synes det dock motiverat med ett
riksdagsbeslut som klarlägger situationen. Utförs en arbetsuppgift till fast
pris, vilket inkluderar arbets- och materialkostnader, skall entreprenören
betala också de sociala avgifterna.

Mot. 1979/80:1161

15

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att uttala sig för den gränsdragning
beträffande arbetstagare, uppdragstagare och rörelseidkare
som angivits i motionen.

Stockholm den 24 januari 1980
STIG JOSEFSON (c)

INGEMAR HALLENIUS (c) JOHAN A. OLSSON (c)