om tystnadsplikt för psykologer

Motion 1979/80:273 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Gullan Lindblad

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion

1979/80:273

av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och Gullan Lindblad
om tystnadsplikt för psykologer

I rättegångsbalken 36 kap. 5 § finns bestämmelser rörande tystnadsplikt
vid vissa situationer i samband med vittnesförhör. I anslutning till regeringens
proposition rörande förslag till ny sekretesslag m. m. (1979/80:2) har
föreslagits vissa ändringar av ovannämnda stadgandes första stycke. I 5 §
andra stycket finns regler om tystnadsplikt vid vittnesförhör för vissa särskilt
angivna yrkesutövare nämligen advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor,
sjuksköterskor och kuratorer vid kommunala familjerådgivningsbyråer
samt deras biträden. Tystnadsplikten avser uppgifter som anförtrotts dessa
befattningshavare på grund av deras ställning eller som de i samband med
yrkesutövningen erfarit, såvida inte undantag från tystnadsplikten är
medgivet i lag eller den vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till att
uppgifter utlämnas. Bakgrunden till denna bestämmelse är att en person kan
dra sig för att t. ex. anlita en läkare eller advokat eller förse dessa med
erforderliga upplysningar om han inte kan påräkna en fullständig diskretion.

Sekretessintresset har i dessa fall ansetts väga tyngre än behovet av
utredning inom rättsskipningen. Undantag från denna tystnadsplikt görs
enligt 5 § fjärde stycket endast vid mycket grova brott. Bestämmelsen i 5 §
andra stycket om tystnadsplikt föreslås ej ändrad i regeringens förslag. På
analogt sätt krävs för psykologens yrkesutövning att en förtroendefull
relation upprättas till klienten. Enligt Sveriges Psykologförbunds uppfattning
bör därför, av de skäl som ovan angivits, den i andra stycket angivna
kretsen av yrkesutövare med vidsträckt tystnadsplikt utökas till att även
omfatta legitimerade psykologer. Detta har fått förnyad aktualitet genom
psykologlegitimationens genomförande den 1 juli 1978.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar om sådan ändring av rättegångsbalken att
också psykolog omfattas av den i rättegångsbalken 36 kap. 5 §
andra stycket angivna tystnadsplikten.

Stockholm den 17 januari 1980

INGEGERD TROEDSSON (m) GULLAN LINDBLAD (m)