om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)

Motion 1987/88:T57 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88: T57

av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp)

om trafikpolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:50)

Att investera i kommunikationer som en vital del av vårt lands infrastruktur,
lönar sig i flera avseenden. Satsningar på detta område ger den kanske högsta
avkastningen i jämförelse med andra extensiva samhällsområden.

För att nå full effekt härav är det viktigt att resurserna styrs till regioner där
man kan förvänta sig att vinsterna blir optimala. Kriterierna finns i form av
trafikunderlag, ett näringsliv i expansion där också turismen och det rörliga
friluftslivet kan räknas in. Ett omvänt motiv för satsningar kan vara att ge liv
åt glesbygder eller att trafiksäkerheten är undermålig.

Experter inom kommunikationsområdet, myndigheter, politiskt valda
organ och vanliga trafikanter, är rörande överens om att Europaväg 6 efter
västkusten är den kanske viktigaste pulsåder landet har för näringsliv och sysselsättning.
Längs vägen från Skåne i söder till Bohuslän i norr bor sex miljoner
människor, och där finns företag som svarar för en tredjedel av hela Skandinaviens
industriproduktion. E 6-ans betydelse som strategisk led Malmö/
Köpenhamn—Göteborg—Oslo är uppenbar. Transittrafiken är omfattande
från kontinenten till Västsverige och Norge. Vid Svinesunds tullstation passeras
gränsen av 200000 tunga fordon, räknat för år 1986. Trafikökningen på
E 6 har under 1980-talet varit dubbelt så stor som för det övriga Europavägnätet
i Sverige.

Den stora trafikvolymen står i bjärt kontrast till vägnätets struktur. Framför
allt finns problemen i Bohuslän. Med nuvarande medelstilldelning och utbyggnadstakt
kommer inte E 6 att vara åtgärdad förrän långt in på nästa sekel;
det gäller då dess norra del. Det innebär att under lång tid framåt kommer en
hög olycksfrekvens att vidlåda vägen. Förhållandet innebär svåra belastningar
för framför allt Uddevalla sjukhus. Enligt en studie som gjorts vid sjukhuset
av trafikolycksfall somrarna 1985 och 1986, baserad efter en given skala, nådde
man vid sjukhuset samma antalsnivå som vid Lunds lasarett för båda åren
1981 och 1982. Lundastudien och studien vid Uddevalla sjukhus är vetenskapligt
jämförbara.

Kriterierna för en satsning på E 6 genom Bohuslän finns alltså i alla de avseenden
som vi menar är grunden för analyser och avväganden på området. Det
utesluter inte hur viktigt det är att tvärförbindelserna inåt landet fungerar bra,
att broar byggs, vilket vi också ger uttryck för i denna motion.

Europaväg 6 Mot. 1987/88

T57

Väg E 6 binder samman Nordens mest betydelsefulla regioner. Det är också en
tillfartsväg till vårt lands viktigaste hamnar och har stor betydelse som turistled.
Vägen går igenom hela Göteborgs och Bohus län, från Mölndals kommun
i söder till Strömstads kommun i norr.

Regeringens beslut om en motorväg Stora Höga—Bratteröd svarar mot de
önskemål vi som representanter för folkpartiet i Bohuslän sedan länge gett uttryck
för. Nu måste utbyggnaden till motorväg gälla också för sträckan Bratteröd—Gläborg.
Nu liksom tidigare menar vi att bästa sättet att lösa trafikproblemen
i och runt Uddevalla är att låta E 6-an gå via bro över Slinninge
sund.

När det sedan gäller delen Gläborg—Svinesund ser vi att vägen byggs i en
standard som lägst motsvarar motortrafikled.

Det i dagens läge mest bekymmersamma momentet är att flerårsplanen för
byggande av riks- och länsvägar perioden 1988—1997 ger länet hälften så mycket
medel som tidigare. Det blir utbyggnaden av E 6 i den norra delen som
hämmas. Enligt bedömningar kommer inte vägen att vara åtgärdad förrän
omkring 2025!

Trafikolyckorna norr om Uddevalla har under senare år visat en skrämmande
utveckling. Vissa år har ökningen legat runt 50 %. Den totala vårdtyngden
på intensiwårdsavdelningen vid Uddevalla sjukhus mätt med avdelningens
5-gradiga skala är 7,6 Vo under kontrollperioden och i snitt 21,4 Vo under
sommarperioderna 1985 och 1986. Det säger mycket om trafikintensiteten
under den ljusa delen av året.

Vi har efter många överväganden kommit fram till att trafiksäkerheten i
form av motorväg är en så tung faktor att den jämsides med näringspolitiska
bedömningar talar för en trafikpolitik där tyvärr miljöhänsynen kan komma
i kläm. Vi ser dock människors lidanden som kan bli livslånga, orsakade av
trafikanter och dåliga vägar i förening, så allvarliga att vi inte kan ta på vårt
ansvar att acceptera nu rådande trafikförhållanden. Vi har därtill en absolut
tro att samhället och bilindustrin skall styra utvecklingen dithän att dagens negativa
påverkan på miljön skall minimeras.

Det ligger oss nära att uttala att vid all projektering, särskilt när det gäller
vägar, måste största möjliga hänsyn tas både till människors egendom, till naturen
och till värden som inte alltid kan mätas i pengar. Ett exempel på en
situation där planeringen utlöser en konflikt med dessa principer är motorvägens
dragning genom Ljungskile samhälle och nuvarande E 6-ans sträckning
genom Uddevalla centrumområde.

Folkpartiet har genom motionärerna, tillsammans med övriga partier från
valkretsen, i en gemensam motion tagit upp angelägna frågor som rör Bohusbanan.
Det är allas vår önskan att den spårbundna trafiken skall ha en framtid
i länet och vara ett värdefullt komplement till övriga kommunikationsformer.

övriga vägnätet

Regionalt är E 6 också av stor betydelse när det gäller arbets- och serviceresor.

Vägen anknyter, självfallet, till både länsvägar och stats/kommunvägar som 4

för den enskilda och bofasta människan har stor betydelse.

Efter en från vägbyggnadssynpunkt mycket expansiv period under 1920— Mot. 1987/88

1930-talet då många av landskapets mindre vägar projekterades eller byggdes T57
ut, har med vissa undantag inte mycket hänt under senare decennier. I likhet
med E 6 har inte standarden på vägnätet förbättrats i takt med den ökade trafiken.

Av flera mycket angelägna objekt har vi mot bakgrund av uppvaktningar,
informationer och egna besök i regionen valt att pioritera följande.

* Ny vägförbindelse från Ellös (på västra Orust) till väg 160.

* Upprustning av väg 163/164 Bohusdelen.

* Breddning och rätnig av väg 167 sträckan Åsen—Lilla Edet.

* Riksväg 44 från Uddevalla fram till gräns P-län.

* Upprustning av väg 161 Torp—Skår.

* Utbyggnad av väg 625 Kungälv—Tvibotten.

* Ny vägförbindelse Grebbestad—Tanumshede.

* Upprustning av väg 163 Hallinden—Knäm.

Näringslivet på västra Orust är i hög grad präglat av båtbyggarna. Ett av de
större varven sysselsätter 270 anställda. Företaget vill expandera men kan
inte på grund av de dåliga vägarna. Godsmängden till företag på västra Orust
har ökat med 38 % sedan 1983. För kommunens framtid och företagens överlevnad
är det ett absolut krav att vägen kommer till utförande enligt tidigare
flerårsplan.

Väg 163/164 ansluter på Bohussidan i Tanumshede och håller en undermålig
standard. Vägen befars av tunga timmertransporter och en stor turisttrafik
i riktning Bohuslän—Dalsland—Värmland.

Väg 167 tar upp trafikströmmar från västgötasidan mot E 6-an och Bohuslän
i övrigt. Vägen ligger rätt i landskapet men kan inte spela sin roll beroende
på dålig kvalitet.

Riksväg 44 från Uddevalla—Vänersborg/Trollhättan har tidvis en trafikintensitet
som överträffar E 6. Trestadsregionen är ett från arbetsmarknadsoch
näringspolitisk synpunkt dynamiskt område och inkluderar också en
inrikesflygplats. Riksväg 44 är föremål för stora satsningar på Älvsborgssidan,
men på Bohussidan sker inga förbättringar.

Väg 161 knyter samman två mycket trafikintensiva vägar: dels E 6, dels väg
160 som passerar Stenungsund, Tjörn och Orust. Väg 161 har en stor trafikmängd,
men dess vägstatus är mycket låg. Hela leden från Torp vid E 6-an
fram till Skårs färjeläge måste rustas upp.

Väg 625 Kungälv—Tvibotten är viktig av flera skäl, bl. a. därför att området
troligen är platsen för deponering av avfall från hela Göteborgsregionen.

Väg 163 Hallinden—Knäm är en kust förbindelse som har stor betydelse för
den bofasta befolkningen vid kusten och som turistled. Liksom flertalet
mindre vägar i Bohuslän är den livligt trafikerad, men smal och krokig.

Slutligen vill vi peka på behovet av en ny vägförbindelse från Grebbestad
—Tanumshede. I området finns en av landets större turistanläggningar i sitt
slag, Tanum Strand. Här har staten satsat 30 milj. kr., och även landstinget
har bidragit. Tillfarten till området sker via väg 163 och E 6-an och genom
Grebbestads samhälle. Turistanläggningen Tanum Strand skall i färdigt skick
omfatta 2700 bäddar, vilket kommer att generera ett stort trafiktillskott. 5

Brobyggnader Mot. 1987/88

T57

Bohusläns natur och topografi i övrigt har under långa tider isolerat invånarna
och försvårat kontakter inåt landet. Det naturliga transportmedlet mellan
näsen, öarna och de större samhällena utgjordes av båtar eller färjor.

Först under senare decennier har broar kunnat byggas, som betytt oerhört
mycket för utvecklingen. Mest märkes detta inom Tjörn och närgränsande
kommuner.

Fortfarande återstår flera angelägna brobyggnadsprojekt att realisera. De
äldsta kraven rör en broförbindelse mellan Orust (Svanesund) över Hakefjorden
till Kolhättan, som ligger 8 km från Stenungsund. Bron har under lång tid
varit framme för prospektering men ständigt flyttats fram i planerna. En bro
skulle bli den naturliga länken i en inlandsled från Lilla Edet på västgötasidan,
via Åsen—Granvattnet (motorvägsmot)—Orust och ansluta till länsväg 160.

Vi har under avsnittet om E 6 angett en bro över Sunninge sund som en viktig
del i den nya Europavägen.

På sikt måste de folkrika näsen, Sotenäset och Stångenäset knytas samman
med en bro med anslutningar till länsvägar med nr 162 och 171.

Slutligen vill vi dra fram de svåra och delvis unika problem som Öckerö
kommuns invånare har att brottas med när det gäller samfärdsel. Kommunen
består av tio bebodda öar med Hönö/Öckerö som centrum. Kommunen har
planer på en intern broförbindelse mellan öarna Fotö och Hönö. Projektet
kostnadsberäknas till 17 milj. kr. En förutsättning för att bron skall komma
till stånd är att staten bidrar med medel. För projektet talar att en bro ersätter
färjetrafiken, och det är vanligen mycket lönsamt att ersätta färjor med broar.
Kommunikationskostnaderna för 1988 beräknas för Öckerö kommuns del
uppgå till 30 milj. kr. varav kommunen får betala 16 milj. kr. En så hög siffra
har ingen annan kommun i landet: varje kommuninvånare betalar via skatten
mellan 1500 och 2000 kr. för kommunikationerna, trots stora statliga bidrag.

Kust- och närsjöfart

Vi har tidigare något berört den betydelse som sjöfarten hade för invånarna i
Bohuslän. Långt in på 1900-talet hade kustsjöfarten en betydelse fullt i nivå
med järnvägs- och landsvägstrafik. I dag är bilden en annan, men Bohuslän är
fortfarande centrum för den mindre rederiflottan i landet. Utvecklingen talar
för att utrymme kommer att skapas för en renässans för tonnage i flexibla former.
T. ex. borde miljöfarligt gods säkrare kunna transporteras på köl än med
lastfordon på väg. Kanske kan naturgas och andra näraliggande flyktiga
energiformer bättre transporteras per tank än i långa och dyra pipe lines. Varor
i långa serier, som skall förädlas eller bearbetas mellan olika orter, kan
transporteras med fartyg eller med pråmar. Det som hindrar utvecklingen i
dag är inte bara tidsfaktorer, utan sjöfartspolitiska problem, där avvecklandet
av sjömansskatten är ett steg på vägen till jämbördig konkurrens mellan
olika fraktformer. Utvecklandet av miljöstimulanser till godsavnämare och
mottagare kan också bidra till närsjöfartens utveckling.

Vi avser att i annat sammanhang ta upp de sjöfartspolitiska frågorna och
återkommer då till de problem och möjligheter som initialt har berörts här. 6

Hemställan

Mot. 1987/88

T57

Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av Europaväg 6 i Bohuslän,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av övrigt vägnät,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av broar.

Stockholm den 1 februari 1988

Kenth Skårvik (fp)

Leif Olsson (fp)

7