om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)

Motion 1987/88:T38 av Ingrid Hemmingsson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:138

av Ingrid Hemmingsson (m)

om trafikpolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:50)

I regeringens proposition 1987/88:50 påpekas att samspelet mellan trafik och
regionalpolitik skall stärkas. Ett delmål för trafikpolitiken är att bygga upp transportsystemet
så att det bidrar till regional balans.

Delar av regeringens förslag motverkar den regionala utjämningen. Höjningen
av bensinskatten och kilometerskatten kompenseras ej av att fordonsskatten sänks
i vissa glesbygder. Eftersom detta är den andra bensinskattehöjningen på kort tid
blir det en kännbar kostnadsökning för glesbygdsbor.

1 dessa trakter saknas ofta kollektivtrafik. Människor är därför helt beroende av
bilen för att kunna bo kvar. De medel som staten får in genom bensinskattehöjningen
går i huvudsak till järnvägsnätet i södra delen av landet. Endast en mindre
del går till att förbättra kommunikationerna i norr. När det gäller väganslagen har
dessa visserligen ökat men samtidigt har de AMS-medel som tidigare använts till
vägar dragits ned betydligt. Ökningen av väganslagen blir därför till en del skenbar.
Detta drabbar främst Norrlandslänen där AMS-medlen har haft störst betydelse.

Jämtlands län tillhör de län som har den sämsta vägstandarden. Klimatet påverkar
naturligtvis detta förhållande. På en tredjedel av det allmänna vägnätet råder tjälskaderestriktioner
under genomsnitt två månader årligen (längsta avstängningstiden
3,5 månader). Jämtlands län missgynnas av vägverkets värderingsgrunder
som tar hänsyn till invånarantalet men ej i så stor utsträckning till antalet vägmeter.
Det allmänna vägnätet uppgår i Jämtlands län till 44,7 km/l 000 invånare vilket är
mest i landet. Jämfört med Stockholm, där vägnätet uppgår till 1,92 km/l 000
invånare. 1 inget annat län i landet utförs i absoluta tal, så stort trafikarbete, mätt i
fordonskilometer, på grusvägar som i Jämtland. Näringslivet i länet är oerhört
beroende av vägar som är farbara året om. Enligt vägverkets modell är det antalet
fordonsaxlar som räknas. Det tas ingen hänsyn till att det ofta är tunga timmertransporter
det handlar om.

På grund av turisttrafiken är det vissa delar av året en hög trafikintensitet. Detta
sammanfaller oftast med tjällossningen, vilket skapar stora problem för turistnäringen.

Satsningar på vägar i Jämtlands län är en förutsättning för andra investeringar
som bidrar till länets utveckling. Därför har också frågan om vägstandarden blivit
det som engagerat jämtarna mest.

Med anledning av att regeringen i sin proposition anger att samspelet mellan
trafik och regionalpolitik skall stärkas bör en översyn ske för att genom omfördelning
av tillgängliga medel uppfylla denna målsättning.

Hemställan Mot. 1987/88

T38

Med anledning av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående vägstandarden i Jämtlands län,

2. att riksdagen avvisar regeringens förslag om höjning av bensinskatten
och kilometerskatten.

Stockholm den 28 januari 1988

Ingrid Hemmingsson (m)