om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)

Motion 1987/88:T25 av Roland Sundgren m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:T25

av Roland Sundgren m. fl. (s)

om trafikpolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:50)

Om Mälarbanan och Bergslagspendeln

Historiskt har Bergslagsregionen utgjort kärnan i det framväxande svenska
industrisamhället. Råvarutillgång, transportvägar och andra infrastrukturella
förutsättningar vara gynnsamma för en sådan utveckling.

Förutsättningarna för våra basnäringar har förändrats under 1970- och
1980-talen. Framför allt har Bergslagen drabbats hårt av förändringarna
inom näringslivet. Strukturomvandlingen har medfört att industrisysselsättningen
minskat. De sämre förutsättningarna för tjänsteproduktion i detta
område jämfört med storstadsområdena innebär att denna sektor inte har
kunnat balansera minskningen i industrisysselsättningen.

Företag söker sig till och utvecklas i områden med väl utbyggda kommunikationer
och goda utbildningsmöjligheter. Detta förstärker i dag de regionala
obalanserna. Storstadsområdena blir de stora vinnarna då det gäller arbetstillfällen,
befolkningstillväxt och skattekraft.

En förbättring av infrastrukturen för utveckling av det inre av Mälardalen
och Bergslagen hjälper också till att avlänka den alltför kraftiga tillväxten i
Storstockholmsområdet. Snabba, effektiva kommunikationer måste till för
att behålla och utveckla den moderna och internationellt inriktade industri
som nu finns i dessa regioner. Det är också viktigt att förbättra utbildningsmöjligheterna.

Enligt propositionen beräknas investeringsvolymen det första året med
den nya vägtrafikmodellen till sammanlagt 2,1 miljarder kronor i stomjärnvägarna.
Av denna investeringsvolym går till särkskilda investeringar i Stockholmsområdet
760 milj. kr. I Stockholmsområdet är i dag byggmarknaden
överhettad; reglering av byggandet råder i syfte att i första hand klara bostadsbyggnadsprogrammen
så att den besvärande bostadsbristen avhjälps.
Det är därför viktigt att söka lokalisera andra järnvägsinvesteringar så att de
minskar trycket i Stockholmsområdet samtidigt som de bidrar till att lösa viktiga
näringspolitiska problem i Bergslagen och det inre av Mälardalen.

Ett projekt som redan är färdigutrett i vad gäller såväl investeringsbehov
och -kostnader som de företags- och samhällsekonomiska vinsterna är Mälarbanan.
I propositionen anges på s. 124-125: "För Mälarbanan bör i enlighet
med vad SJ framfört i sitt remissyttrande hela trafiken kring Mälaren inkl.
Svealandsbanan och dess anknytning till stambanan studeras ytterligare”. Vi
instämmer i detta. Det utgör dock inget hinder för att redan nu anslå medel
och påbörja en projektering på de delar av Mälarbanan som sammanfaller
med nuvarande bansträckning och där spårkapaciteten och banstandarden

snarast måste förbättras. Ledningsgruppen för Mälarbanan har begärt 7,5 Mot. 1987/88
milj. kr. för projektering av dubbelspår sträckan Kolbäck-Västerås och En- T25
köping-Grillby samt Jädersbruk-Valskog. Projekteringen beräknas ta ett till
två år innan banbygget kan starta. En förbättring av banstandarden och spårkapaciteten
på dessa delar skulle få en omedelbar nyttoeffekt inte bara för
persontrafiken. För godstrafiken skulle det leda till en väsentlig kapacitetshöjning,
inte minst för sådana nya godsflöden som kombitrafik från Finland
via Hargshamn (Norrtälje m. fl) till Hallsberg för vidare befordran med enhetståg
mot kontinenten.

Mälarbanan öppnar också för bra kommunikationer vidare mot bl. a. Göteborg
och Karlstad. Den stora marknad för resande som finns i de norra delarna
av inre Mälardalen bör beaktas i den redan pågående satsningen på ett
nytt snabbtågsnät i Sverige. Genom utbyggnad hela sträckan förbi Örebro erhålles
en naturlig länk i snabbtågssystemet. En kompletterande snabbtågslinje
Stockholm-Göteborgövcr Västerås-Örebro innebär endast ca 15 minuter
längre restid än via Katrineholm. De planerade uppehållen i Stockholm Syd,

Södertälje, Katrineholm och Hallsberg motsvaras då av uppehåll i Stockholm
Nord, Enköping, Västerås, Köping, Arboga och Örebro. En dragning av exempelvis
vartannat tåg Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Karlstad
över Mälarbanan innebär dessutom en värdefull reduktion med flera tåg
per timme genom den s. k. Gctingmidjan i Stockholm. Detta har också framhållits
av SJ vid flera tillfällen. Därigenom kan också de stora investeringarna
för genomfarten Stockholms central-Årsta delvis senareläggas.

Genom att med snabba kommunikationer knyta samman högskolestäder
som Eskilstuna-Västerås och Örebro kan förutsättningar för en integrering
av högskoleutbildningar skapas. I detta sammanhang är också Karlstad intressant.
Därmed skapas viktiga nätverk för kunskapsspridning i det inre av
Mälardalen och Bergslagen. Som framhålles i propositionen (sid. 124) ”kan
orter utanför storstadsområdena vinna i attraktivitet och därmed bli mer
lockande lokaliseringsalternativ för näringslivet”. I detta sammanhang är det
viktigt att förarbeten för de nya sträckningarna Eskilstuna-Västerås och Arboga-Örebro
påbörjas.

SJ har i ett förslag om ändrad trafik 1988 föreslagit att några tåg skall dras
in mellan Västerås och Örebro. Detta strider mot grundtanken i Mälarbanan,
som är att knyta samman orterna i Mälarrcgionen med snabb och tät trafik.

En sådan sammanhållen utbildnings-, arbets- och bostadsmarknad är nödvändig
för att kunna balansera den kraftiga expansionen i Stockholmsområdet.
Även om tidtabellen tillhör de frågor som SJ har att besluta om, bör ett
uttalande göras att SJ mer långsiktigt och övergripande bör se på trafiken när
tidtabeller planeras, särskilt i fall som detta, då det trafikekonomiska underlaget
finns. Indragningarna har av SJ motiverats med ökad tidtabellssäkerhet
för sträckan Västerås-Stockholm. En indragning av dessa tåg skulle inte
minst skada näringslivet och arbetsmarknaden för orter som Lindesberg, Arboga
och Köping. Det strider också mot de uttalade riktlinjerna för regionalpolitiken,
där regeringen i budgetpropositionen uttalat att verkens upprätthållande
av service är en förutsättning för att det skall vara möjligt att utveckla
näringslivet i en region.

Neddragningen bör i stället ersättas med förberedelser för offensiva sats

ningar på förhöjd spårkapacitct som föreslås i denna motion. Det stämmer Mot. 1987/88
också bättre med de målsättningar SJ bör ha i det fjärde folktätaste området T25

i Sverige.

En bana som också är färdigutredd och där det är viktigt att starta banupprustning
och kompletterande elektrifiering är Bergslagspendeln LudvikaVästerås.
Kostnaderna för Bergslagspendeln är beräknade till 140 milj. kr.

Med tanke på de lokaliseringar som görs i Ludvika i anslutning till bildandet
av Asea-Brown Boveri och utlokaliseringarna av riksskattevcrkets punktskatteenhet
samt delar av statens vattenfallsverks förvaltning bör projektering
och igångsättande snarast påbörjas. Bergslagspendeln är också av stor
betydelse för den nu så hårt drabbade kommunen Skinnskatteberg samt norra
delarna av Örebro län.

Det är viktigt att järnvägen ges förutsättningar att spela en större roll i
framtiden som ett miljövänligt och energisnålt transportmedel. I denna motion
framgår vikten av att stora investeringar snarast bör göras. Om detta
skall kunna göras, mäste järnvägen få resurser. Vi ser det därför som mycket
viktigt att riksdagen fattar beslut om den föreslagna bensinskattehöjningen.

Om inte detta görs är vi medvetna om att våra angelägna förslag förskjuts i tiden,
vilket vore mycket olyckligt.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projektering av Mälarbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda invcstcringsmedel till Bergslagspendeln.

3. att riksdagen uttalar att SJ ej bör göra några ändringar i trafiktätheten
som skulle strida mot grundtanken i Mälarbanan.

Stockholm den 28 januari 1988

Roland Sundgren (s)
Olle Göransson (s)
Göran Magnusson (s)
Helge Hagberg (s)
Ingrid Andersson (s)

Berit Oscarsson (s)
Sture Ericson (s)
Maud Björnemalm (s)

7