om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)

Motion 1987/88:Sk30 av Carl Bildt m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Sk30

av Carl Bildt m. fl. (m)

om trafikpolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:50)

Regeringen föreslår i propositionen höjningar av bensinskatten, kilometerskatten
och fordonsskatten.

Bensinskatten föreslås höjd den 1 april 1988 med 25 öre/liter för såväl blyfri som
för annan bensin. Kilometerskatten höjs för personbilar med ett belopp per kilometer
som i stort svarar mot höjningen av bensinskatten. Kilometerskatten för lastbilar,
släpvagnar och bussar höjs den 1 juli 1989 med i genomsnitt 60 %. Höjningen
varierar emellertid mellan 17 och 128 % beroende på fordonstyp. För trafiktraktorer
och registrerade motorredskap samt släpvagnar till dessa höjs fordonsskatten
motsvarande cirka hälften av höjningen av kilometerskatten för lastbilar och deras
släpvagnar.

Vidare föreslås i propositionen en viss kompensation för de föreslagna skattehöjningarna
för glesbygdsbilisterna. Den gällande nedsättningen på 276 kr./år ökas
med 108 kr./år.

Den socialdemokratiska regeringen har sedan den tillträdde hösten 1982 genomfört
ett stort antal skattehöjningar som resulterat i en kraftig ökning av skattetrycket.
Flertalet av skattehöjningarna har gällt sådana skatter som särskilt hårt drabbar
låg- och mellaninkomsttagare. En av dessa är bensinskatten, som sedan den 1 januari
1984 har höjts med sammanlagt 82 öre. Till detta kommer den nu föreslagna höjningen
på 25 öre/liter.

Höjd bensinskatt drabbar särskilt hårt de som är beroende av att använda bil. Det
gäller ofta barnfamiljer och alldeles särskilt personer bosatta i glesbygdsområden.
Bensinskatteuttaget sker också utan någon som helst hänsyn till skatteförmågan. I
nedanstående tabell visas effekten av de nu föreslagna och tidigare bensinskattehöjningar
vid olika körsträckor. Beräkningarna utgår från en bensinförbrukning på 0,8
liter/mil.

TABELL
Ökad kostnad i kr. till följd av bensinskattehöjningar.
Körsträcka:	Kostnadsökning	Kostnadsökning
	1/4 1988:	sedan 1984:
1 500 mil	300 kronor	1 284 kronor
2 000 mil	400 kronor	1 819 kronor
2 500 mil	500 kronor	2 354 kronor
3000 mil	600 kronor	2 889 kronor

Av tabellen framgår att exempelvis en glesbygdsfamilj som kör 3 000 mil/år sedan
1984 har fått ökade kostnader på 240 kr. i månaden. Av tabellen framgår vidare att

4

Mot. 1987/88
Sk30

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget om lagom ändring i lagen (1961:372) om
bensinskatt,

2. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(1973:601),

3. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1976:338) om
vägtrafikskatt på vissa fordon som icke är registrerade i riket.

Stockholm den 1 februari 1988

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Anders Björck (m)

Nils Carlshamre (m)

Rolf Dahlberg (m)

Bo Lundgren (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Ingegerd Troedsson (m)
Ingrid Sundberg (m)

Rolf Clarkson (m)
Ann-Cathrine Haglund (m)
Sonja Rembo (m)

Per-Olof Strindberg (m)

den föreslagna kompensationen för glesbygdsbilister motsvarar en årlig körsträcka
endast upp till cirka 500 mil.

T rots vissa uttalanden om en neddragning av det rekordhöga skattetrycket lägger
regeringen återigen ett förslag som innebär en kraftig skärpning av beskattningen.
De som främst drabbas är låg- och mellaninkomsttagare — alldeles särskilt barnfamiljer
och glesbygdsbor. Förslaget bör, enligt vår mening, avslås av riksdagen.

Höjningen på cirka 60 % av kilometerskatten på lastbilar, dragbilar och släpvagnar
föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1989. Den skulle leda till en kostnadsökning i
form av höjda fraktpriser med i genomsnitt 2,6%. För 1988 har fordonsskatten
höjts med 54 %, vilket givit en fraktkostnadsökning på i genomsnitt 1,5%.

Under ett och ett halvt år ökar således kostnaderna för lastbilstransporter med
över 4 % enbart till följd av skattehöjningar. Under samma period uppkommer
självfallet andra kostnadsökningar för löner, fordon, reparationer etc.

Detta kommer att öka prisstegringstakten och därmed påverka samhällsekonomin
negativt. Även i detta fall drabbas vissa regioner hårdare än andra. Ju längre
transporter desto högre blir kostnaderna. För Norrland leder således den föreslagna
höjningen av kilometerskatten till försämrad konkurrenskraft. Även förslaget om
den höjda kilometerskatten bör avslås.

5

'•I'

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988