om trafikpolitiken inför 1990-talet Mot

Motion 1987/88:T29 av Magnus Persson m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :T29

av Magnus Persson m. fl. (s)

om trafikpolitiken inför 1990-talet Mot

(prop. 1987/88:50) 1987/88

T29-35

Vägbyggande, drift och underhåll av vägar i Värmlands län

I slutet av förra året fastställdes flerårsplanerna för vägbyggandet i bl. a. Värmlands
län. Planerna, som gäller för tioårsperioden 1988—97, omfattar för Värmlands län
investeringar om sammanlagt ca 230 milj. kr. Detta innebär en volym som är endast
hälften av den volym som ingår i tidigare gällande flerårsplaner, som omfattade tioårsperioden
1984—1993. Denna minskning av vägbyggnadsverksamheten medför
att viktiga vägbyggnadsföretag kommer att väsentligt senareläggas, vilket får betydande
konsekvenser för den regionala balansen i länet. Ur miljösynpunkt viktiga
förbifarter kommer inte heller att kunna startas de närmaste åren.

1 Värmlands län finns det även betydande eftersläpning i vägunderhållet som påverkar
framkomligheten och trafiksäkerheten för de människor som bor på landsbygden.
En tredjedel av de allmänna vägarna i länet är grusvägar, varav en del är
hårt trafikerade. Enligt uppgifter från länets vägförvaltning medger nuvarande
budget att endast ett fåtal kilometer grusväg per år kan förses med beläggning. Under
drygt två månader varje vår måste vidare ca 170 mil allmänna vägar i länet
stängas av för tung trafik därför att bärigheten i tjällossningstid är otillräcklig på
grund av avsaknad av en riktig vägbana och ordentliga diken.

Mot denna bakgrund är den ökade satsning på vägbyggande och på drift och underhåll
som föreslås i trafikpolitiska propositionen mycket välkommen. Vi delar
departementschefens uppfattning att det är angeläget att byggandet av flera från
trafiksäkerhets- och miljösynpunkt betydelsefulla förbifarter nu kan påbörjas och
de ökade driftinsatserna får en positiv regionalpolitisk inriktning.

Med hänsyn till den betydelse som vägnätet har i ett skogslän av Värmlands karaktär,
är det väsentligt att propositionens regionalpolitiska intentioner att bidra till
en förbättring för de som bor på landsbygden genomförs till fullo. Trafikmängden
på vägarna i länet kan tidvis vara lägre än på vägar i mer befolkningsrika län, men
för att ge en bättre regional balans är det betydelsefullt att även angelägna förbifarter
i Värmland kan tidigareläggas och att kraftfulla åtgärder kan vidtas mot det eftersläpande
vägunderhållet.

Vi tolkar departementschefens uttalande om tidigareläggning av förbifarter att de
förbifarter som ingår i Värmlands läns flerårsplaner för vägbyggandet utgör goda
exempel på sådana förbifarter som av miljösynpunkt bör komma ifråga i detta sammanhang
. Inom de närmaste åren bör därför de förbifarter påbörjas som ingår i flerårsplanerna,
nämligen objekten väg E18 förbi Segmon, väg 61 förbi Kil och väg 61 1

1 Riksdagen 1987/88.3 sami. Nr T29—35

Mot. 1987/88
T29

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidigareläggning av tre förbifarter i Värmlands län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om drift och underhåll av vägar på landsbygden i Värmlands län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnad av väg El8 på delen Kristinehamn—Karlskoga.

Stockholm den 28 januari 1988

Magnus Persson (s)

Bo Finnkvist (s) Erik Janson (s)

Kristina Svensson (s) Hans Rosengren (s)

förbi Åmotfors. Enligt uppgift från vägverket färdigställs planeringsarbetet för
dessa tre förbifarter i stort sett under innevarande år.

Vad gäller drift- och underhållsinsatser bör grusvägnätet i Värmlands län kunna
beläggas i samma takt som i början av 1980-talet, dvs. ca 30—50 km per år, och eftersläpande
dikningsarbeten och förbättringsarbeten bör utföras så att den väglängd
som behöver avstängas för tung trafik under tjällossningstid successivt kan begränsas.

E18 är en mycket viktig kommunikationsled mellan Stockholm. Örebro, Karlstad
och Oslo. Utöver den stora och växande rollen som väg E18 spelar för den internationella
trafiken Osloregionen — Stockholmsregionen — Finland är väg E18
del av länsförbindelsen mellan Karlstad och Örebro och också en viktig del i
Bergslagens infrastruktur.

2