om tillsättande av etiska komittéer för bedömning av djurförsök vid forskningsanstalter.

Motion 1972:1271 av herr Möller i Göteborg och ira Anér

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1972:1271

4

Nr 1271

av herr Möller i Göteborg och ira Anér

om tillsättande av etiska komittéer för bedömning av djurförsök
vid forskningsanstalter.

Redan innan vi får en ny, behövlig lagstiftning om bättre djurskydd
bör lekmän få vara med vid överläggningar om de etiska frågorna vid
djurförsök som utförs vid forskningsanstalter i vårt land. Sedan veterinärstyrelsen
vid årsskiftet upphört, är högsta tillsynsmyndighet vid dylika
försök lantbruksstyrelsen med bl. a. länsveterinärerna; den lokala tillsynen
i fråga om djurskydd utövas av hälsovårdsnämnderna.

Enligt 12 § i djurskyddslagen av den 19 maj 1944 fordras som regel
tillstånd för att djur skall få användas för vetenskapliga experiment,
undervisning eller liknande ändamål, om ångest eller annat lidande
kan förorsakas djuret. Enligt 1 § i kungörelsen av den 17 november
samma år med vissa bestämmelser om användning av djur för vetenskapligt
ändamål har Kungl. Maj:t undantagit universitet, högskolor,
sjukhus m. fl. institutioner från 12 § i djurskyddslagen. Användningen
skall ske under överinseende av institutionsföreståndaren.

Forskarna—läkarna bör inte ensamma få bestämma och ha insyn
när det gäller djurförsöken. På område efter område i samhällslivet
låter vi icke-experter eller representanter för organisationer med olika
intresseinriktning få vara med och fatta beslut eller åtminstone bli
hörda i rådgivande, obligatoriska kommittéer. På samma sätt bör lekmannainsyn
ske i de vetenskapliga institutionernas försöksverksamhet
med djur.

Här möts de ansvarsfulla forskarnas intresse och de aktivt djurintresserade
medborgarnas intresse. Plågsamma djurförsök bör i all
görligaste mån stoppas, och så länge allmänheten inte genom representanter
kan få insyn finns det alltid en förtroendeklyfta, som gäller
vad som måhända sker innanför de vetenskapliga institutionernas väggar.

Enligt vår uppfattning måste diskussioner om etiska kommittéer
leda till resultat. De får inte hindras av långa överväganden om vilken
kompetens man skall fordra och vilken bakgrund man skall förutsätta
hos ledamöterna. Huvudsaken är att man får personer som har tillräcklig
bredd för att kunna bedöma dessa frågor.

Etiska kommittéer är inte främmande för de medicinska anstalterna
och liknande organ i vårt land. Flera exempel kan ges:

Mot. 1972:1271

5

Karolinska institutet

Från mitten av 1960-talet förekom en speciell kommitté vid Karolinska
sjukhuset med uppgift att bedöma etiska frågor vid vetenskapliga
experiment på människa. En utvidgad s. k. etisk kommitté tillsattes av
Karolinska institutet under år 1966 med uppgift att enligt särskild instruktion
bedöma sådana forskningsplaner som avser försök på människa
vid samtliga till institutet knutna institutioner och kliniker samt att tillse
att adekvata försiktighetsåtgärder vidtagits före försökens början. Den
har bestått av ett tiotal lärare vid institutet. Vid flera sammanträden
varje år har den behandlat en mängd framställningar om olika forskningsprojekt.
I åtskilliga fall har fler informationer och överläggningar
begärts eller ändringar av projekt blivit beslutade.

Medicinska fakulteten i Göteborg

Vid fakulteten finns en etisk kommitté. Vid sammanträde i december
1971 har denna för behandling även haft ett ärende uppe rörande
försöksdjur.

Medicinska fakulteten i Linköping

En etisk kommitté har bildats, som skall bedöma och ge rekommendationer
vid de planerade medicinska försök på människa och icke
sövda djur som utförs vid fakulteten.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Vid anstalten finns en konsulent i försöksdjurssjukdomar. Uppgifterna
består i hjälp och rådgivning vid sjukdomar hos djur i samband med
bl. a. uppfödning och gäller inte inspektion i fråga om djurförsök.

Statens medicinska forskningsråd

Hos rådet finns sedan 1965 en rådgivande kommitté, försöksdjursnämnden.
Den har bestått av läkare och veterinärer och haft ordföranden
i Sveriges djurskyddsföreningars riksförbund som adjungerad
ledamot. Den har brukat sammanträda två till fyra gånger per år och
bl. a. haft till syfte att göra djurens behandling så human som möjligt.
Frågan om etiska kommittéer har diskuterats.

Vid remissutlåtande till jordbruksutskottet ifjol konstaterar forskningsrådet
att försöksdjursnämnden ”arbetar med dessa frågor bl. a.
genom utbildning av såväl teknisk personal som forskare. Genom sådan
utbildning främjas inte bara den medicinska forskningen utan även
djurskyddssynpunkterna och många försöksdjurs liv sparas genom att
onödiga och dåligt planerade försök förebyggs.” (JoU 1971:36, s. 8,
kursiverat här.)

Mot. 1972:1271

6

Forskningsrådet har i januari 1971 beslutat att varje av rådet understött
projekt, som innebär aktiviteter eller åtgärder rörande patienter
eller försökspersoner och dessa aktiviteter eller åtgärder är betingade
av undersökningens genomförande från forskningssynpunkt, skall underställas
de lokala etiska kommittéerna för granskning.

Svenska läkaresällskapet

Sällskapet har en delegation för medicinsk etik, som enligt en instruktion
skall bestå av tio ledamöter, varav fyra representanter för allmänheten.
År 1969 förordade den dåvarande Läkarsällskapets kommitté
för etiska frågor, utöver inrättandet av ovannämnda delegation, inrättande
av etiska kommittéer vid de medicinska fakulteterna. Till
ledamöter i dessa skulle dock enbart forskare utses.

Bilden ovan av etiska kommittéer är splittrad. Det framgår att etiska
kommittéer i vissa fall förekommer, varför ett material för vissa erfarenheter
finns att tillgå. Men det framgår framför allt att nuvarande
läge har flera brister från den synpunkt som här behandlas, nämligen
dj urskyddsfrågor:

— Vid åtskilliga forskningsanstalter etc. finns inga etiska kommittéer.

— Då etiska kommittéer förekommer gäller deras verksamhet ibland
enbart eller nästan uteslutande problem rörande försök på människor.

— Ofta är inte lekmän representerade i de etiska kommittéerna.

— Det saknas över huvud taget allmänna riktlinjer och en samordnande
verksamhet för att åstadkomma effektivt fungerande och allsidigt
sammansatta etiska kommittéer.

Därför finner vi det angeläget att statsmakterna nu ger sitt intresse
till känna för att en dylik verksamhet kommer till stånd vid lantbruksstyrelsen,
vid statens medicinska forskningsråd och vid de medicinska
forskningsanstalterna. Som en riktpunkt bör gälla att ett par representanter
för allmänheten och ett par representanter för djurskyddsorganisationer
bör ingå i de etiska kommittéerna vid sidan av de tjänstemän
och forskare som också utses.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen måtte besluta att som sin mening ge Kungl. Maj:t
till känna att etiska kommittéer — för bedömning av bl. a.
djurförsök — bör förekomma vid lantbruksstyrelsen, statens
medicinska forskningsråd samt vid alla de forskningsanstalter
m. m. som jämlikt 1 § i kungörelsen av den 17 november 1944
undantagits från djurskyddslagens 12 §.

Stockholm den 26 januari 1972

BIRGER MÖLLER (fp)
i Göteborg

KERSTIN ANÉR (fp)