om stöd till produktutveckling i mindre och medelstora företag.
Motion 1973:514 av herr Helén m. fl.
Mot. 1973:514
11
Nr 514
av herr Helén m. fl.
om stöd till produktutveckling i mindre och medelstora företag.
Att mindre företag genom sin informella organisation och stora
flexibilitet i många fall erbjuder en god miljö för innovationer av olika
slag har dokumenterats i en rad undersökningar. En stor del av de
viktigaste industriella innovationerna har uppkommit just i mindre
företag. Av en nyligen publicerad engelsk undersökning, ”The röle of
small firms in innovation in the United Kingdom since 1945”, framgår
att dessa företag fått ut mer resultat för varje pund som investerats i
forskning och utveckling.
Vår uppfattning är därför att det inom de mindre företagen finns en
utvecklingspotential som måste tas till vara. Men detta är inte det enda
skälet för att produktutvecklingen i mindre företag bör stödjas och
stimuleras. Grundvalen för många sådana företag är en viss produkt eller
idé. Att ha en egen produkt kring vilken verksamheten kan byggas upp
gör företaget stabilare och mindre känsligt för konjunktursvängningar.
Men för flertalet industriprodukter gäller nu en väsentligt kortare
omloppstid än tidigare. För produkter som förr kunde ha en livslängd på
10-15 år kan man nu räkna med en genomsnittlig omloppstid på 5—6 år
eller mindre. För ett företag som vill bevara sin konkurrensförmåga är det
därför viktigt att satsa på att utveckla nya produkter.
Samtidigt finns det ett stort antal mindre företag som helt saknar egna
produkter och vars verksamhet bygger på legotillverkning. Att för sin
verksamhet vara helt beroende av ett eller ett fåtal större företag gör
emellertid det hila företaget starkt sårbart. Ändrad produktionsinriktning
hos det större företaget, nedgång i efterfrågan på dess produkter etc.
drabbar legotillverkaren hårt, ibland så hårt att företaget måste läggas
ner. För att undvika sådana konsekvenser är det angeläget att även
företag som huvudsakligen inriktar sig på att fungera som underleverantörer
har en egen produkt i botten.
Produktutvecklingsstöd
Att produktutvecklingen i dagens läge är ett av de största problemen
för mindre och medelstora företag framgår också klart av den undersökning
av mindre och medelstor verkstadsindustri i norra Vänerregionen
som Styrelsen för teknisk utveckling (STU) i samverkan med företagarföreningarna
inom området genomförde 1971. Ca en fjärdedel av de
tillfrågade företagen uppgav sig ha de största problemen på just detta
område. Följdriktigt var produktutveckling vid sidan av marknadsföring
det område där företagen ansåg sig ha det största behovet av tekniskt och
Mot. 1973:514
12
finansiellt stöd.
Som framgår av den ovan berörda STU-undersökningen upplever de
mindre företagen framför allt bristen på finansiella resurser som en
hämmande faktor för produktutvecklingen. De största svårigheterna i det
sammanhanget möter vid steget från idé till prototyp. Enbart en idé är
inte tillräcklig som säkerhet för att kunna erhålla lån genom de sedvanliga
kreditinstitutionerna.
Det är därför ett naturligt led i förstärkningen av företagarföreningarnas
resurser att ge dem möjlighet att genom lån eller kreditgarantier
göra det möjligt för enskilda och mindre företag att få en produktidé
överförd till ett stadium, där dess funktionsduglighet och marknadsanpassning
kan prövas. Föreningarna bör sålunda ges rätt att ge antingen
produktutvecklingslån med villkorlig återbetalningsskyldighet eller kreditgarantier
som möjliggör att normala banklån kan ställas till förfogande.
Teknisk information
Information om aktuella forskningsresultat och utvecklingstendenser
kan spridas på olika vägar. Oavsett hur det sker måste informationen
utformas med utgångspunkt från de mottagande företagens tekniska och
personella resurser. Informationen bör om möjligt vara specialdestinerad
för det aktuella företaget eller företagstypen.
Branschorganisationer m. fl. är i allmänhet rätt väl medvetna om det
här problemet och försöker genom respektive facktidskrifter och på
annat sätt att hjälpa till så långt deras resurser räcker. Detsamma gäller
statens institut för företagsutveckling (S1FU) som främst genom sin
utbildningsverksamhet har möjlighet att direkt sprida information till
personal verksam på olika nivåer i företaget.
Kontaktkonferenser mellan forskare och företagsledare är en annan
väg för att öka informationen om forskning och teknisk utveckling till
mindre och medelstora företag. Dylika konferenser, som bör arrangeras
regionalt och läggas upp med hänsyn till respektive regions näringsstruktur,
förekommer i viss utsträckning redan med STU som huvudman.
Enligt vår mening bör dock verksamheten kunna byggas ut avsevärt.
Vid vissa universitet och högskolor finns för närvarande s. k. kontaktsekreterare
med uppgift att förmedla kontakt och information mellan
olika intressenter i forskningen samt att aktivt medverka vid utvecklingen
av konkret projektsamarbete mellan universitet och högskolor å den ena
sidan och näringslivet å den andra. En viss del av deras verksamhet
kommer naturligtvis de mindre och medelstora företagen till del. Bl. a.
har viss samverkan med företagarföreningarna etablerats.
Det ligger dock i sakens natur att kontaktsekreterarnas direktanknytning
till universitet och högskolor gör att de mer kommer att ge
företagen information om forskning och forskningsmöjligheter vid dessa
institutioner än förmedla företagens utvecklingsproblem till forskarna.
Vi ser därför med tillfredsställelse på förslaget från Styrelsen för
Mot. 1973:514
13
teknisk utveckling att inrätta tekniska företagskonsulenter med nära
anknytning till företagarföreningarna. Genom att tonvikten i deras
verksamhet måste ligga på direktkontakt med de mindre och medelstora
företagen får de bättre möjligheter än t. ex. kontaktsekreterarna att
förmedla kontakt och information mellan företag och lämplig expertis.
Eftersom frågan om inrättande av tekniska företagskonsulter tas upp
först i samband med propositionen om regional företagsservice återkommer
vi med ev. förslag i frågan.
Industriella utvecklingscentra
För sitt produktutvecklingsarbete är mindre och medelstora företag
många gånger beroende av att ha tillgång till olika typer av specialtjänster.
Det gäller framför allt på den tekniska sidan, där det kan finnas
behov av att få hjälp med att bedöma de tekniska förutsättningarna att
förverkliga en produktidé; man kan också på vägen mot en färdig
produkt behöva utnyttja specialmaskiner och ha tillgång till provningskapacitet.
Under ett skede kan det dessutom föreligga behov av att
komma i kontakt med forskare vid olika institutionser.
Själva den tekniska utvecklingen av en produkt är emellertid bara
första steget i en lång kedja. Möjligheterna att lägga upp en rationell
produktion och marknadsutsikterna avgör om det skall bli en framgångsrik
satsning. Att kunna vända sig till produktionsteknisk expertis och att
få hjälp med att bedöma marknadsförutsättningar m. m. kan därför också
vara nödvändigt.
Att åstadkomma ett samlat utbud av tjänster av detta slag innebär
betydande fördelar från företagens synpunkt. 1 koncentrationen av
tekniska utvecklingsresurser kan också tänkas ligga viss stimulans av
företagen att satsa på produktförnyelse och till nyetableringen av företag.
Sedan något år finns ett industriellt utvecklingscentrum (IUC) i
Skellefteå. Som huvudmän för verksamheten står bl. a. Norrlandsfonden,
statens provningsanstalt, statens institut för företagsutveckling, Styrelsen
för teknisk utveckling samt landstingen i Västerbottens och Norrbottens
län. Via Norrlandsfonden tillskjuter staten årligen ett bidrag på 5 milj.
kronor.
Verksamheten vid IUC syftar till att man i ett utbyggt skede skall ha
resurser för att biträda företagen i arbetet att föra fram en produkt från
idé till produktionsstart. Verksamheten skall främst inriktas på att
betjäna mindre och medelstora företag i övre Norrland och skall byggas
upp i nära anslutning till redan existerande serviceinstitutioner och
befintlig industri. I utbyggt skick kommer IUC att ha fem huvudfunktioner,
nämligen en marknadsfunktion, en produktutvecklingsfunktion, en
provnings- och kontrollfunktion, en utbildningsfunktion och ett s. k.
kontaktsekretariat.
En motsvarande modell kommer på lokalt initiativ att prövas också i
Värmland, där ett organ för industriell utvecklingsservice enligt planerna
skall upprättas inom ramen för företagarföreningens verksamhet.
Mot. 1973:514
14
För den industriella utvecklingen inom en region kan ett industriellt
utvecklingsorgan visa sig vara av utomordentligt stort värde. Framför allt
får företagen tillgång till den tekniska specialkunskap och den maskinella
utrustning som är nödvändig för ett framgångsrikt produktutvecklingsarbete
utan att behöva binda sina resurser i dyrbara investeringar.
Vissa av de funktioner som kommer att finnas vid IUC bör, som vi
berört i en annan motion (nr 513) till årets riksdag, finnas vid
företagarföreningarna, medan andra specialfunktioner framför allt på den
tekniska sidan av naturliga skäl inte kan rymmas inom ramen för dessa.
Industriella utvecklingscentra utgör därför ett viktigt komplement till en
regional serviceorganisation uppbyggd med företagarföreningarna som
bas. Att upprätta sådana ligger också i linje med den tanke som berörs av
delegationen för mindre och medelstora företag i dess betänkande
”Företagsservice”, nämligen att vissa funktioner bl. a. av resursskäl
endast bör finnas på några få stället i landet.
IUC i Skellefteå har hittills bara fungerat ett par år, och det är således
för tidigt att dra några definitiva slutsatser om dess betydelse. Trots detta
finns det mot ovanstående bakgrund skäl att redan nu överväga att
inrätta industriella utvecklingscentra på ytterligare ett par orter. Lokaliseringen
av dem bör ske med hänsyn både till behovet av att åstadkomma
en jämn geografisk fördelning över landet och till behovet av regionala
stödåtgärder. En annan lokaliseringsfaktor bör vara den betydelse som
mindre företag har för regionens näringsliv.
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen
a) anvisar 5 milj. kronor för produktutvecklingslån till
mindre och medelstora företag,
b) medger att statsgaranti för produktutvecklingslån till
mindre och medelstora företag får beviljas intill ett belopp av
20 milj. kronor,
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag om inrättande av
ytterligare industriella utvecklingscentra föreläggs riksdagen.
Stockholm den 24 januari 1973
GUNNAR HELEN (fp)
OLLE DAHLÉN (fp)
SVEN GUSTAFSON (fp)
i Göteborg
MAC P. HAMRIN (fp)
INGEMAR MUNDEBO (fp)
KARL ERIK ERIKSSON (fp)
CECILIA NETTELBRANDT (fp)
SIGVARD LARSSON (fp)
i Umeå
INGEGÄRD FRAENKEL (fp)
ROLF WIRTÉN (fp)
SVEN ANTBY (fp)
i Arvika
