om stöd till alternativt jordbruk

Motion 1987/88:Jo228 av Birgitta Hambraeus (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo228

av Birgitta Hambraeus (c)
om stöd till alternativt jordbruk

Om man vill ha friskhet i landet måste marken vara frisk. Landsbygden är
och har alltid varit grunden för ett friskt samhälle, säger bonden Juvas Arthurs
i Leksand. Landsbygden måste få möjlighet att ge människor utkomst
och trivsel. Det finns jordbrukare som av ideella skäl gör en mycket värdefull
insats för landet genom att föda upp djur som kan leva på inhemskt foder,
är uthålliga och tåliga och ger livsmedel av hög kvalitet och god smak. Alltså
den sorts djur som vi hade allmänt i landet innan den snävt ekonomiskt inriktade
"förädlingen" började. Dessa jordbrukare vill inte ha fler djur att ta
hand om än att varje djur kan kännas igen och behandlas som en individ.
Betesdrift i hagar ger ett öppet landskap, som är så viktigt för trivseln på
landet. Grisar lär vara suveräna på att bearbeta jorden fri från kvickrot.
Höns tål inte att vara i större grupper utan att bli sjuka. De behöver picka i
jorden, inte på ett golv. En djurhållning som rättar sig efter djurens naturliga
förutsättningar känns tillfredsställande medan den s. k. rationella djurhållningen,
som pressar djuren, fyller de flesta med motvilja. En småskalig djurhållning
bör stimuleras och stödjas av samhället t. ex. genom arealbidrag eller
riktade bidrag.

De flesta lantbrukare har genom inriktningen av forskningen, politiken
och myndigheternas ekonomiska tänkande tvingats gå från biologiskt balanserade
till kemiskt baserade produktionsmetoder. Forskningen driver fram
växtsorter som kräver handelsgödsel och därmed kemiska bekämpningsmedel.
Den genetiska mångfalden utarmas katastrofalt. Djur "förädlas" till
sjuka produktionsmaskiner som inte tål det foder vi kan odla själva. Jordbruksarbetet
blir stressat och ensamt, matens kvalitet sjunker och samhället
blir sårbart. Storskalighet har tvingats fram av samhällets rationaliseringskrav.
Man får t. ex. inte lantbruksnämndens tillstyrkan av lån till en enklare,
småskalig investering, men väl till miljonprojekt. Skuldsättningen pressar
jordbrukarna till högre produktionsresultat än djuren och jorden tål.

Omställningsstöd

I en annan motion har Pär Granstedt och jag föreslagit riksdagen besluta om
ett omställningsstöd till lantbrukare som vill ändra sin produktionsinriktning
till alternativ odling. Eftersom det är samhället som tvingat jordbrukaren att
gå in för de kemiska brukningsmetoderna är det ett rimligt krav att samhället
hjälper till med omställningen. Industrin har fått åtskilliga miljarder i strukturomvandlingsstöd.
Nu är det jordbrukets tur!

Alternativ odling

En kontaktgrupp för alternativa odlingsformer har bildats vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU) i Ultuna av odlare, studenter och forskare. Gruppen
antog den 26 februari 1986 följande

Definition och beskrivning av alternativ odling:

Definition

Med alternativ odling avses resursbevarande odlingssystem1 där produktionen
i huvudsak baseras på platsgivna resurser och där biologiska och ekologiska
hänsyn ligger till grund för odlarens åtgärder.

Målsättning

I alternativ odling eftersträvas att:

- producera hälsobefrämjande livsmedel

- bevara jordens fruktbarhet

- skapa en sådan miljö som tillfredsställer husdjurens naturliga beteende
och inneboende behov

- hushålla med naturresurser

- förhindra miljöförstöring

Beskrivning

Alternativ odling kännetecknas av en naturuppfattning där naturen betraktas
som en helhet, vilken har sitt egenvärde. Människan är beroende av naturen
och har ett moraliskt ansvar att anpassa sina odlingsåtgärder så att kulturlandskapet
kan ingå som en positiv del i den omgivande naturen.

En allsidig och varierande växtföljd med inslag av baljväxter utgör en viktig
del i den alternativa odlingen.

Markens produktivitet upprätthålles i huvudsak med organiskt material.
Symbiotisk kvävefixering och mikrobiell mineralmobilisering utgör väsentliga
inslag. Gröngödsling i renbestånd eller samodling tillämpas. Om marken
saknar något näringsämne i växttillgänglig form, tillföres detta i svårlöslig
och så naturlig form som möjligt. Konstgödsel kväve användes inte.

Odlingssystemet i sig självt motverkar sjukdomar, skadedjur och ogräs. I
förebyggande syfte användes motståndskraftiga sorter, anpassad växtföljd
och andra odlingstekniska åtgärder. Som direkta åtgärder används mekaniska,
fysikaliska och biologiska metoder. Syntetiska, ej naturligt förekommande
bekämpningmedel användes inte. Jordbearbetningssystemet utformas
så att det blir skonsamt för markens struktur och organismer. Där djurhållning
förekommer eftersträvas balans i förhållande till odlingsarealen.
Genom att den alternativa odlingen satsar på lokal resursanvändning med
minimal insats av produktionshjälpmedel utifrån, såsom konstgödsel och bekämpningmedel,
är odlingssystemet miljövänligt, energibesparande och
mindre sårbart.

Mot. 1987/88

Jo228

1 Ett samlingsnamn för biologisk, ekologisk, organisk, giftfri, biodynamisk, organisk-biologisk.
naturenlig odling och dylikt.

12

- Anmärkning och tillägg till sammanträde 87-08-20: Inom 1FOAM
(International Federation of Organic Agriculture Movements) diskuterar
dess Technical committee möjligheten att införa ett internationellt samlingsnamn
för denna odlingsform. Till övervägande har man namnet Biologiskt
lantbruk.

Inrättande av sekretariat för alternativ odling

SLU och Ekhagastiftelsen har träffat ett mångårigt samarbetsavtal som
bl. a. innehåller en forsknings- och försöksnämnd för alternativ odling och
en försöksstation. Ekhaga försöksgård på Ultuna egendom. SLU bistår med
vissa lokaler, integrering i undervisningen, bibliotek, lån av utrustning m. m.
Ekhagastiftelsen svarar för investerings- och driftskostnader för försöksgårdens
praktiska drift. Stiftelsen delfinansierar också en statskonsulenttjänst i
alternativ odling vid SLU.

Man avser att bygga upp ett sammanhållet, strukturerat och fruktbart
samarbete mellan så många områden som möjligt. Ett sådant tvärvetenskapligt
samarbete är nödvändigt, säger man, för att på ett mångsidigt och sakligt
sätt utveckla forskning, försöksverksamhet, rådgivning och utbildning som
kan ge en helhetssyn vad gäller biologiska, ekologiska, samhällsekonomiska
och sociala aspekter på lantbruket. Till detta ändamål är det nödvändigt att
ett centralt placerat sekretariat för alternativ odling byggs upp.

Riksdagen har beslutat att inkomsterna från avgifterna på handelsgödsel
och kemiska bekämpningsmedel skall gå till forskning och rådgivning i alternativ
odling. Bara en mindre del av dessa pengar har hittills kommit alternativodlingen
till del. Riksdagen bör nu besluta att det ovan nämnda sekretariatet
för alternativ odling vid SLU finansieras genom statsmedel.

Alternativ trädgårdsodling i Dalarna

Hushållningssällskapet i Dalarna har vid sin försöksgård Gagnefs boställe
planer på att börja med trädgårdsskötsel med alternativ inriktning. Syftet är
att visa vad alternativ odling är och ge undervisning och underlag för rådgivning
samt undersöka vad som händer med marken på lång sikt och göra ekonomiska
utvärderingar. Dalarna har goda förutsättningar för grönsaksodling,
som inte utnyttjas till fullo. Det borde vara en mycket god affärsidé att
lansera alternativodlade produkter från Dalarna som en specialitet. Vårt län
besöks av turister, flera gånger vårt bofasta innevånarantal, både från andra
delar av Sverige och från utlandet. Efterfrågan på alternativt odlade livsmedel
är potentiellt hög, om sådana kan tillhandahållas färska och fräscha.
Närproduktion är ett villkor för att detta krav skall uppfyllas.

Budgetpropositionen innehåller förslag om 80 milj. kr. till programmet
för särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige (bil. 11 s. 27). Föredraganden
säger att man därvid bör beakta de möjligheter till alternativ odling
som finns i norra Sverige. Lantbruksstyrelsen bör göra en bedömning av i
vilka regioner störst behov föreligger, enligt jordbruksministern. Jag anser
att riksdagen bör uttala sig för att Dalarnas hushållningssällskap bör tilldelas
medel för sin försöksverksamhet med alternativ trädgårdsodling.

Mot. 1987/88

Jo228

13

Lag om alternativ jordbruksproduktion

Det danska folketinget har antagit en lag om ekologisk jordbruksproduktion,
definierad ungefär som alternativ odling ovan. Man räknar med att
10 % av Danmarks jordbruksareal år 1990 skall brukas alternativt. Ett ekologiskt
jordbruksråd har inrättats för att främja, följa och utvärdera den
danska ekologiska jordbruksproduktionen. Omställningsstöd, utvecklingsstöd
införs liksom kontroll av produkterna. Jordbruksdepartementet ställer
ett sekretariat till förfogande för rådet som består av representanter för
jordbruks- och miljödepartementen. Biodynamiska föreningen, olika andra
sammanslutningar av alternativodlare, hushållningssällskapen, LRF med
flera organisationer. Lagtexten bifogas till denna motion. Riksdagen bör
anta en motsvarande lag om alternativ odling. Utskottet ombeds utforma
erforderlig lagtext.

Hemställan

Härmed yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till småskalig djurhållning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av ett sekretariat för alternativ odling
vid statens lantbruksuniversitet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till försök med alternativ trädgårdsodling i Dalarna,

4. att riksdagen antar en lag om alternativ odling i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1988

Birgitta Hambraeus (c)

Mot. 1987/88

Jo228

14

Mot. 1987/88
Jo228

Bilaga

Til lovforslag nr. L 75 Folketinget 1986-87 Blad nr. 883

Vedtaget af Folketinget ved 3. behandling den 14. maj 1987

Förslag

til

Lov om okologisk jordbrugsproduktion

§ 1. Förmålet med denne lov er at fremme
udvikling af okologisk jordbrugsproduktion.

Sik. 2. Okologisk jordbrug bygger på en
målsaetning om etablering af stabile og harmoniske
driftssystemer, hvor produktionsmetodeme
tilrettelaegges således, at de enkelte
driftsgrene kan integreres i et naturligt biologisk
kredslob i mark og stald. Det tilstraebes
så vidt muligt at havé husdyr på brugene.
Der anvendes ikke industrielt fremstillede
godninger, pesticider eller vaekststoffer, ligesom
der i fodermidler ikke anvendes industrielt
fremstillede tilsaetningsstoffer. Godningsforsyningen
baseres isaer på organiske
godninger, husdyrgodning, gröngödning, afgroderester
m.v. samt kvaelstoffiksering gennem
baelgplanter. Plantesygdomme, ukrudt
og skadedyr kontrolleres ved veltilrettelagte
og alsidige saedskifter, mekanisk jordbehandling
samt hensigtsmaessigt sortsvalg, herunder
sortsblandinger.

§ 2. Der nedsaettes et okologisk jordbrugsråd
under Landbrugsministeriet til at fremme,
folge og vurdere udviklingsmulighederne
for en dansk okologisk jordbrugsproduktion.

Stk. 2. Rådet skal udarbejde förslag om
stotte til fremme af okologisk jordbrugsproduktion,
vurdere det lobende rådgivnings- og
forsogsarbejde, komme med förslag til yderligere
aktiviteter samt udtale sig om regler for
kontrol med produktion, markedsforing, opbevaring,
transport, maerkning, distribution
og detailsalg af okologiske varer, jf. § 4, stk.

3.

Stk. 3. I sporgsmål, der vedrorer de i stk. 2
naevnte områder, indhenter landbrugsministe

ren en indstilling fra Det ökologiske Jordbrugsråd.

Stk. 4. Det Ökologiske Jordbrugsråd består
af 1 repraesentant för henholdsvis Landbrugsministeriet,
Miljöministeriet, Föreningen
for Biodynamisk Jordbrug, Landsforeningen
Okologisk Jordbrug, Samarbejdsudvalget
for Ökologisk/Biodynamisk Jordbrug,
De Danske Landboforeninger, Danske Husmandsforeninger
og Forbrugerrådet. Landbrugsministeriets
repraesentant er formand
for rådet. Rådet kan supplere sig med saerlige
sagkyndige.

Stk. 5. Landbrugsministeriet stiller den
nodvendige sekretariatsbistand til rådighed
for rådet.

§ 3. Der ydes offentlig stotte til fremme af
okologisk jordbrugsproduktion gennem en
udviklingsstotte og en omlaegningsstotte.
Stottebelobenes storrelse fastsaettes på finansloven.

Stk. 2. Tilsagn om stotte efter stk. 1 gives
inden for belobsrammeme fastsat på finansloven.
Udnyttes en belobsramme ikke fuldt
ud i finansåret, kan det resterende rammebelob
överföres til senere finansår, dog ikke ud
över finansåret 1991. Ansogning om tilskud
skal indgives senest 31. december 1990.

§ 4. Der etableres en offentligt godkendt
maerkningsordning for okologisk, herunder
biodynamisk avlede produkter.

Stk. 2. Der etableres en kontrol med produktion,
markedsforing, opbevaring, transport,
distribution, maerkning og detailsalg af
okologiske produkter.

Lovforelftf. Foikctingslrct 1986-87

j. h. scholtz a/s 13*5 l/p*iv51412f01 x

Mot. 1987/88

Jo228

Stk. 3. Landbrugsministeren fastsaetter efter
indhentet udtalelse fra Det 0kologiske
Jordbrugsråd regler for den i stk. 2 omtalte
kontrol.

§ 5. Ansogere om tilskud efter § 3, stk. 1,
har efter anmodning pligt til at give naermere
oplysning om, hvorvidt de betingelser og vilkår,
der gulder for tilskuddet, opfyldes.

§ 6. Tilskud bortfalder, hvis

1) tilskudsmodtageren ikke laengere opfylder
de betingelser og vilkår, der gaelder for
tilskuddet,

2) tilskudsmodtageren har givet urigtige eller
vildledende oplysninger eller fortiet oplysninger
af betydning for tildeling af tilskud
eller

3) tilskudsmodtageren undlader at give oplysninger
efter § 5.

Stk. 2. Når saerlige forhold täler derför,
kan landbrugsministeren fravige stk. 1.

Stk. 3. Bortfalder tilskud efter stk. 1, kan
landbrugsministeren bestemme, at udbetalte
tilskud skal tilbagebetales.

§ 7. Landbrugsministeren eller den, ministeren
bemyndiger hertil, har til enhver tid
uden retskendelse og mod behörig legitimation
adgang til de bedrifter m.m., hvortil der
er ydet tilskud efter § 3, stk. 1, for at foretage
eftersyn af bedriften m.m. samt af regnskaber
og forretningsboger m.m.

Stk. 2. Landbrugsministeren eller den, ministeren
bemyndiger hertil, har endvidere
samme adgang til private ejendomme og bedrifter,
hvor det er påkraevet af hensyn til
kontrollen med overholdelsen af de i medfor
af § 4 fastsatte regler.

§ 8. Henlaegger landbrugsministeren sine
befojelser efter denne lov til et under ministeriet
oprettet direktorat eller andel administrativt
organ, kan ministeren fastsaette regler
om adgang til at påklage afgorelser, der er
truffet i henhold til bemyndigelsen, herunder
at afgorelser ikke skal kunne indbringes for
ministeren.

§ 9. Landbrugsministeren fastsaetter efter
indhentet indstilling fra Det Okologiske
Jordbrugsråd naermere regler for lovens administration,
herunder om afgraensningen af
ekologisk jordbrugsproduktion, jf. § 1, stk. 2,
og om vilkår for ydelse og udbetaling af tilskud,
om storrelsen af tilskud samt for tilskuddets
beregning, jf. § 3, stk. I.

§ 10. Loven tages op til revision i folketingsåret
1990-91.

§ 11. Tidspunktet for lovens ikrafttraeden
fastsaettes af landbrugsministeren.

§ 12. Loven gaelder ikke for Faeroeme og
Grönland.

16