om Stockholmsregionens betydelse för Sverige

Motion 1987/88:A454 av Ulf Adelsohn m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88 :A454

av Ulf Adelsohn m. fl. (m)
om Stockholmsregionens betydelse för Sverige

Mot.

1987/88

A454-456

Inledning

Stockholmsregionen med Mälardalen är Sveriges motor. Den förnyelse och
växtkraft som finns i Stockholmsregionen har stor betydelse för hela Sverige.
Det som är bra för Stockholmsregionen är långsiktigt bra för Sverige.

Stockholmsregionen behöver en kunskaps- och förnyelsepolitik. En
politik som tar till vara framtidens möjligheter och visar vägarna mot
tjugohundratalet. En politik för en friare Stockholmsregion. En politik med
färre regleringar och fler möjligheter.

Storstäders och tätortsregioners kreativitet

Kreativitet och nyskapande föds i samverkan mellan människor. Därför är
det naturligt att det i Stockholmsregionen med Sveriges största befolkningskoncentration
ständigt uppstår nya idéer och impulser i en aldrig sinande
ström.

Där kreativiteten och nyskapandet finns, där finns också möjligheterna.
Möjligheterna att utveckla det individuella, det människonära och den
personliga valfriheten.

Stora städer har alltid fungerat som drivhus för nya idéer och utveckling.
Teatern, torget, tävlingsbanan och marknadsplatsen var de traditionella
platser där antikens människor möttes och utbytte åsikter. Sjuttonhundratalets
kaféer i Paris och London, med de möjligheter de gav till öppna
diskussioner, förde de moderna filosofiska idéerna vidare. Men den kreativa
storstaden, öppenheten, framstegen och det goda samhället kan inte
planeras och administreras fram, det är nittonhundratalets artificiella
förvaltningsstäder tydliga exempel på.

Storstäderna var gårdagens spjutspetsar för förnyelse, och kommer så
även att vara morgondagens. Den brytningstid vi nu befinner oss i, den
gradvisa övergången till det s. k. kunskaps- och informationssamhället,
framträder mest klart i storstadsområdena i världen.

I dag finns 40% av landets kunskapsföretag i Stockholmsregionen. Nära
en fjärdedel av regionens anställda är sysselsatta i kunskapsyrken. Stockholm
som huvudstad, med riksdag, regering, myndigheter, viktiga media,
storföretags huvudkontor, FoU-intensiva delar av näringslivet, många

1

1 Riksdagen 1987/88. 3sami. Nr A454-456

dynamiska småföretag, nya impulser och goda kommunikationer skapar Mot. 1987/88
naturligtvis en förnyelsebefrämjande miljö. A454

Betingelserna för kreativitet skapas på den individuella nivån, det är de
enskilda människorna som måste uppmuntras och ges möjligheter. Att på
politisk väg söka hindra, eller bromsa, utvecklingen i en region i tron att det
gagnar andra delar av landet är alldeles felaktigt. Tillväxt och utveckling kan
aldrig ersättas, den kan bara uppmuntras, användas och utnyttjas, vilket är
en förutsättning för att impulser snabbt skall spridas från en tätortsregion
som Stockholm med Mälardalen till hela Sverige.

I AU 1986/87:13 sägs att ”vad frågan nu gäller är om och i så fall på vad sätt
som man bör ingripa mot de senaste årens utveckling i Stockholmsregionen.

Denna utmärks, som inledningsvis påpekats, av en snabbt ökad befolkningstillväxt,
som till större delen beror på inflyttning och invandring med en
tilltagande bostadsbrist som följd och av en allmän expansion som i ett par av
motionerna inte utan skäl beskrivs som ”överhettning”.

Talet om ”överhettning” är snarare politiskt betingat än sakligt. Sveriges
problem är inte att tillväxten är för hög, utan att den är för låg.

Det är också angeläget att avliva den utbredda fördomen om att
storstädernas ekonomiska dominans ständigt ökar. I själva verket är det
tvärtom. Stockholmsregionens andel av landets inkomster (och produktion)
har stabilt varit en fjärdedel under större delen av nittonhundratalet. Då skall
man betänka att dess andel av befolkningen var ca 10% vid första
världskrigets slut, och att den i dag är ca 20%.

Nyskapande och mångfald i Sverige hindras av monopol, regleringar,
skråtänkande och korporativism. Hindren och begränsningarna för den
offentliga sektorns anställda, deras möjlighet att uppnå personlig arbetstillfredsställelse,
måste avvecklas.

Ett system med privata alternativ och konkurrens skulle inte bara ge den i
dag offentliganställde inom tjänstesektorn större möjlighet att byta till en
arbetsgivare där han eller hon kommer till sin fulla rätt; det skulle också
skapa ökat utrymme för föränderlighet inom den offentliga sektorn. Däri
ligger en av de stora möjligheterna för morgondagens kreativitet, inte bara i
en storstadsregion som Stockholm, utan i hela landet.

Förnyelse och förändring

Vid en första betraktelse kommer Stockholms förnyelse till uttryck i stora
om- och nybyggnadsprojekt. Centralstationens överdäckning, Kistaområdet,
Skrubbatriangeln, utbyggnaderna vid Huddinge sjukhus och Globenprojektet
i Johanneshov är några exempel av många.

Men byggnader består i hundra år och kan i sig inte representera
förnyelsen. De förändringar som blir avgörande för de närmaste åren bottnar
i stället i varifrån stockholmarna får sina intryck och sina nya värderingar.

Det som kännetecknar slutet av 1980-talet är en explosion av nya
värderingar och markant vidgade referensramar i riktning mot ett mer
pluralistiskt samhälle. Beklagligt nog kännetecknas också åttiotalet av
socialdemokraternas bristande förståelse för vad den nya mångfaldens

2

Stockholm, och Sverige, kräver. Socialdemokraterna säger nej till skatte- Mot. 1987/88
sänkningar, valfrihet och alternativ. A454

Befolkningen har ökat med 30000 personer de senaste åren. Av denna
ökning består nettoinflyttningen från övriga Sverige av färre än 5 000
personer. Den övervägande delen av befolkningsökningen består av nettoinvandring
och födelseöverskott.

75-80 % av nettoinvandringen från utlandet till Stockholms län 1982
utgjordes av personer i åldern 15-30 år. Den avgörande skillnaden är att en
allt större andel av invandrarna på 1980-talet blir sysselsatta i service-, hälso-,
sjukvårds- och kunskapsyrken.

Stockholmare med utländsk härkomst blir således mer aktiva i Stockholms
liv och berikar service, kultur, nöjes- och näringsliv med egna erfarenheter
och värderingar på ett sätt som kanske inte var möjligt tidigare. Det är
entreprenörandan hos stockholmare med utländsk härkomst som exempelvis
givit Stockholms kafé- och restaurangliv ett uppsving, en entreprenöranda
som varit en förebild för andra och manat till efterföljd. Stockholmsregionens
förorter och ytterområden har äntligen börjat sjuda av liv.

Aven de som flyttar från andra delar av Sverige till Stockholm för med sig
nya värderingar. En undersökning utförd av Stockholms läns landstings
regionplanekontor och länsstyrelsen visade att de som flyttar till Stockholmsregionen
gör det av positiva orsaker. De flyttar inte från något negativt, utan
till något positivt. De flyttar till Stockholm därför att de vill verka i
Stockholm.

Den inneboende kraften hos dem som flyttar till Stockholm med denna
föresats är enorm. Dessa personer vitaliserar på samma sätt som invandrarna
alla delar av Stockholms liv. Kraven ökar också på valfrihet och alternativ
inom vård och omsorg. Krav på att det även skall finnas mångfald i livets
viktigaste frågor.

Möjligen återspeglas det svenska samhällets ovilja mot de individuella
lösningarna i den misstänksamhet och oro som många tycks känna inför
storstadens nya kulturer och subkulturer. S. k. ”swingpjattar”, ”punkare”
och ”hiphopare” möts av många med obefogad rädsla, invandrare med
misstänksamhet. Vore Sverige ett öppnare samhälle kanske vi i högre grad
skulle acceptera och assimilera nya kulturer och subkulturer.

Subkulturernas utvecklande inverkan är kanske just det som kännetecknar
en kreativ region. All kreativitet i San Fransisco kanaliseras inte bara till
microchipsen i Silicon Valley. På samma sätt så kommer kreativiteten i Kista
att gå hand i hand med kreativiteten på teatrar, klubbar och kaféer, och hand
i hand med stadens puls.

Stockholmsregionen har stor betydelse för spridning av ny
teknik

Att uppmuntra det personliga ansvaret med svängrum för skaparkraft och
idérikedom samt individuella ambitioner och intressen måste vara grunden i
en framtida kunskaps- och förnyelsepolitik. Tider av snabb teknologisk
förändring kräver ansvarstagande individer för att de teknologiska förändringarna
skall göras till det godas redskap.

Svenskt näringsliv har genomgått en snabb omvandling under de senaste Mot. 1987/88

decennierna, och Stockholmsregionen har kommit längst i denna omvand- A454

ling. Därmed understryks regionens betydelse för hela landet på detta
område.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i en rapport nyligen visat varför
förutsättningarna för teknikförnyelsen och därmed även teknikspridningen
är särskilt goda i Stockholmsregionen. Regionens näringsliv fungerar i en
konkurrensmiljö som präglas av s. k. dynamisk konkurrens, vilket kännetecknas
av bl. a. låg priskänslighet, kunskapsorienterad verksamhet och höga
FoU-kostnader. Konkurrenssituationen karakteriseras snarare av teknikkapplöpning
än av priskrig.

I rapporten konstateras vidare att eftersom Sverige är ett litet land så har
ny teknik ofta sitt ursprung i andra länder. Följden blir då att teknikförnyelsen
till stor del är beroende av teknikimport. Ur denna teknikimport
uppkommer sedan ofta det som kan kallas importsubstitution - nya
produkter och ny teknik kommer att utvecklas och tillverkas inom landet.

Eftersom 36% av Sveriges importföretag finns i Stockholmsregionen, med
överrepresentation för företag med strategisk betydelse vad gäller teknikimport
och teknikförnyelse, har regionen ett för Sverige unikt importnätverk
och därmed även teknikförnyelse- och spridningsmöjligheter.

Näringslivets snabba teknikförnyelse ställer ökade krav på arbetskraftens
kvalifikationer och därmed på hela utbildningssystemet. Mot bakgrund av att
Stockholmsregionen leder denna process är efterfrågan på högutbildade
särskilt stor i denna region. Det är därför allvarligt att Stockholmsregionen
fått en allt mindre del av landets utbildningsresurser på högskolenivå.

Resultatet har blivit en kraftig inflyttning av kvalificerad och välutbildad
arbetskraft.

Således kan man konstatera att alla åtgärder i syfte att minska tillväxttakten
i Stockholmsregionen har som effekt att tillväxten minskar såväl i
Stockholmsregionen som i landet i övrigt.

Det är inget självändamål att Stockholmsregionen växer. En del verksamhet
som i dag bedrivs i denna region kan lika gärna bedrivas i andra delar av
landet. De nya tekniska landvinningarna möjliggör ju verkligen decentralisering,
spridning och småskalighet.

För att Stockholmsregionen inte skall dränera stora delar av övriga Sverige
på högutbildad arbetskraft är det väsentligt att antalet utbildningsplatser i
regionen inom vissa speciella områden ökar. En friare ställning för Tekniska
Högskolan, liknade den som Handelshögskolan har, kan även övervägas i
detta sammanhang.

Storstockholm kan bli kärnan i en framtida Mälarstad

Mälardalsregionen är en helhet. En ny politik för Stockholmsregionen med
Mälardalen skulle leda till att Storstockholm, i själva verket blir en inre kärna
i en framtida Mälarstad. Med snabbare kommunikationer minskar avstånden
till städer som Eskilstuna, Nyköping, Mariefred, Katrineholm, Strängnäs,

Västerås m. fl.

En god tillgänglighet innebär att arbetsmarknaden i grannlänen utvidgas.

Utbyggda kommunikationer bygger samman regionens arbetsmarknad med Mot. 1987/88

Upplands, Södermanlands och Västmanlands arbetsmarknad. Detta skulle A454

stärka framför allt de mindre orterna eftersom det ofta är svårt för två

personer i en familj att finna arbete där. Det skulle heller inte behöva byggas

så många nya förorter runt Stockholm. Samtidigt som orter med viss

arbetslöshet, men med kompletta funktioner och strukturer, kan behålla sina

invånare.

I det framtida Stockholm skulle det som i dag är långt från staden kunna
vara nära. Utnyttjar vi framtidens möjligheter så kommer pendlingen i en
positiv bemärkelse att spela en större roll.

Sjuttiotalets överexploaterade bostadsområden får aldrig återskapas. Ett
mer decentraliserat bostadsbyggande bibehåller värdefull natur- och kulturmiljö.
De små orterna nära storstaden som i dag har näst intill glesbygdsproblem
kan räddas om Mälardalsregionen betraktas som den helhet den
faktiskt är.

Mälarbanan, det stora snabbtågsprojektet som planeras av tre landsting
och en rad kommuner runt Mälaren i samarbete med SJ och ASEA, berör i
hög grad Stockholmsregionen. Detsamma gäller för projektet söder om
Mälaren. Svealandsbanan, som skall knyta Eskilstuna och Strängnäs närmare
Stockholms län. Men för att kunna klara de omfattande investeringarna
för Mälarbanan, Svealandsbanan och även en Arlandajärnväg måste nya
finansieringsformer prövas. De möjligheter som nu öppnats för att enskilt
kapital skall kunna medverka i stora förändringar i infrastrukturen är av
avgörande betydelse. Utan dessa nya förutsättningar kan de nämnda
satsningarna inte förverkligas under detta århundrade.

De höga skatterna begränsar tillväxten

Sveriges höga skattetryck begränsar tillväxten och hämmar i många avseenden
allvarligt marknadsekonomins funktioner. Ett sänkt skattetryck i
Sverige skulle vara den bästa regionalpolitiken och den bästa tillväxtpolitiken.
Det faktum att vissa områden i vårt samhälle belagts med nästintill
planekonomiska restriktioner är orsaken till många regionala obalanser,
både inom och utom Stockholms län.

De moderatledda kommunerna i Stockholms län, och det moderatledda
Stockholms stad, har under mandatperioden sänkt kommunalskatterna vid
ett flertal tillfällen. I Stockholms läns landsting har moderata samlingspartiet
föreslagit en sänkning av skatten.

De regionala obalanserna mellan norr- och söderkommuner i Stockholms
län beror i grunden på att kommunalskatten i länets södra kommuner varit
för hög. Detta i kombination med att miljonprogrammets bostäder uteslutande
förlädes till söderregionen minskade kommunernas attraktionskraft.

De södra länsdelarna behöver sänkta skatter, ett varierat bostadsbyggande
och bättre tvär- och kringfartsförbindelser. Stimulans i stället för reglering.

5

Ansvar förvår framtida Stockholmsmiljö Mot. 1987/88

Stockholms miljö är allas ansvar. Staden har en unik tillgång på vattendrag, A454

strövområden och natur. Besökare förundras över Stockholms skönhet och
liv, samt möjligheterna till fiske och bad i innerstaden.

I en tid av snabb teknologisk utveckling bli det allt viktigare att värna om
det som måste vara beständigt. Den mänskliga gemenskapen, kunskap och
bildning, tolerans och humanism, och det personliga ansvaret. I detta ligger
ett ansvar för vår miljö inför kommande generationer.

Inför framtiden är det nödvändigt att inte bara slå vakt om de stora
naturvärden vi har, utan också höja ambitionerna. De trafik- och miljöproblem
som finns i en modern storstad går att begränsa om man rätt utnyttjar
den ekonomiska och tekniska utvecklingen.

Stockholmsregionens tillväxt ökar anspråken på miljön, infrastrukturen
och bostadsmarknaden. Stockholms framtida miljö ställer därmed krav på
miljö- och trafikpolitiken i traditionell mening, men också vad gäller
bostads-, arbetslivs- och teknikförnyelsefrågor. Det är dock väsentligt att
understryka den nya kunskapsindustrins miljövänlighet.

En förtida avveckling av kärnkraften skulle komma att ställa stora krav på
Stockholms miljö. Det kolkraftverk som Stockholms stad tvingats besluta om
av energiförsörjningsskäl understryker behovet av kärnkraften. Enligt
moderata samlingspartiets uppfattning skall kolkraften inte byggas ut
ytterligare i Stockholm.

I det framtida Stockholm måste människor därför kunna välja bostäder
och arbete efter andra kriterier än de gör i dag. Utbyggda och snabbare
kommunikationer gör att man kan välja bostad efter var man verkligen vill bo
och inte efter hur långt det är till arbetsplatsen. Utbyggda kringfartsleder,
bättre tvärkommunikationer och snabbare kommunikationer till den övriga
Mälardalen minskar restiderna avsevärt.

Bostadsmarknaden måste bli friare, för att valfriheten skall öka. De
ekonomiska villkoren för olika upplåtelseformer måste bli neutrala. Ökar
möjligheterna för människors fria val på bostadsmarknaden ökar också
möjligheterna för att tillgodose regionens tillkommande bostadsbehov.

Olika upplåtelseformer passar olika bra vid olika tillfällen av en människas
liv och dagens stela system gör bostadsmarknaden trögrörlig, till konsumenternas,
inte minst de ungas, nackdel. En rätt att uppskjuta skatten om man
byter bostadsrätt och villa skulle öka rörligheten på marknaden.

Behovet av nya bostäder är stort i Stockholmsregionen. Effekterna av
bostadsbristen är många. Näringslivet kan inte rekrytera den personal de vill
ha därför att bostäder inte går att erbjuda i Stockholmsområdet. Ungdomar
kan inte bilda familj när de önskar därför att bostadsfrågan inte går att lösa.

Samtidigt har kostnaderna stigit mycket kraftigt för nyproducerade
lägenheter. För byggherrarna lönar det sig många gånger betydligt mer att
bygga kontor än bostadsfastigheter. Den särskilda delegationen för ökat
bostadsbyggande i Stockholm bör på ett aktivt sätt medverka till att finna
former för att sänka kostnaderna för bostadsproduktionen. Ett sätt kan vara
att i ökad omfattning tillåta så kallade fribyggeprojekt.

Även kollektivtrafikens kvalitet och snabbhet behöver förbättras. Ett ökat

skatteuttag för att skapa förutsättningar för detta är emellertid både Mot. 1987/88

verkningslöst och ogenomförbart. För att bygga ut kommunikationerna i A454

Stockholmsregionen krävs konkurrens inom kollektivtrafiken. Enskilda
trafikanordnare bör ges rätt att komplettera och konkurrera med Storstockholms
lokaltrafik.

En egen bil innebär en stor frihet för många människor. Moderata
samlingspartiet arbetar därför inte i första hand på att försvåra för bilismen
som sådan, utan på att minska bilismens miljöeffekter och behovet av att
använda bil i innerstaden. En ökad framkomlighet är en viktig del i detta
arbete.

För att undvika intrång på miljön och en onödig belastning på innerstaden
behöver Stockholmsregionen en politik som medger att nödvändiga kringfartsleder,
som Österleden och Värtalänken, kan byggas. Dessa projekt
förbättrar miljön, sparar tid för såväl enskilda som näringsliv samt minskar
transportkostnaderna.

Genom en utbyggnad av kringfartslederna till en ring runt Stockholm
skulle köerna kunna förkortas och framkomligheten förbättras. En ringled
runt Stockholm är emellertid kostsam att bygga. Även detta ställer krav på
nya finansieringsformer. I regeringens proposition ”Trafikpolitiken inför
90-talet” (1987/88:50) öppnas möjligheter till avgiftsfinansiering, vilket är av
avgörande betydelse.

Både ringleder och avgiftsfinansierade vägar är nyheter i svensk trafikpolitik.
Det är sådana lösningar som krävs för att lösa den moderna storstadens
problem.

De stora investeringar i långsiktig infrastruktur som måste göras i regionen
kräver en rättmätig del av det statliga väganslaget. I regionen bor närmare
20 % av landets befolkning, med en andel trafik som sannolikt är ännu större,
men de senaste åren har bara 10 % av det statliga väganslaget dirigerats hit.

Stockholm är inte bara en storstad, utan i skärgården nära storstaden finns
en glesbygd med unik natur och kultur. Stockholmsregionen är ett Sverige i
miniatyr. Vill vi ha en levande skärgård måste befolkningen ges rimliga
försörjningsmöjligheter. Detta motverkas i dag av bland annat de höga
skatterna, byggkrånglet, jordförvärvslagstiftningen och den begränsning i
skärgårdsböndernas försörjningsmöjlighet som skett genom konfiskationen
av förfoganderätten till deras egna fiskevatten, samt genom aktuella planer
på att inskränka deras rätt till fiske på allmänna vatten.

För att komma till rätta med de nya frågeställningar och problem som
uppkommer i en storstad krävs en mängd olika åtgärder. Det krävs också
ökad kunskap om olika verksamheters miljökonsekvenser. Men framför allt
krävs det mod att pröva nya lösningar och okonventionella metoder, för att
uppnå vårt mål; ett rent Stockholm med storstadens kreativitet och
utvecklingsmöj ligheter.

I Stockholms läns olika kommuner arbetar moderata samlingspartiet
intensivt för att klara av de miljö-, trafik- och bostadsproblem som finns.

Men det är angeläget att i olika delar få statsmakternas stöd för att kunna
uppnå önskat resultat. Vi har tidigare i motionen givit exempel på sådana
åtgärder. Därutöver bör regeringen även presentera förslag på ekonomiska

styrmedel inom framför allt miljöpolitikens område, som även krävts i annan Mot. 1987/88
motion till årets riksmöte från moderata samlingspartiet. A454

Låt Stockholm bli en av det nya Europas huvudstäder

Det nya s. k. kunskaps- och informationssamhällets utbredning har inneburit
att en logistisk revolution utlösts i Europa. Den utökade möjligheten till
datorkommunikation och datoriserad styrning av den industriella produktionen
och den explosionsartade tillväxten av bil- och flygtransporterna gör att
avstånden minskar.

Västvärldens dynamiska ekonomiska frigörelseprocess ökar styrkan i
denna internationalisering.

En annan avgörande faktor som styr vår framtid är den pågående
västeuropeiska integrationen. EG:s målsättning att förverkliga de fyra
friheterna, att före 1993 genomföra en gemensam inre marknad utan
hindrande gränser där varor, tjänster, människor och kapital skall kunna
röra sig fritt, kommer att bygga ett nytt Europa. Sverige och Stockholm
måste vara en del i den utvecklingen.

Om Sverige står utanför den dynamiska integrationen blir vi ett stagnerande
randområde i Europas utkant. I detta perspektiv finns det särskilda skäl
att tala om Stockholmsregionen som Sveriges motor. Stockholm konkurrerar
inte i första hand med andra svenska städer utan med europeiska storstäder
och huvudstäder som Köpenhamn, Hamburg och Bryssel. Utan en aktiv
Europapolitik kommer inte Stockholm att klara den konkurrensen.

Ett utanförskap riskerar att göra Stockholmsregionen till en utflyttningsregion
för storföretagens ledningar och forskningsavdelningar. Om Sverige
inte kommer att delta i det västeuropeiska samarbetet inom forsknings- och
utbildningsområdet tvingas företagen själva ”flytta” in i samarbetet.

Näringslivets ökande kunskapsorientering har bidragit till att öka tillväxten
i Stockholmsregionen. Regionens framtid vilar inte på beroendet av
offentliga bidrag och subventioner, utan på enskilda människors framtidstro
och skaparkraft. Politiska beslut är emellertid av stor betydelse för att skapa
rätt klimat för denna utveckling. Skattetrycket måste sänkas och utrymme
skapas för tillväxt och utveckling.

Visserligen har inte den av regeringen övervägda extra arbetsgivaravgiften
för regionen införts, majoritetssituationen i Stockholms kommunfullmäktige
har även hindrat socialdemokraterna i Stockholms stad från att införa
straffskatter, men den uppmärksamhet diskussionen om detta fått har ändå
bidragit till att företagen blivit mer osäkra inför framtiden.

En storstadsregion kräver i och med sin struktur särskilt sort utrymme för
variation och valfrihet. Regeringen bör därför omgående fatta beslut som
minskar statlig detaljreglering, avreglerar, lägger ut offentliga verksamheter
på entreprenad och bryter upp offentliga monopol.

Förlängningen av regeringens s. k. byggstopp i Stockholmsregionen, som
uttryckligen infördes för att motverka tillväxten, har stoppat byggprojekt i
regionen, men de har inte ersatts av projekt i svagare regioner. Däremot har
byggstoppet orsakat stora problem för många företag i Stockholmsregionen
och dess närhet.

Regeringens utlokaliseringspolitik från Stockholmsregionen vad gäller Mot. 1987/88

offentliga myndigheter måste också avvisas. Det är så att betydande delar av A454

den statliga verksamheten inte går att flytta från denna region. Det gäller
främst myndigheter och institutioner som har täta kontakter med bl. a. andra
delar av den offentliga förvaltningen samt olika centrala institutioner.

Ytterligare ett skäl varför centrala offentliga myndigheter lämpligen bör
ligga i Stockholm är tillgängligheten. Stockholmsregionen fungerar i flera
avseenden som ett nav för hela Sverige. Det skall vara lätt att från olika delar
av landet ta sig till och från dessa myndigheter. Det senare leder också till att
valet av lokalisering i Stockholmsregionen ej heller i första hand får ses som
en fråga om att lösa eventuella inomregionala obalansproblem.

Stockholm, Sverige och Norden måste komma närmare det övriga
Europa. Vikten av goda kommunikationer ökar i den pågående integrationen.
Statistik visar att de transporter som ökar mest är landsvägs- och
flygtransporter. Bättre förbindelser med kontinenten är därför nödvändiga.

Genom denna typ av investeringar kan staten bidra till att förbättra
förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen. En avreglering av
luftfarten, även regionalflyget, bör komma till stånd.

Ett införande av en fri radio och TV, och därmed sammanhängande övriga
liberaliseringar på detta område, skulle göra Stockholmsregionen till Nordens
mediacentrum och öppna oss mot Europa. Ett bibehållande av
monopolet hindrar många företags möjligheter att ta del av den snabba
tekniska utvecklingen på området. En fri radio och TV skulle stärka såväl
opinionsbildning som kulturliv. Inte minst mot bakgrund av den explosionsartade
mediautvecklingen i det övriga Västeuropa är det väsentligt att vårt
eget nationella utbud erbjuder mångfald och inte ensidighet.

Stockholm skulle kunna bli ett av det nya Europas finansiella centra.

Förutsättningen för detta är att en fortsatt avreglering av kredit- och
valutapolitiken kommer till stånd.

Mot denna bakgrund är det allvarligt att den av regeringen nyligen
framlagda propositionen om den västeuropeiska integrationen lämnar de
flesta av framtidens frågor i förhållandet till EG olösta. Sverige, och
Stockholm som vår huvudstad, behöver en avsevärt mer aktiv Europapolitik
än så.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en framtida kunskaps- och förnyelsepolitik för
Stockholmsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga
åtgärder skall vidtas i syfte att bromsa tillväxten i Stockholmsregionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad i
motionen anförts om en ny utformning av skattepolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en avreglering av den offentliga sektorn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett uppbrytande av offentliga monopol,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningspolitiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av det statliga väganslaget,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av den framtida kommunikationspolitiken,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny utformning av bostadspolitiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av den framtida politiken för den
södra delen av regionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av miljö- och energipolitiken,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur kollektivtrafiken
kan öppnas för konkurrens,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärgårdsbefolkningens möjlighet till försörjning,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av den framtida Europapolitiken,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny inriktning av mediapolitiken,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kredit- och valutapolitiken,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlokaliseringspolitiken av offentliga myndigheter
från Stockholmsregionen.

Stockholm den 26 januari 1988

Mot. 1987/88
A454

Ulf Adelsohn (m)

Gösta Bohman (m)
Göran Ericsson (m)
Elisabeth Fleetwood (m)
Blenda Littmarck (m)

Görel Bohlin (m)

Gunnar Hökmark (m)
Filip Fridolfsson (m)
Margaretha af Ugglas (m)

10