om statligt stöd till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Motion 1979/80:863 av Stina Eliasson in. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1979/80: 863

av Stina Eliasson in. fl.

om statligt stöd till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Byggnadsvårdsutredningen har i sitt betänkande Kulturhistorisk bebyggelse
— värd att vårda (SOU 1979: 17) lagt fram ett enhälligt förslag
till system för statligt stöd till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Stödet skall i princip ersätta ägaren helt eller delvis för den kulturhistoriska
överkostnad det innebär för denne att vårda byggnaden på ett
kulturhistoriskt riktigt sätt. En förutsättning för att erhålla stödet skall
vara att byggnadens eller bebyggelsens framtida skydd skall vara garanterat.

Om det föreliggande utredningsförslaget kan förverkligas, kommer ett
av kulturminnesvårdens svåraste och mest angelägna problem att lösas.

I Jämtlands län finns en stor del av landets äldre timmerbebyggelse.
Möjligheterna för ägarna att vårda dessa ofta månghundraåriga byggnader
utan stöd är för det mesta mycket svåra, då byggnaderna ofta ej går
att använda. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen står därför ofta
och förfaller, samtidigt som önskemålen att vårda dem ökar i takt med
en ökande opinion och fortlöpande förfall.

Vi vill understryka behovet av möjligheter att stödja vården av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse enligt utredningens förslag. Men stödet
måste kunna sättas in snart, därför att den kulturhistoriskt värdefulla
bebyggelsen är stadd i snabb förändring med ödesdigra effekter för möjligheterna
att bevara den.

Mot denna bakgrund är det väsentligt att det finns en fungerande organisation
och utarbetade rutiner för hur det statliga stödet skall kunna
omsättas i praktiken på ett snabbt och effektivt sätt utan onödig tidsspillan
när reformen kommer till stånd.

För att kunna utarbeta en sådan organisation och lämpliga rutiner
krävs god kunskap om den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, dess
art och karaktär och dess behov av vård. Byggnadsvårdsutredningen har
försökt göra en beräkning av det totala vårdbehovet för den kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsen. Härvid har Jämtlands och Älvsborgs län
tjänat som undersökningsområde på grund av att dessa båda län f. n. har
det bästa inventeringsunderlaget i landet. I Jämtlands län, som således
har en bra byggnadsinventering och ett väl studerat vårdbehov, finns därför
enligt vår mening särskilt goda möjligheter att utarbeta hur en organisation
och lämpliga rutiner läggs upp för att fungera tillfredsställande
den dag byggnadsvårdsutredningens förslag kan förverkligas.

1 Riksdagen 1979/80. 3 sami. Nr 863—869

Mot. 1979/80

863—869

Mot. 1979/80: 863

2

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas för
att med Jämtlands län som utgångspunkt utarbeta en väl anpassad
organisation och lämpliga rutiner för smidig handläggning
av det statliga stödet till vård av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse i enlighet med byggnadsvårdsutredningens förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggnadsvårdsutredningens
förslag till vård av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse så snart som möjligt bör tas upp till behandling.

Stockholm den 23 januari 1980
STINA ELIASSON (c)

SVEN LINDBERG (s) EIVOR NILSON (c)

MARIANNE STÅLBERG (s) NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)