om statligt bidrag för uppförande av industrilokaler för uthyrning

Motion 1980/81:1809 av Olle Eriksson och Johan Olsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion

1980/81:1809

av Olle Eriksson och Johan Olsson

om statligt bidrag för uppförande av industrilokaler för uthyrning

En av de viktigaste förutsättningarna för att näringslivet - vi tänker här
särskilt på de mindre och medelstora företagen inom hantverk, industri och
service - skall kunna utvecklas, vara konkurrenskraftigt och erbjuda goda
sysselsättningsmöjligheter är att man har tillgång till tidsenliga och rationella
lokaler. Förutom att lokalerna skall ge möjlighet till effektiva driftsförhållanden
måste de också erbjuda tillfredsställande arbetsmiljö och trivsel.

Aven om de senaste åren, bl. a. med hjälp av beredskapsnämnd och
lokaliseringsstöd, inneburit ett ganska betydande tillskott av nya lokaler,
finns tyvärr ännu ett mycket stort lokalbestånd som är ålderstiget och
otidsenligt och som numera inte fyller kraven på vare sig god miljö eller
effektivitet. Det är från flera synpunkter angeläget att en snabb förnyelse här
kommer till stånd. Genom sanering av stadsdelar, omläggning av trafikleder
och utbyggnader för nya behov kommer många företagare att ställas utan
lokaler. Det är ett livsvillkor för dessa att nya lokaler kan tillskapas inom
godtagbara områden och inom rimlig tid.

Det finns också andra skäl som understryker lokalfrågornas betydelse. Vi
har under de senaste åren kunnat notera en minskande industrisysselsättning.
Det är ett oroande tecken, eftersom det inte synes finnas andra
sysselsättningar att få i tillräcklig omfattning. Enligt vår mening måste man
med all kraft söka efter möjligheter att ånyo öka vår industri- och
varuproduktion. Som en första rangens åtgärd måste man då stimulera
nyskapande och utvecklande av nya produkter liksom nyetablering av
företag. God tillgång på moderna lokaler bör verksamt underlätta åtgärder
för en ökad tillväxt inom mindre och medelstor industri.

Serviceproduktionen beräknas öka, och i stor utsträckning sker denna
inom mindre hantverks- och serviceföretag. Lokalfrågorna är här av mycket
stor betydelse för såväl företagens arbetsförhållanden som allmänhetens
möjligheter till god service.

När det gäller många hantverksföretag är deras möjlighet att verka ofta
helt beroende av om de kan hyra lokaler. Tyvärr håller många hantverksyrken
på att dö ut av ekonomiska och andra orsaker. Goda lokaler med bra läge
och till rimliga hyreskostnader kan bidra till att bl. a. bevara yrken som har
stor betydelse för en god personlig service.

Åtskilliga kommuner har medverkat till uppförande av s. k. verkstadshus,
avsedda att utnyttjas kollektivt av flera företag. Detta har legat inom
kommunernas kompetens, om det gällt lokaler för tillgodoseende av lokal
service. Har det däremot gällt lokaler för industriell produktion har

Mot. 1980/81:1809

4

kommunernas kompetens varit begränsad, men det synes önskvärt att
möjligheter ges att kombinera olika typer av lokaler för skilda behov inom
samma projekt.

Denna typ av lokaler synes ha inneburit en rationell lösning av
lokalproblemet från såväl planerings- som miljösynpunkt. Genom gemensamt
utnyttjande av vissa lokalutrymmen har också hyreskostnaderna
kunnat hållas lägre än om varje företag byggt enskilt. Många mindre och
medelstora företag har dessutom ont om kapital, och för dem kan ofta den
enda lösningen vara att hyra produktionslokaler. Här har de kommunala
anläggningarna fyllt en viktig funktion. Företagen har kunnat använda sitt
eget kapital som rörelsemedel och därigenom ofta kunnat utvidga verksamheten.
Ytterligare fördelar är möjligheterna att ordna gemensam service för
flera företag av typ telefonväxel, bokföringsservice, personallokaler osv.

Kommunerna har ett betydande intresse av och ansvar för att lokalfrågorna
för här berörda verksamhetsområden löses på ett tillfredsställande
sätt. Kommunen kan i sin planering och serviceverksamhet verksamt bidra
till rationella lösningar, bl. a. från stadsplane-, trafik- och miljösynpunkter.
Kan man också gå in som ägare och hyresvärd för lokalerna bidrar man till
ökad differentiering av verksamheten på orten och till ökad sysselsättning.
Kommunerna har således stora möjligheter att på detta område driva en
verksamhet som kommer hela kommunens befolkning till godo i form av
ökad sysselsättning, bättre ekonomi och ökad trivsel.

F. n. kan kommuner inom stödområdena 4-6 erhålla bidrag vid uppförande
av industrilokaler för uthyrning. Denna stimulans är starkt motiverad
och har stor betydelse för utveckling av näringslivet i detta område.
”Expansionsmöjligheterna för små företag, som annars inte skulle kunnat
skaffa sig nya lokaler, har kunnat tas till vara”, sägs i årets budgetproposition
(bil. 17, s. 73).

Det finns emellertid ett stort behov av produktionslokaler även i övriga
delar av stödområdet för att inte säga landet i sin helhet. Enligt vår mening
borde man undersöka möjligheterna till ökade stimulansåtgärder, t. ex.
genom ökade och förbättrade lånemöjligheter, även i stödområdena 1-3.
Dessutom borde man genom överläggningar med kommunerna intressera
dem för att i ökad omfattning medverka till att lösa frågan om produktionslokaler
för hantverksföretag och mindre industrier. I många fall bör projekt
kunna genomföras tillsammans med berörda lokalbehövande företag.

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stimulans för uppförande av produktionslokaler
för hantverk och mindre industri.

Stockholm den 26 januari 1981

OLLE ERIKSSON (c)

JOHAN A. OLSSON (c)