om statlig myndighets upplysningsskyldighet till riksdagsutskott
Motion 1975/76:288 av herr Boo m. fl
Mot. 1975/76
288-297
Motion
1975/76: 288
av herr Boo m. fl
om statlig myndighets upplysningsskyldighet till riksdagsutskott
Vid 1974 års riksdag antogs definitivt en ny riksdagsordning. Denna
grundlag, liksom den samtidigt antagna nya regeringsformen, bygger på
folksuveränitetens princip, som givits formen av lag i det att denna princip
inskrivits i regeringsformens första paragraf.
Folksuveränitetens princip har emellertid inte helt slagit igenom i riksdagsordningens
4 kap. 10 § i vilken stadgas att statlig myndighet, som enligt
huvudregeln skall lämna upplysningar och avgiva yttrande om utskott begär
det, dock "kan hänskjuta begäran från utskott till regeringens avgörande".
Detta betyder att riksdagen, som i kraft av folksuveränitetens grundlagsstadgade
princip är det främsta statsorganet, i detta avseende underställts
regeringen.
Den historiska bakgrunden till denna föreskrift kan härledas till frihetstidens
styrande riksdag. När sedermera i 1809 års regeringsform maktdelningsläran
lades till grund för statsskicket, tilldelades konungen ensam den
styrande makten. När därför ett riksdagsutskott ville ha ett yttrande av
ett ämbetsverk måste det hos konungen begära att han ålade verket att
avgiva yttrande. En föreskrift härom intogs i 1810 års riksdagsordning och
denna har sedan följt med ända in i våra dagar.
Författningsutredningcn, som i sitt slutbetänkande 1963 rekommenderade
utbyte av maktdelningsprincipen mot folksuveränitetsprincipen, föreslog
följdriktigt: "Statlig myndighet skall, om utskott så finner erforderligt för
att fullgöra sina uppgifter, tillhandagå utskottet med upplysningar och yttranden.”
Den lydelse av 4 kap. 10 § riksdagsordningen som beslutats år
1974 innebär att maktdclningslärans invanda tankegångar fått leva kvar.
Folksuveränitetsprincipen, som ställer riksdagen i centrum, har således icke
genomförts fullt ut.
Om utskott hos statlig myndighet begär upplysning eller yttrande beträffande
fråga som kan anses ligga utanför myndighetens kompetensområde
torde det vara tillräckligt att utskottet underrättas därom. Regeringssanktion
för myndighets yttrande till riksdagsutskott torde ur denna synpunkt icke
vara erforderlig.
För att följa folksuveränitetsprincipen och för att i övrigt hävda riksdagens
ställning vill vi sålunda förorda att den föreskrift som ger regeringen möjlighet
att vägra statlig myndighet att tillhandagå riksdagsutskott med upplysningar
borttages ur nämnda paragraf i riksdagsordningen.
1 Riksdagen 1975/76. 3 sami. Nr2XX-297
Mot. 1975/76:288
2
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen beslutar att 4 kap. 10 $ forsta stycket riksdagsordningen
ges följande lydelse: "Statlig myndighet skall lämna
upplysningar och avgiva yttrande då utskott begär det. Sådan
skyldighet åligger dock ej regeringen."
Stockholm den 13 januari 1976
KARL GUST. 11. BOO (c)
SVEN-ERIK NORDIN (c)
MARIANNE KARLSSON (c)
SONJA FREDGARDH (c)
IVAN SVANSTRÖM (c)
MARTIN OLSSON (c)
i Sundsvall
Övrigt om motionen
Intressenter
