om sockerbetsodlingen på Gotland

Motion 1987/88:Jo266 av Gunhild Bolander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Jo266

av Gunhild Bolander (c)
om sockerbetsodlingen på Gotland

Sockerbetsodlingen och sockerframställningen vid Roma sockerbruk har
mycket stor betydelse för sysselsättningen på Gotland. Detta har Statens
Industriverk slagit fast i SIND PM 1985:6 - Avstamp Gotland, där man
betonade att jordbruket på Gotland bör garanteras utrymme för en fortsatt
och minst oförändrad produktion av animalier och socker.

Roma sockerbruk har 125 heltidsanställda och 50-60 personer i säsongarbete
under de tre månader som bruket är i drift. Det ger också arbete för
underleverantörer, entreprenörer och åkare. Osäkerheten om brukets framtid
medför att Sockerbolaget inte har tillåt större investeringar. Fram till
1990 beräknar man investera 22 milj. kr. vilket är 10 milj. mindre än
driftsledningen kräver.

Sockerbetsodlingen har utomordentligt stor betydelse för lantbrukarnas
sysselsättning och inkomst. 4 200 ha av den bättre åkerarealen används för
odlingen och under föregående år hade Gotland den bästa betskörden i hela
landet. Eftersom de gotländska odlarna använder flytgödsel i mindre omfattning
håller betkvaliteten alltid en hög sockerhalt i förhållande till övriga
odlarlän.

För att de anställda vid bruket skall kunna känna trygghet i anställningen
och för att odlarna skall våga satsa på en rationell och modern maskininvestering
måste de nuvarande tvååriga avtalen förlängas till minst femåriga
och helst längre.

En låg självförsörjningsgrad ökar Sveriges importberoende. Redan i dag
är Sverige ett av de mest importberoende länderna i Europa. Det finns
anledning för riksdagen att slå fast en självförsörjningsgrad på 95 % för att
göra landet mindre sårbart i en krissituation.

Den konsekvensutredning om den svenska sockerhanteringen som nyligen
presenterat sitt betänkande utgår från strikt ekonomiska bedömningar.
I den bedömningen är framtiden för Roma sockerbruk högst osäker.
Det är därför nödvändigt att låta odlarna på Gotland slippa kvotering och
arealen eftersom detta medverkar till att begränsa utvecklingsmöjligheterna.
I stället bör sockerbetsareal överföras från Skåne till Gotland för att
möjliggöra en bättre ekonomi för Romabruket. Detta skulle medverka till
ett långsiktigt, livskraftigt sockerbruk på ön och en fortsatt möjlighet till
utkomst för ett stort antal lantbrukare i ett län där alternativa sysselsättningar
är mycket begränsade i förhållande till övriga län där det förekommer
sockerbetsodling. Ur regionalpolitisk synpunkt så är en satsning på
Romabruket väl använda statliga medel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en 95-procentig självförsörjningsgrad i sockerproduktionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökad sockerbetsareal på Gotland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av längre avtalsperioder för sockerbetsodlingen.

Stockholm den 25 januari 1988

Gunhild Bolander (c)

Mot. 1987/88
Jo266

9