om smärtlindring vid förlossning

Motion 1977/78:242 av Inga Lantz m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

11

Motion

1977/78:242

av Inga Lantz m. fl.
om smärtlindring vid förlossning

Två tredjedelar av kvinnorna i en undersökning uppger att de haft svåra
eller outhärdliga smärtor under förlossningen. I flera undersökningar har
kvinnors smärtupplevelser klarlagts. I en undersökning från Uppsala (Fällman,
Kebbon, Zador, Nilsson) upplevde inte mindre än 84 % en ”outhärdlig”
smärta någon gång under förlossningen. I en annan undersökning redovisas
att 83 % av kvinnorna i Lund och 40 % av kvinnorna i Umeå upplevt
smärtorna som outhärdliga. Ytterligare en annan undersökning (Lagercrantz
1970) säger att en tredjedel av alla kvinnor upplever så stark förlossningssmärta
att de har behov av effektiv smärtlindring. En undersökning visar att
var femte kvinna får psykiska eller fysiska bevär av graviditeten eller av
förlossningen.

Mot bakgrund av hur kvinnor upplever förlossningen och med hänsyn till
riksdagens beslut från 1971, som säger att alla kvinnor som så önskar skall ha
rätt till smärtlindring, är det förvånansvärt att det fortfarande är så svårt för
kvinnor som så önskar att erhålla effektiv smärtlindring vid förlossningen.
Den metod som anses ge den bästa smärtlindringen, epiduralblockaden, där
ryggradskanalen bedövas, ges bara till 6,8 % av kvinnorna. Paracervikalblockaden
med bedövning av livmoderhalsen ges till 5,4 % och pudendusblockaden,
som endast hjälper i sista skedet av förlossningen, ges till 62 %.
Det är således hög tid att riksdagens beslut från 1971 förverkligas.

För några år sedan sade socialstyrelsen att "smärtstillande medel i
kombination med lustgas och pudendusblockad kan ge fullgod smärtlindring”.
Med denna inställning från den ansvariga myndigheten kan man starkt
befara att kvinnorna aldrig kommer att få den hjälp de behöver. Förutom att
det över huvud taget är svårt för kvinnor att få smärtlindring, är det praktiskt
taget omöjligt att få det under natten. Det saknas på flertalet förlossningsavdelningar
narkosläkare och jourhavande läkare för förlossningsverksamhet
dygnet runt. Möjlighet att ge smärtlindring med avancerade metoder
under natten finns bara vid de stora kvinnoklinikerna.

Praktiskt taget alla kvinnor upplever smärta under förlossningen. Men
smärtorna har inte bara en fysiologisk grund. Om kvinnan är rädd att föda
eller om graviditeten är oönskad blir förlossningen ofta en svår upplevelse för
henne. Den psykoprofylaktiska metoden som bygger på kunskap om
förlossningsförloppet med avslappning och andningsövningar borde erbjudas
alla gravida kvinnor, eftersom metoden kan ge en bra psykologisk smärtlindring.

Mer resurser måste anslås till forskning för att utveckla och utvärdera nya

Mot. 1977/78:242

12

metoder inom förlossningsvården. Bl. a. borde Cardiffmetoden, som innebär
en tidsplanering av förlossningen, och TSN-metoden, där impulser till
ryggmärgen bryter värksmärtorna, utvärderas.

Bristen på läkare och annan förlossningspersonal är en av orsakerna till att
riksdagsbeslutet från 1971 inte förverkligats. Därför måste denna brist
försvinna och alla kategorier av personal finnas tillgängliga dygnet runt på
förlossningsavdelningarna. Vid fördelning av läkartjänster måste denna del
inom sjukvården få de resurser som är nödvändiga för att kvinnors rätt till
effektiv smärtlindring skall kunna garanteras.

Enligt gällande läroplan för barnmorskor får dessa nu kunskap om och
kunnighet i olika metoder för smärtlindring. Inga formella hinder föreligger
för att barnmorskorna skall få utföra vissa arbetsmoment om de har
utbildning i dessa. Att låta barnmorskorna få administrera och ge vissa former
av smärtlindring är nödvändigt - under förutsättning att barnmorskorna har
utbildning för detta - så länge tillräckligt med läkare saknas på förlossningsavdelningarna.

Följande punkter måste uppfyllas, om riksdagsbeslutet från 1971 skall
kunna förverkligas:

1. läkare med adekvat utbildning skall finnas tillgängliga på förlossningsavdelningarna
dygnet runt,

2. de barnmorskor som i dag behärskar metoder för effektiv smärtlindring
ges verklig möjlighet att utöva dessa,

3. läkarna på förlossningsavdelningarna får skyldighet att fortlöpande praktiskt
handleda barnmorskorna i dessa metoder,

4. tidigare utbildade barnmorskor erhåller snarast kompletterande utbildning
i detta avseende,

5. planläggning skall ske för paracervikal-, epidural- och pudendusblockadens
införande alla tider på dygnet vid kvinnoklinikerna,

6. samtliga gravida kvinnor får genom mödrahälsovården möjlighet att
genomgå kurs i psykoprofylax,

7. utvärdering av Cardiff- och TSN-metoden sker,

8. resurser anslås för mer forskning kring förlossningsvården.

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen anmodar regeringen att uppdra åt socialstyrelsen att
förverkliga riksdagens beslut från 1971 om smärtlindring vid
förlossning i enlighet med motionens riktlinjer.

Stockholm den 10 januari 1978

INGA LANTZ (vpk)

TORE CLAESON (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)